6830 Johnbackus
Utseende
6830 Johnbackus | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Satoru Otomo, Osamu Muramatsu |
Upptäcktsplats | Kiyosato |
Upptäcktsdatum | 5 maj 1991 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (6830) Johnbackus |
Alternativnamn | 1991 JB1, 1934 GK, 1968 HN1, 1985 GN, 1987 SO10[1] |
Uppkallad efter | John Backus[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,626 AU |
Perihelium | 2,709 AU |
Halv storaxel | 3,168 AU |
Excentricitet | 0,1446924 |
Siderisk omloppstid | 5,64 år |
Medelomloppshastighet | 16,73 km/s |
Medelanomali | 139,9° |
Inklination | 5,079° |
Longitud för uppstigande nod | 78,97° |
Periheliumargument | 153,2° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 15,3 km |
Synodisk rotationsperiod | 4,9 h |
Albedo | 0,076 |
Absolut magnitud (H) | 12,72[3] |
6830 Johnbackus eller 1991 JB1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 5 maj 1991 av de japanska astronomerna Satoru Otomo och Osamu Muramatsu i Kiyosato. Den är uppkallad efter den amerikanske programmeraren John Backus.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 15 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 6830 Johnbackus” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=6830. Läst 9 maj 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 6830 Johnbackus” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6830. Läst 9 maj 2020.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|