1866

1866 – MDCCCLXVI 158 år sedan
År 1863 | 1864 | 1865 1866 1867 | 1868 | 1869
Årtionde 1840-talet  | 1850-talet 1860-talet 1870-talet | 1880-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1866 MDCCCLXVI
Ab urbe condita	2618
Armeniska kalendern	1315 ԹՎ ՌՅԺԵ
Assyriska kalendern	6616
Bahaikalendern	22–23
Bengaliska kalendern	1273
Berberkalendern	2816
Brittiskt regeringsår	29 Vict. 1 – 30 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2410
Burmesiska kalendern	1228
Bysantinska kalendern	7374–7375
Koptiska kalendern	1582–1583
Erianska kalendern	3032
Etiopiska kalendern	1858–1859
Judiska kalendern	5626–5627
Vikram Samvat	1922–1923
Sakakalendern	1788–1789
Kaliyuga	4967–4968
Holocen kalender	11866
Nri-Igbo	866–867
Persiska kalendern	1244–1245
Muslimska kalendern	1282–1283
Nengō (Japan)	Keiō 2 (慶応2年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4199
Minguokalendern	46 före ROC 民前46年
Thailändsk kalender	2409
Unixtid

1866 (MDCCCLXVI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

• 15 juni – Stockholmsutställningen, den första skandinaviska, invigs av prinsessan Lovisa. Det är både en industriutställning och en konstexposition.
• 20 juni–7 juli – Amerikanska soldater utför vedergällning i Newchwang, Kina för överfall på amerikanske konsuln.^[1]

• 22 juni
  • Den sista svenska ståndsriksdagen upplöses och den nya riksdagsordningen utfärdas, där riksdagen består av Första och Andra kammaren. Andra kammarens ledamöter väljs efter principen "En man, en röst". Kvinnor har inte rösträtt. För att vara valbar måste man ha egendom värd minst 1000 riksdaler eller en årsinkomst på minst 800, vilket är mycket mer än vad vanliga arbetare har. Självägande bönder uppfyller ofta egendomskravet, varför Andra kammaren domineras av dem. Första kammaren skall vara en konservativ motvikt mot den "folkliga" Andra kammaren. Dess ledamöter väljs indirekt på grundval av den kommunala rösträtten, varför enskilda personer och företag kan ha flera röster till Första kammaren.
  • En ny svensk riddarhusordning fastställs.^[2]
• 27 juni – Den preussiska armén besegrar den österrikiska armén i Slaget vid Náchod.

• 3 juli – I slaget vid Königgrätz avgörs det tyska enhetskriget, sedan preussiska styrkor besegrat österrikarna.

• 6 augusti – Vancouverön förenas administrativt med British Columbia.^[3]

• 1 oktober – Svenska Baptistsamfundet bildas.^[4]
• 3 oktober – Preussen annekterar Bremen-Verden, som tidigare tillhört Hannover.^[5]
• 17 oktober – Strömstads Tidning kommer ut för första gången.

• November – Amerikanska soldater i Matamoros, Mexiko kapitulerar och tvingas tre dagar senare dra sig tillbaka av USA:s federala statsmakt .^[1]

• 18 december – College of Wooster startas i Ohio, USA.^[6]
• 28 december – Falkenbergs stad erhåller stapelstadsrättigheter.^[7]

• Svenska utomäktenskapliga barn får rätt att ärva sin mor.
• Svenska judar tillåts delta i riksdagsvalen, men inte ställa upp i dem.
• Den första svenska sjuksköterskeskolan grundas.
• Nationalmuseums nya byggnad invigs i Stockholm.
• Dansen Can-can premiärvisas på Berns salonger och väcker skandal.
• Avloppsledningar med rör av gjutjärn börjar anläggas i Stockholm och Göteborg.
• Furusundslinjen, Sveriges viktigaste optiska telegraflinje, läggs ner ^[8]..
• Sveriges tredje och sista koleraepidemi utbryter.
• Den svenske fotografen Pehr Vilhelm (Guillaume) Berggren anländer till Konstantinopel, där han börjar producera bilder av staden.
• Det svenska leksaksföretaget Gemla grundas och börjar producera träleksaker.
• Kockums mekaniska verkstads AB i Malmö grundas.
• Den brittiske doktorn John Langdon Down blir den första med att beskriva utvecklingsstörningen Downs syndrom.
• Flickskolekommittén 1866 rekommenderar en rad reformer i kvinnors rättigheter, så som att inrätta gymnasium för kvinnor, tillåta studier vid universitetet, och öppna en rad yrken för kvinnor, samt ge bidrag till de flickskolor som uppfyllde kraven: dessa rekommendationer uppfylls under de närmaste åren.
• Den första transatlantiska kabeln för telegraftrafik läggs mellan Irland och New Foundland.

• 10 januari – Ludwig Aschoff, tysk läkare och patolog.
• 15 januari – Nathan Söderblom, svensk ärkebiskop 1914–1931, mottagare av Nobels fredspris 1930.
• 29 januari – Romain Rolland, fransk författare, nobelpristagare 1915.
• 4 februari – Władysław Podkowiński, polsk målare.
• 12 februari – Nils Björk, svensk banvakt, småbrukare och politiker (socialdemokrat).
• 17 februari – Henry Hollis Horton, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1927–1933.
• 21 februari – August Paul von Wassermann, tysk bakteriolog.
• 22 februari – Erika Aittamaa, svensk vantmakare.
• 17 mars – Augusta Lindberg, svensk skådespelare.
• 19 mars – Emilio De Bono, italiensk militär och politiker.
• 3 april – James Hertzog, sydafrikansk general, jurist och politiker.
• 4 april – Anne Sullivan, amerikansk lärare.
• 13 april – Butch Cassidy, amerikansk tåg- och bankrånare, ledare för Wild Bunchgänget.
• 22 april – Hans von Seeckt, tysk militär; generalöverste.
• 23 april – Eugene Elliott Reed, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1913–1915.
• 25 april – Paul O. Husting, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915–1917.
• 10 maj – Léon Bakst, rysk målare och scenograf.
• 17 maj – Erik Satie, fransk kompositör.
• 3 juli – Albert Gottschalk, dansk målare
• 11 juli – Richard Beer-Hofmann, österrikisk författare.
• 14 juli – Ragnar Östberg, svensk arkitekt.
• 13 augusti – Giovanni Agnelli, italiensk industrialist, grundare av Fiat.
• 3 september – Hugh Ike Shott, amerikansk republikansk politiker och publicist.
• 10 september – Jeppe Aakjær, dansk författare.
• 21 september – H G Wells, brittisk science fiction-författare.
• 25 september – Thomas H. Morgan, amerikansk zoolog och genetiker. Han fick nobelpriset i medicin 1933.
• 12 oktober – Ramsay MacDonald, brittisk politiker, premiärminister i Storbritannien 1924 och 1929–1935.
• 16 oktober – Karl Fazer, finländsk bagare och företagsledare.
• 30 oktober – Emma Meissner, svensk operettsångerska (sopran) och skådespelare.
• 6 december – Viktor Ståhle, svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.
• 10 december – Karl Wiligut, tysk nazist.
• 12 december – Djurgårds-Kalle, svensk positivhalare.
• 21 december – Adolf Rising, svensk apotekare, grundare av Astra.
• 22 december – Nils Erik Nilsson i Antnäs, svensk hemmansägare och högerpolitiker.

• 26 januari – André B. Roman, 70, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1831–1835 och 1839–1843.

• 18 februari – Ferdinand Wolf, 69, österrikisk filolog.

• 22 mars – Christopher Jacob Boström, 69, svensk filosof.
• 30 mars – John McDougal, amerikansk politiker.

• 26 april – Hermann Goldschmidt, 63, tysk astronom och målare.

• 11 maj – George Edmund Badger, 71, amerikansk politiker.

• 7 juni – Chief Seattle, amerikansk indianhövding.

• 25 juli – Brita Sofia Hesselius, 65, svensk fotograf.

• 27 augusti – John Motley Morehead, 70, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1841–1845.

• 7 september – Clement Comer Clay, 76, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1835–1837.
• 26 september – Carl Jonas Love Almqvist, 72, svensk författare.

• 7 oktober – Robert F. Stockton, 71, amerikansk militär och demokratisk politiker, senator 1851–1853.
• 18 oktober – Philipp Franz von Siebold, 70, tysk naturforskare och forskningsresande.

• 5 november – Henrik Renqvist, 77, finländsk präst och väckelseledare.

• 1 december – George Everest, 76, brittisk överste och geograf.
• 20 december – James Semple, 68, amerikansk demokratisk politiker, jurist och diplomat, senator 1843–1847.

• Wikimedia Commons har media som rör 1866.
  Bilder & media