Harald V av Norge
Harald V | |
---|---|
Regeringstid | 17 januari 1991– (33 år och 302 dagar) |
Kröning | Ej krönt (svor kungaed 21 januari 1991 och signades i en speciell ceremoni den 23:e juni samma år) |
Företrädare | Olav V |
Valspråk | ”Alt for Norge” |
Gemål | Sonja Haraldsen |
Barn | Märtha Louise Haakon Magnus |
Ätt | Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg |
Far | Olav V |
Mor | Märtha av Norge |
Född | 21 februari 1937 Skaugum, Norge |
Namnteckning | |
Harald V av Norge, född 21 februari 1937 på Skaugum i Askers kommun, är kung av Norge sedan 17 januari 1991, då hans far Olav V av Norge dog. Harald är upptagen som nummer 73 i den brittiska tronföljden (1 januari 2011).
Prins Harald
Harald föddes som tredje barn och första son till det dåvarande norska kronprinsparet Olav och Märtha. Han blev därmed den förste norske prins som föddes i Norge sedan 1380. Vid den tyska invasionen av Norge den 9 april 1940 flydde kungafamiljen med den då tre år gamle prinsen tillsammans med Stortinget och regeringen från Oslo till Elverum. Kronprinsessan Märtha, prins Harald och hans två äldre systrar prinsessan Ragnhild och prinsessan Astrid reste vidare via Sverige till Storbritanniens huvudstad London, där de stannade under hela kriget. Harald återkom till Norge den 7 maj 1945 tillsammans med kungafamiljen. Harald är syssling till Carl XVI Gustafs far. Harald är även dubbel brylling till Carl XVI Gustaf. Han är även kusin till kung Albert II av Belgien.
Kronprins Harald
Prinsen gick i Smestads skole och Oslo Katedralskole där han tog studentexamen ("examen artium") 1955. Han skrevs in vid Oslo universitet men kom i stället att studera vid militärskolor och genomföra värnpliktsutbildning. Han uppnådde så småningom grad av general.
Det var under hans tid i det militära, närmare bestämt den 21 september 1957, som Haralds farfar kung Haakon VII avled och Harald blev kronprins. Redan året därpå vikarierade han för sin far som statschef, vilket även inkluderade att leda regeringens veckomöten, kallat Kronprinsregenten i Statsråd.
Harald låg vid Oxfords universitet 1960-1962 och tog där examen i statsvetenskap, ekonomi och historia. Två år senare deltog han som seglare i den norska OS-truppen till Tokyo. Hans seglingsinsatser har sedan fortsatt; 1982 blev han världsmästare i halvtonsklassen, 1987 med en entonsbåt och 1988 bronsmedaljör i VM. (Så sent som 2005 vann Harald och hans besättning Europamästerskapet i havssegling.)
I slutet av 1950-talet lärde kronprinsen känna Sonja Haraldsen, men först nio år senare, i mars 1968, offentliggjorde det norska hovet att kung Olav V givit paret sitt tillstånd att ingå äktenskap efter att tidigare varit motvillig till att sonen skulle gifta sig med en icke-kunglig kvinna.
Vigseln ägde rum den 29 augusti 1968 i Oslo domkyrka. Paret fick prinsessan Märtha Louise 1971 och nuvarande kronprins Haakon Magnus 1973.
Kung Harald
På grund av sin fars sjukdom var kronprins Harald vikarierande statschef från den 31 maj 1990. Vid gamle kungens frånfälle den 17 januari 1991 blev han Harald V, och tog, precis som sin far och farfar, ”Alt for Norge” som sitt valspråk. Den 21 januari 1991 svor Harald kungaeden inför Stortinget och på kungen och drottningens begäran hölls även en välsignelsegudstjänst i Nidarosdomen den 23 juni samma år.
Kungen har på senare tid genomgått flera operationer, bland annat för cancer och hjärtproblem.
Barn
- Märtha Louise, f. 1971
- Haakon Magnus, f. 1973
Anfäder
Titlar, utmärkelser mm
Kung Harald V är hedersdoktor i juridik vid University of Strathclyde i Skottland och Wasedauniversitetet i Japan, samt Honorary Fellow vid sin alma mater Balliol College i Oxford, England.
Ex officio är kungen den norska statskyrkans främsta företrädare.
Som nämnts tidigare är han general i den norska armén och flygvapnet samt amiral i norska marinen. Han har också utnämnts till Colonel-in-Chief av Green Howard-regementet i Storbritannien.
Ordnar i urval
- Dannebrogorden, storkommendör (Danmark)
- Elefantorden, riddare med kedja (Danmark)
- Gyllene Skinnets orden, kedja (Spanien)
- Hederslegionen, storkors (Frankrike)
- Kongelige Norske St. Olavs Orden, stormästare, storkors med kedja (Norge)
- Kongelige Norske Fortjenstorden, storkors (Norge)
- Leopoldorden, storkors (Belgien)
- Kungliga Serafimerorden, riddare med kedja (Sverige)
- Strumpebandsorden, riddare (England)
- Finlands vita ros orden, storkors med kedja (Finland)
Förtjänsttecken i urval
- Olympiska orden (Internationella Olympiska Kommittén)
- St. Olavsmedaljen (Norge)
- Holmenkollenmedaljen
Se även
Externa länkar
|