Friedrich Stieve

Stieve med Ingrids brorsdotter Verna i Saltsjöbaden 1906.

Friedrich Stieve, född 1884 i München, död 1966^[1],^[2]^[3] var en tysk författare, historiker och diplomat.^[4]

Biografi

Stieve tog studentexamen 1904 vid Wilhelmsgymnasium i München, och studerade därefter historia i München, Leipzig och Heidelberg. 1908 promoverades han till filosofie doktor och bodde 1909–1915 i München.^[5]

Stieve var 1915–1921,^[6] pressattaché vid Tyska legationen i Stockholm,^[7] och översatte 1915 den så kallade Aktivistboken till tyska^[8]. 1921–1928 arbetade Stieve vid det tyska utrikesministeriet i Berlin, och från 1928 till 1932^[6]^[9] var han ambassadör vid Tysklands ambassad i Riga.^[7] 1932–1939^[3] var han åter vid utrikesministeriet som legationsråd och chef för den kulturpolitiska avdelningen,^[7] Han var även ledamot av den Preussiska vetenskapsakademien i Berlin.^[10] och under andra världskriget verksam som historiker och författare.

Familj

Stieve var från 1908 gift med Ingrid Larsson (1884–1941),^[2] som var syster till borgarrådet Yngve Larsson och svägerska med Elin Bonnier. Friedrich Stieve var son till historieprofessorn Felix Stieve^[11] och bror till professorn i anatomi Hermann Stieve.^[12]

Bibliografi i urval

Tyska

Stieves översättning av *Aktivistboken* 1915

1916: Schwedische Stimmen zum Weltkrieg
1916: Die politischen Probleme des Weltkrieges (översatt verk av Rudolf Kjellén)
1918: Studien zur Weltkrise (med Rudolf Kjellén)
1919: Gedanken über Deutschland
1924: Iswolski und der Weltkrieg
1934: Geschichte des deutschen Volkes
1939: Neues Deutschland
1940: Politische Gespräche
1941: Wendepunkte europäischer Geschichte vom Dreißigjährigen Krieg bis zur Gegenwart
1942: Deutschlands europäische Sendung im Laufe der Jahrhunderte
1943: Deutsche Tat für Europa
1943: Elfhundert Jahre Verdun

Svenska

Stieve, Friedrich (1924). Äventyret: Noveller. Stockholm: Bonnier. Libris 1482447
Stieve, Friedrich; Varenius Otto (1926). Isvolski och världskriget. Stockholm: Fritze. Libris 1335001
Stieve, Friedrich (1939). Vad världen inte ville: Hitlers fredsanbud 1933-1939. Berlin. Libris 1844671

Referenser

Noter

^ Saknad 1945 i Berlin enligt Kraus & von Borutin. Flydde efter kriget österut, men vände efter ett antal år åter till Bayern enligt Larsson (2008).
^ [a b] Rainer Maria Rilke, Sidonie Nádherny von Borutin (Freiin): Briefwechsel 1906-1926
^ [a b] Burkhard Dietz, Helmut Gabel, Ulrich Tiedau: Griff nach dem Westen: die „Westforschung“ der völkisch-nationalen ...
^ Theodor Spitta, Ursula Büttner, Angelika Voss-Louis: Neuanfang auf Trümmern
^ (på tyska) Reichshandbuch der deutschen Gesellschaft: Das Handbuch der Persönlichkeiten in Wort und Bild. [Hauptschriftleitung: Robert Volz.]. Berlin: Deutschen Wirtschaftsverlag. 1930-1931. sid. 1850. Libris 2991303
^ [a b] Deutsche Nationalbibliothek: Friedrich Stieve
^ [a b c] Karl Kraus, Sidonie Nádherny von Borutin (Freiin), Friedrich Pfäfflin: Briefe an Sidonie Nádherný von Borutin, 1913-1936, Volume 1
^ (på tyska) Schwedische Stimmen zum Weltkrieg: Übersetzt und mit einem Vorwort versehen von Friedrich Stieve. Leipzig. 1915. Libris 3080682. http://searchworks.stanford.edu/view/3110215
^ 1930 enligt Bundesarchiv - Nachlass Johannes Haller Arkiverad 4 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Sommaren 1934; enligt Larsson (1993)
^ Conrad Grau (Berlin), Planungen für ein Deutsches Historisches Institut in Paris während des Zweiten Weltkrieges Arkiverad 16 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine., seite 117
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141014065532/http://www.badw.de/publikationen/sonstige/nachrufe/1953/Stieve.pdf. Läst 8 oktober 2014.
^ Grosse bayerische biographische Enzyklopädie, Bd. P-Z, München 2005, sida 1901

Tryckta källor

Larsson, Yngve A. A. (2008). Vändpunkter – Minnen, möten, uppbrott. Bonniers Familjestiftelse. sid. 53-54. Libris 11255465
Larsson, Lennart, Jr. (1993). Ett brokigt liv: som köpman i Stockholm - Budapest - Hongkong. Stockholm: Stenström. sid. 31. Libris 7759287. ISBN 91-86600-83-4

Externa länkar

[1] Saknad 1945 i Berlin enligt Kraus & von Borutin. Flydde efter kriget österut, men vände efter ett antal år åter till Bayern enligt Larsson (2008).

[eins-2] [a b] Rainer Maria Rilke, Sidonie Nádherny von Borutin (Freiin): Briefwechsel 1906-1926

[vier-3] [a b] Burkhard Dietz, Helmut Gabel, Ulrich Tiedau: Griff nach dem Westen: die „Westforschung“ der völkisch-nationalen ...

[drei-4] Theodor Spitta, Ursula Büttner, Angelika Voss-Louis: Neuanfang auf Trümmern

[5] (på tyska) Reichshandbuch der deutschen Gesellschaft: Das Handbuch der Persönlichkeiten in Wort und Bild. [Hauptschriftleitung: Robert Volz.]. Berlin: Deutschen Wirtschaftsverlag. 1930-1931. sid. 1850. Libris 2991303

[dnb-6] [a b] Deutsche Nationalbibliothek: Friedrich Stieve

[zwei-7] [a b c] Karl Kraus, Sidonie Nádherny von Borutin (Freiin), Friedrich Pfäfflin: Briefe an Sidonie Nádherný von Borutin, 1913-1936, Volume 1

[8] (på tyska) Schwedische Stimmen zum Weltkrieg: Übersetzt und mit einem Vorwort versehen von Friedrich Stieve. Leipzig. 1915. Libris 3080682. http://searchworks.stanford.edu/view/3110215

[9] 1930 enligt Bundesarchiv - Nachlass Johannes Haller Arkiverad 4 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Sommaren 1934; enligt Larsson (1993)

[10] Conrad Grau (Berlin), Planungen für ein Deutsches Historisches Institut in Paris während des Zweiten Weltkrieges Arkiverad 16 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine., seite 117

[11] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141014065532/http://www.badw.de/publikationen/sonstige/nachrufe/1953/Stieve.pdf. Läst 8 oktober 2014.

[12] Grosse bayerische biographische Enzyklopädie, Bd. P-Z, München 2005, sida 1901

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]