Nothing Special   »   [go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Bråvallaslaget

Från Wikipedia
Version från den 22 november 2021 kl. 15.55 av Doctor Dorito (Diskussion | Bidrag) (Gjorde redigering 49870990 av Andejons (diskussion) ogjord: En sägen är en sagoliknande berättelse som anknyter till en viss plats. Det finns två teorier, antingen i Östergötland eller Småland. Håller med Andejons argument när det gäller att kategorisera den som en Smålänsk sägen. Hervors saga är den tidigaste källan vi har som omnämner en plats, Östergötland. Även OlofE's argument i diskussionssidan tyder på det som en östgötsk sägen.)
För målningen av August Malmström, se Bråvallaslaget (målning).
Slaget vid Bråvalla hed

Slaget vid Bråvalla, litografi av Hugo Hamilton.
Ägde rum Mitten av 700-talet
Plats Nära Bråvalla i Östergötland, eller Bråvalla hed i Småland, Sverige
Resultat Seger för Svear och västgötar
Stridande
Svear och västgötar Daner och östgötar
Befälhavare och ledare
Sigurd Ring Harald Hildetand 

Bråvallaslaget[1][2], Bråvalla slag, eller Slaget vid Bråvalla (även kallat Bråvallahedsslaget[3]) var enligt sägnen ett stort slag som skall ha utkämpats på 700-talet under vendeltiden mellan svear under Sigurd Ring och daner under Harald Hildetand.[1] Svearna skall ha segrat efter att Oden ingripit och dödat kung Harald.[1]

Två platser har utpekats för slaget, dels Bråvalla hed i Småland, dels Bråvalla i Östergötland.[4]

Källorna

Slaget omnämns först i medeltida källor i huvudsak från 1200-talet, och det är därför oklart huruvida slaget någonsin ägde rum, och hur stora styrkor det var, såväl som huruvida några av de omnämnda personer som skall ha deltagit i det egentligen existerat. Slaget omnämns bland annat i Sagobrottstycken om några fornkonungar i Dana- och Sveaväldet[5] och i Saxos danska historia Gesta Danorum[1]. I den isländska fornaldarsagan Hervors saga från 1200-talet nämns slaget kort i meningen Hann barðist við Harald konung hilditönn á Brávelli í eystra Gautlandi, ok þar fell Haraldr konungr ok mikill fjöldi liðs með honum.[6] Tveksamheten hos nutida historiker baseras delvis på att det inte finns arkeologiska fynd från slaget.

Slaget

Bråvallaslaget, August Malmströms ofullbordade målning i monumentalformat (380 x 625 cm) som han arbetade på i 34 år, 1867-1901.

Slaget stod mellan svearnas och västgötarnas kung Sigurd Ring, och Harald Hildetand som styrde över danerna, norrmännen, venderna och östgötarna. Harald hade tagit över sveariket efter sin morfar Ivar Vidfamne, men regerade över Danmark och Östergötland, medan hans systerson Sigurd Ring regerade över Svitjod och Västergötland. Harald ville inte dö i sotsäng och drog därför ut i krig mot sin brorson. Han skall ha varit så gammal att han inte kunde rida till häst, utan måste köras i en vagn. Harald skall ha dödats under slaget av Oden själv i kämpen Brunes gestalt. Sigurd Ring vann slaget, och lade därmed under sig Danmark. Sigurd Ring fick omsider sonen Ragnar Lodbrok. Traditionen meddelar också att väldiga envigskämpar ska ha deltagit i sammandrabbningen, däribland Ubbe från Frisland, Starkad den gamle, kung Åle av Skåne, liksom även ridande valkyrior och en mängd bärsärkar, slagbjörnar, samt andra vidunder.

Lokalisering

Slagets historicitet är omstridd, och placeringen av slaget (om det verkligen ägde rum) likaså. Två föreslagna placeringar är vid Bråviken i Östergötland och vid Bråvalla hed i Småland.

Östergötland

I 'Hervors saga' omnämns platsen som "Brávelli í eystra Gautlandi" och i 'Sagobrott' skall slaget ha stått "strax söder om Kolmården, där som det heter Bråvik". Saxo avslutar dessutom sin beskrivning av slaget med orden "och så slutar Bråvikens krig".[7]

Arthur Nordén menade 1918 att gården Ringstad nordost om Norrköping hade varit en inflytelserik plats åtminstone sedan järnåldern, främst beroende på de järnåldersgravar och bebyggelselämningar som finns på platsen. (De senare visade sig dock vara medeltida.) Ringstad och den omgivande bygden låg strategiskt till längst in i Bråviken nära Motala ström och med kontroll över landsvägen mot Östergötlands norra delar. För den som ville anfalla detta område från havet fanns endast ett alternativ: att landstiga på Malmölandet mellan Norrviken och Björnviken. Nordén föreställde sig att en försvarande armé då skulle ha ställt upp sig mellan de två vikarna för att invänta en anfallare som landstigit på Stridsudden. Med hänsyn till att Bråvikens vatten stod 3-4 meter högre än i modern tid vore det rimligt att tänka sig en sammanhängande slaglinje av försvarare mellan Norrviken och Björnviken, menade Nordén.[8]

Även religionshistorikern Åke Ohlmarks argumenterade för Östergötland, dock i ett arbete som sågs med skepsis från arkeologiskt håll.[9]

Småland

Bråvalla hed i Småland i Suecia-verket 1707.

I Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna placerades slaget vid Bråvalla hed i Skatelövs socken i Småland.[1][10] Kronobergs arkeologiska förening har i ett referat av en utflykt till historiska platser hänvisat till Suecian och till lokaltraditionen om en skeppssättning som stöd för den småländska placeringen, inte långt från den plats där drottning Blenda och hennes kvinnliga kämpar skulle ha tvättat av sig blodet efter att ha nedgjort en dansk stridshär.[3]

Referenser

Fotnoter

  1. ^ [a b c d e] Nationalencyklopedin
  2. ^ Svensk uppslagsbok
  3. ^ [a b] ”hembygd.se”. Arkiverad från originalet den 14 januari 2015. https://archive.is/20150114030130/http://www.hembygd.se/kronobergs-arkeologiska/2012/05/14/varutflykt-13-maj-2012/. Läst 13 januari 2015. 
  4. ^ Ohlmarks 1993.
  5. ^ Sögubrot af nokkrum fornkonungum í dana ok svíaveldi, kapitel 7 (isländska)
  6. ^ Hervors saga, kapitel 15 (isländska)
  7. ^ Et hic quidem belli Brawici finis
  8. ^ Nordén 1918.
  9. ^ Recension av Ohlmarks arbete i Fornvännen
  10. ^ Suecia antiqua et hodierna

Tryckta källor

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Bråvallaslaget.