Bråvallaslaget

Slaget vid Bråvalla hed
Slaget vid Bråvalla, litografi av Hugo Hamilton.
Ägde rum Mitten av 700-talet Plats Nära Bråvalla i Östergötland, eller Bråvalla hed i Småland, Sverige Resultat Seger för Svear och västgötar
Stridande
Svear och västgötar	Daner och östgötar
Befälhavare och ledare
Sigurd Ring	Harald Hildetand  †

Slaget vid Bråvalla hed^[1] eller Bråvallaslaget^[2][3] var enligt sägnen ett stort slag som skall ha utkämpats på 700-talet under vendeltiden mellan svear under Sigurd Ring och daner under Harald Hildetand.^[2] Svearna skall ha segrat efter att Oden ingripit och dödat kung Harald.^[2]

Två platser har utpekats för slaget, dels Bråvalla hed i Småland, dels Bråvalla i Östergötland.^[4]

Slaget omnämns först i medeltida källor i huvudsak från 1200-talet, och det är därför oklart huruvida slaget någonsin ägde rum såväl som huruvida några av de omnämnda personer som skall ha deltagit i det egentligen existerat. Slaget omnämns bland annat i de isländska sagorna,^{[källa behövs]} Sagobrottstycken om några fornkonungar i Dana- och Sveaväldet^[5] och i Saxos danska historia Gesta Danorum^[2]. I Hervors saga nämns slaget kort i meningen Hann barðist við Harald konung hilditönn á Brávelli í eystra Gautlandi, ok þar fell Haraldr konungr ok mikill fjöldi liðs með honum.^[6]

Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Slaget stod mellan svearnas och västgötarnas kung Sigurd Ring, och Harald Hildetand som styrde över danerna, norrmännen, venderna och östgötarna. Harald hade tagit över sveariket efter sin morfar Ivar Vidfamne, men regerade över Danmark och Östergötland, medan hans systerson Sigurd Ring regerade över Svitjod och Västergötland. Harald ville inte dö i sotsäng och drog därför ut i krig mot sin brorson. Han skall ha varit så gammal att han inte kunde rida till häst, utan måste köras i en vagn. Harald skall ha dödats under slaget av Oden själv i kämpen Brunes gestalt. Sigurd Ring vann slaget, och lade därmed under sig Danmark. Sigurd Ring fick omsider sonen Ragnar Lodbrok. Traditionen meddelar också att väldiga envigskämpar ska ha deltagit i sammandrabbningen, däribland Ubbe från Frisland, Starkad den gamle, kung Åle av Skåne, liksom även ridande valkyrior och en mängd bärsärkar, slagbjörnar, samt andra vidunder.

I Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna placerades slaget vid Bråvalla hed i Skatelövs socken i Småland.^[2][7]

I 'Hervors saga' omnämns platsen som "Brávelli í eystra Gautlandi" och i 'Sagobrott' skall slaget ha stått "strax söder om Kolmården, där som det heter Bråvik". Saxo avslutar dessutom sin beskrivning av slaget med orden "och så slutar Bråvikens krig".^[8]

Arthur Nordén menade 1918 att gården Ringstad nordost om Norrköping hade varit en inflytelserik plats åtminstone sedan järnåldern, främst beroende på de järnåldersgravar och bebyggelselämningar som finns på platsen. (De senare visade sig dock vara medeltida.) Ringstad och den omgivande bygden låg strategiskt till längst in i Bråviken nära Motala ström och med kontroll över landsvägen mot Östergötlands norra delar. För den som ville anfalla detta område från havet fanns endast ett alternativ: att landstiga på Malmölandet mellan Norrviken och Björnviken. Nordén föreställde sig att en försvarande armé då skulle ha ställt upp sig mellan de två vikarna för att invänta en anfallare som landstigit på Stridsudden. Med hänsyn till att Bråvikens vatten stod 3-4 meter högre än i modern tid vore det rimligt att tänka sig en sammanhängande slaglinje av försvarare mellan Norrviken och Björnviken, menade Nordén.^[9]

Även religionshistorikern Åke Ohlmarks argumenterade för Östergötland, dock i ett arbete som sågs med skepis från arkeologiskt håll.^[10]

• Bråvallaslaget i Nationalencyklopedins  (1990).
• Bråvallaslaget i Svensk uppslagsbok (1955)
• Bråvalla hed i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
• ”Bråvalla hed”. Suecia antiqua et hodierna, tredje bandet. Kungliga biblioteket. https://suecia.kb.se/F/?func=find-c&ccl_term=wso+%3D+csaml&local_base=sah.  (plansch 83-86)
• Nordén, Arthur (1918). Några bidrag till Bråvallaslagets bygdegeografi. Norrköping: Norrköpings Tidningar. sid. 4-27. ISBN 9917271473 
• Ohlmarks, Åke (1993). ”Bråvallaslaget”. Fornnordiskt lexikon (Ny upplaga). Stockholm: Tiden. sid. 44. Libris 7421995. ISBN 91-550-4044-6. ”Bråvallaslaget historisk batalj som ca år 750 stod på Bråvallaslätten vid Norrköping mellan östgötarna och svearna vilka därmed erövrade Östergötland. I forntraditionen är detta det mest sägenfrejdade av alla slag. Det skall ha stått mellan kung Harald Hildetand i Lejre och dennes systerson (eller halvbror eller kusin) och lydkonung Sigurd Ring i Uppsala. Väldiga envigskämpar skall ha deltagit, bland dem Starkad den gamle, Ubbe från Frisland och befälhavaren över svearnas flotta kung Åle av Skåne, dessutom bärsärkar, slagbjörnar, vidunder och ridande valkyrior. Harald besegrades och stupade samt bisattes på slagfältet i sitt skepp eller i sin vagn med alla vapen och väldiga skatter, som allt brändes. På Erik Dahlbergs tid lokaliserade man felaktigt Bråvallarna till Småland.” 

Wikimedia Commons har media som rör Bråvallaslaget.

• Sögubrut af Nokkrum fornkonungum í Dana ok Svíaveldi - kap 7,9: ..Kolmerkr, er skilr Svíþjóð ok Eystra-Gautland ... sem heitir Brávík..
• Hervarar saga og Heiðreks - kap 15: ..Brávelli í eystra Gautlandi..
• Saxo: The Danish History, Book Eight Part I - Saxo om slaget vid Bravalla