furore

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av furore  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ furore furoren
Genitiv furores furorens

furore u

  1. (ålderdomligt) variant av furor; stormande bifall, succé
    en rövarepjäs, vilken den tiden gjorde furore även på kungliga scenen
    Salongen utbrast i en så skallande applåd, att [...] Med en sådan furore hade aldrig pjäsen gått över scenen.
    Etymologi: Av italienska furore och latinets furor (raseri).
    Besläktade ord: furie, furioso

Bokmål

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av furore  Oräknebart
Obestämd Bestämd
Nominativ furore furoren
Genitiv furores furorens

furore m

  1. stormande bifall, succé
    gjøre furore
    göra succé, väcka uppseende
    Besläktade ord: furie, furioso

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av furore  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ furore furoren
Genitiv furores furorens

furore u

  1. stormande bifall, succé
    Synonymer: begejstring, opsigt
  2. raseri, upprördhet
    Synonymer: forargelse, forfærdelse, opsigt
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: furie
Etymologi: Av italienska furore och latinets furor (raseri).

Nynorska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av furore  Oräknebart
Obestämd Bestämd
Nominativ furore furoren

furore m

  1. stormande bifall, succé
    Ho gjorde (vekte) furore som songstjerne.
    Hon gjorde succé som sångstjärna.
    Besläktade ord: furie, furioso
Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=furore&oldid=3801633”