abessiv

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av abessiv  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ abessiv abessiven abessiver abessiverna
Genitiv abessivs abessivens abessivers abessivernas
Böjningar av abessiv  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ abessiv abessivet abessiv abessiven
Genitiv abessivs abessivets abessivs abessivens

abessiv u eller n

  1. (grammatik) kasus som utmärker att ett visst substantiv eller pronomen (eller nominalfras) har brist på något

Grammatik

[redigera]
  • Ordet abessiv är vanligtvis utrum men kan även vara neutrum.

Sammansättningar

[redigera]

Översättningar

[redigera]

Adjektiv

[redigera]
Böjningar av abessiv  Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum abessiv
Neutrum abessivt
Bestämd
singular
Maskulinum
Alla abessiva
Plural abessiva
  Predikativt
Singular Utrum abessiv
Neutrum abessivt
Plural abessiva
Kompareras inte.
Adverbavledning (abessivt)?

abessiv

  1. (grammatik) som har att göra med eller som liknar abessiv
    Synonymer: abessivisk

Översättningar

[redigera]

Vepsiska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

abessiv

  1. (grammatik) abessiv