SE523427C2

SE523427C2 - Katetersystem för förbikoppling av en artärblockering

Info

Publication number: SE523427C2
Application number: SE0000900A
Authority: SE
Inventors: Jan Otto Solem
Original assignee: Jan Otto Solem
Priority date: 2000-03-20
Filing date: 2000-03-20
Publication date: 2004-04-20
Also published as: WO2001070133A2; US6585650B1; CN1424895A; JP2003527192A; SE0000900L; AU2001258287A1; DE60125920T2; EP1265552A2; DE60125920D1; CA2403476A1; EP1265552B1; SE0000900D0; WO2001070133A3

Description

523 427 2 förbi det blockerade området och in i den distala delen av ett sådant skadat kärl.

Varje år genomgår ungefär en miljon människor i västvärlden ballongbehandlingen och ytterligare en miljon människor genomgår en förbikopplande kranskärlsoperation.

Operationen innebär ofta användandet av utomkroppslig cirkulation med hjärt- och lungmaskin, full anestesi, öppen bröstkorg samt långa återhämtnings- och rehabiliteringsperioder efter processen. Efter att ha genomgått en PTCA kan patienten emellertid lämna sjuk- huset påföljande dag, eftersom ingen anestesi var nödvändig och inte heller någon stor operation gjordes.

Enligt US patent nr 5 830 222 uppnås en perkutan revaskularisering genom artäralisering (Joshua Makower), av en distal del av en ven, varigenom blod rinner från en blockerad artär och på ett bakåtriktat sätt i denna distala del av venen, eller genom att man helt enkelt använder en del av venen som ett förbikopplande transplantat, varigenom den till detta parti distala vendelen skärs av. I båda dessa fall är sålunda den ordinarie funktionen hos den distala vendelen blockerad, vilket kan leda till problem med avseende på blod- avledning från området med den avskurna distala vendelen.

Sammanfattning av uppfinningen Huvudändamålet med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en ny möjlighet för många av de patienter som idag genomgår operation att behandlas med en liknande metod som PTCA, dvs i vaket tillstånd och utan anestesi samt utan stor operation även om artären i fråga är helt blockerad.

Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla en sådan operation utan att funktionen hos vendelar distalt om blockeringen eller ocklusionen i en artär elimineras.

Detta ändamål uppnås med utgångspunkt från det anatomära särdraget att de flesta artärerna i den mänskliga kroppen ligger i mycket nära angränsning till lO 15 20 25 30 35 525 427 3 en ven som avleder blod från samma område som artären förser med blod.

När det gäller hjärtat ligger artären och venen vanligtvis så nära varandra att kontakt finns. Dessutom är det väldigt lätt att få åtkomst till hjärtats vensystem, eftersom den stora kroppspulsádern, ändpunkten för hjärtats venösa avledning, är lätt åtkomlig från det högra förmaket, endast ungefär 20 cm från patientens nacke samt är kopplad till den stora halsvenen i nacken.

En observation som är av stor vikt för föreliggande uppfinning är vidare, det faktum att venerna vanligtvis har mycket större diameter än artärerna. Enligt uppfinningen används en täckt stent med mindre diameter än venen för att förbikoppla blockeringen i den intilliggande artären utan blockering av flödet i själva venen. Den täckta stenten placeras sålunda i venen och dess ändar ansluts till den intilliggande artären på vardera sidan om blockeringen däri.

I detta sammanhang är den täckta stenten huvud- sakligen ekvivalent med ett vaskulärt transplantat eller ett stentförsett vaskulärt transplantat. Häri avses med en täckt stent ett kärl, som är flexibelt, kan utvidgas och kommer att bibehålla sin utvidgade form.

Närmare bestämt àstadkommes de ovan angivna ända- målen med uppfinningen medelst ett katetersystem i enlighet med det efterföljande självständiga patent- kravet. Föredragna utföringsformer av uppfinningen är angivna i de osjälvständiga patentkraven.

Ett sätt att med hjälp av katetersystemet förbi- koppla en blockering i en artär som sträcker sig utmed en ven, innefattar åtgärderna att forma en första anslutning mellan artären och venen proximalt blockeringen i artä- ren, att forma en andra anslutning mellan artären och venen distalt blockeringen i artären, att föra in en täckt stent genom artären proximalt blockeringen däri genom den första anslutningen in i venen, via venen till och genom den andra anslutningen, och in i artären 10 15 20 25 30 35 525 427 4 distalt blockeringen däri, så att en proximal ände av den täckta stenten är placerad i artären proximalt blocke- ringen däri och att en distal ände av den täckta stenten är placerad i artären distalt blockeringen däri, samt att fixera de proximala och de distala ändarna av den täckta stenten inuti artären.

Formandet av den första anslutningen innefattar företrädesvis åtgärderna att föra in en första kateter genom artären, vilken första kateter har en lateral öppning vid en distal ände därav, att positionera den laterala öppningen så att den är vänd mot venen proximalt blockeringen, att föra in en första terapeutisk tråd vilken första terapeutiska att föra fram den distala genom den första katetern, tråd har en aktiv distal ände, änden av den första terapeutiska tråden genom den laterala öppningen i den första katetern, ut ur artären och in i venen, för att därigenom forma den första anslutningen.

Formandet av den andra anslutningen innefattar före- trädesvis åtgärderna att föra in en andra kateter genom venen, vilken andra kateter har en lateral öppning vid en distal ände därav, att positionera den laterala öppningen så att den är vänd mot artären distalt blockeringen, att föra in en andra terapeutisk tråd genom den andra katetern, vilken andra terapeutiska tråd har en aktiv distal ände, att föra fram den distala änden av den andra terapeutiska tråden genom den laterala öppningen i den andra katetern, ut ur venen och in i artären distalt blockeringen, för att därigenom forma den andra anslutningen.

Mest föredraget är att inkludera åtgärden att fånga den distala änden av den första terapeutiska tråden och dra den tillbaks genom venen, varvid den första terapeutiska tråden sedan sträcker sig genom artären proximalt blockeringen, genom den första anslutningen och genom venen proximalt blockeringen. Härigenom kan de proximala ändarna av de första och andra terapeutiska 10 15 20 25 30 35 523 427 5 trådarna, vilka sträcker sig genom venen, sammanfogas, företrädesvis utanför kroppen, och den första terapeutiska tråden kan dras tillbaks genom artären så att den andra terapeutiska tråden sträcker sig från artären distalt blockeringen, genom den andra anslutningen, via venen till och genom den första anslutningen och in i artären proximalt blockeringen, samt slutligen längs med artären proximalt blockeringen.

Avslutningsvis kan den täckta stenten föras in på den andra terapeutiska tråden för förbikoppling av blockeringen samt fixeras genom utvidgning av stenten, företrädesvis medelst en ballong.

Det bör noteras att stenten bör utvidgas till en diameter som är mindre än diametern hos venen som omger en del av den täckta stenten.

För att positionera den laterala öppningen i den första katetern så att den är vänd mot venen proximalt blockeringen, förs en detektor in i venen för att avkänna läget hos den laterala öppningen i den första katetern.

Denna detektor används först för att avkänna läget hos blockeringen i artären och därefter för att avkänna läget hos den laterala öppningen i den första katetern.

Lägesdetektorn kan vara en ultraljudsomvandlare, som används för att avkänna läget hos en ultraljuds- reflekterande markering som är anordnad på den första katetern i ett förutbestämt förhållande till den laterala öppningen vid dess distala ände.

Positioneringen av den laterala öppningen hos den andra katetern, så att den är vänd mot artären distalt blockeringen, kan innefatta anordnandet av en detektor på den andra katetern nära dennas laterala öppning för att avkänna läget hos artären distalt blockeringen.

Företrädesvis används en ultraljudsomvandlare som lägesdetektor på den andra katetern.

Ultraljudsomvandlaren kan ha förmågan att observera en mer begränsad sektor och/eller 360° runt katetern.

Ultraljudsomvandlaren bör vidare kunna penetrera och 10 15 20 25 30 35 523 427 6 avbilda struktur utanför kärlet vid sin egen position, dvs förbi väggen i det kärlet och in i intilliggande vävnad eller kärl.

Ett sätt för förbikoppling av en blockering i en artär som sträcker sig längs en ven, kan alternativt innefatta åtgärderna att tillhandahålla en täckt stent med en proximal ände och en distal ände, att positionera den täckta stenten inuti venen med dess proximala ände införd i artären proximalt blockeringen däri och med dess distala ände införd i artären distalt blockeringen däri, att ansluta den proximala änden av den täckta stenten till artären proximalt blockeringen, samt att ansluta den distala änden av den täckta stenten till artären distalt blockeringen.

Den täckta stent som används bör företrädesvis ha en diameter som är mindre än diametern hos den ven som omger en del av den täckta stenten.

Katetersystemet enligt uppfinningen för användning vid förbikoppling av en blockering i en artär samt utförande av det ovan beskrivna sättet innefattar före- trädesvis fyra komponenter. Dessa komponenter är en arteriell kateter, en intravenös kateter, ett styrtràds- system och slutligen en täckt stent som används som transplantat.

Enligt uppfinningen innefattar katetersystemet en arteriell kateter för införing i artären, varvid en distal ände av den arteriella katetern har en lateral öppning för positionering proximalt blockeringen i artären, och en tråd med en skärspets vid en distal ände därav, vilken tråd är förbar fram genom den arteriella katetern för att skjuta ut skärspetsen genom den laterala öppningen vid den distala änden av den arteriella katetern och därigenom lateralt ut genom en vägg i artären.

Den arteriella katetern har enligt uppfinningen en flik som är sammankopplad mot en distal kant hos den laterala öppningen, vilken flik är vinklad mot den 10 15 20 25 30 35 523 427 7 motstående sidan av den arteriella katetern och har en fri ände proximalt den distala kanten. Fliken är företrädesvis flexibel till ett läge i vilket den väsentligen täcker den laterala öppningen i den arteriella katetern.

Katetersystemet kan använda ultraljudsteknik för lägesbestämning. I detta fall är ett ultraljuds- reflekterande material fäst i ett förutbestämt läge relativt den laterala öppningen i den arteriella katetern. Detta ultraljudsreflekterande material omger företrädesvis åtminstone delvis den laterala öppningen i den arteriella katetern.

Katetersystemet kan vidare innefatta en ultraljuds- kateter för införing i en ven som sträcker sig längs artären, vilken ultraljudskateter kan innefatta en ultra- ljudsomvandlare för bestämning av läget hos blockeringen i artären samt för övervakning av en positionering av den laterala öppningen i den arteriella katetern så att den är vänd mot venen när den är införd i artären.

Ultraljudsomvandlaren är företrädesvis riktad lateralt, väsentligen i den lateralt riktade distala öppningens riktning, samt är belägen distalt den lateralt riktade öppningen.

Det inses att uppfinningen kan användas för vilket som helst par av en artär och en intilliggande ven i kroppen och inte uteslutande för sådana par i hjärtat.

Kort beskrivning av ritningarna Fig 1 visar anatomin hos ett människohjärta.

Fig 2 visar en färdig anslutning enligt föreliggande uppfinning som förbikopplar en blockering i en artär i hjärtat.

Fig 3 är en planvy från ovan av en distal del av en utföringsform av en första kateter som är utformad som en arteriell kateter enligt uppfinningen, för användning vid ett sätt för förbikoppling av en blockering i en artär.

Fig 4 är en längdsnittsvy av den första katetern som visas i fig 3. 10 15 20 25 30 35 523 427 8 Fig 5 är en sidovy av den första katetern som visas i fig 3, och visar även en tråd som är införd genom en distal ändöppning i katetern.

Fig 6 är en sidovy av den första katetern som visas i fig 3 och visar även en tråd som har ett aktivt huvud och är införd från den proximala änden av katetern och ut genom en lateral öppning i katetern.

Fig 7 och 8 visar två lägen för en flikanordning hos den första katetern.

Fig 9 är en planvy sedd från ovan av en distal del av en första utföringsform av en andra kateter som har två kanaler och som är konstruerad som en intravenös ultraljudskateter enligt uppfinningen, för användning vid ett sätt för förbikoppling av en blockering i en artär.

Fig 10 är en sidovy av den första utföringsformen av den andra katetern som visas i fig 9.

Fig ll är en sidovy av den första utföringsformen av den andra katetern som visas i fig 9, och visar även tvâ trådar som är införda genom kanalerna däri.

Fig 12 är en planvy sedd från ovan av en distal del av en andra utföringsform av en andra kateter som har en enda kanal och som är konstruerad som en intravenös ultraljudskateter enligt uppfinningen, för användning vid ett sätt för förbikoppling av en blockering i en artär.

Fig 13 är en längdsnittsvy av den andra utförings- formen av den andra katetern som visas i fig 12.

Fig 14 och 15 visar en låsmekanism för samman- koppling av terapeutiska trådar eller delar därav enligt föreliggande uppfinning.

Fig 16-32 visar stegen som utförs för positionering av en anslutning som visas i fig 2.

Beskrivning av föredragna utföringsformer I enlighet med vad som har sagts ovan är det ett anatomiskt särdrag att de flesta artärerna i människo- kroppen ligger mycket nära en ven som avleder blod från samma område som artären förser med blod. Venerna har även vanligtvis mycket större diameter än artärerna, 10 15 20 25 30 35 525 427 9 vilket är en observation som är av mycket stor vikt för föreliggande uppfinning, eftersom föreliggande uppfinning använder en sådan vid ven som ett medium för att navigera till den rätta placeringen för en täckt stent och även tar i anspråk en del av dess utrymme (diameter) för att föra genom en ny ledning förbi blockeringen i den intilliggande artären utan att blockera flödet i själva venen.

Fig 1 visar anatomin hos hjärtat sett framifrån och visar det nära förhållandet mellan artärer 1 och vener 2.

Detta nära förhållande gäller även mellan venerna och artärerna på hjärtats baksida och vidare för många perifera positioner i kroppen.

Fig 2 visar en färdig anslutning som förbikopplar en blockering 3 i en artär 1 i hjärtat. Denna anslutning innefattar en täckt stent 4 som sträcker sig från en första punkt 5 inuti artären uppströms blockeringen 3, via en anslutning 6 ut från artären 1 och in i en intilliggande ven 2, inuti venen 2 förbi blockeringen 3 i den intilliggande artären 1, via en anslutning 7 ut ur venen 2 och tillbaka in i den intilliggande artären 1, samt till en andra punkt 8 inuti artären 1 nedströms blockeringen 3. En proximal ände 9 av den täckta stenten 4 är fäst i artären 1 åtminstone vid den första punkten 5, och en distal ände 10 av den täckta stenten 4 är fäst i artären 1 åtminstone vid den andra punkten 8. Tvär- snittsarean hos den täckta stenten 4 är mindre än tvär- snittsarean hos venen 2, varigenom venen 2 fortfarande kan tillåta en ström av blod att rinna tillbaks mot det högra förmaket förbi blockeringen 3 i den intilliggande artären 1. Samtidigt kan en ström av blod passera från hjärtat genom artären 1 till den täckta stenten 4 uppströms blockeringen 3 och via den täckta stenten 4 till artären 1 nedströms blockeringen 3, och därefter vidare ut i artärens 1 förgrening.

Fig 3-15 visar föredragna utföringsformer av ett instrumentsystem som kan användas för att genomföra 10 15 20 25 30 35 523 427 10 sättet, med vilket den färdiga anslutningen som visas i fig 2 kan åstadkommas. De mest väsentliga delarna i detta system är en arteriell kateter samt en intravenös kateter, vilka visas i fig 3-13.

Den föredragna utföringsformen av instrumentsystemet enligt föreliggande uppfinning innefattar vidare ett tràdsystem innefattande konventionella styrtrådar samt terapeutiska trådar vilka har låsmekanismer som visas i fig 14 och 15.

Fig 3-7 visar en första utföringsform av en arteriell kateter 11 som vid en distal ände 12 har en lateral öppning 13. En flik eller tunga 14 är fäst mot katetern 11 vid en distal kant 15 hos den laterala öppningen 13. Denna flik 14 är vinklad mot den motstàende sidan av den arteriella katetern 11 och har en fri ände 16 proximalt den distala kanten 15.

Följaktligen kommer en tråd som styrs genom den arteriella katetern mot den distala änden 12 att av fliken 14 vinklas av för att skjuta ut genom den laterala öppningen 13.

Den arteriella katetern 11 har även en öppning 17 axiellt vid sin distala ände och fliken 14 är företrädes- vis flexibel till ett läge, i vilket den väsentligen täcker den laterala öppningen 13. Därigenom kan en tråd 18 föras in i den arteriella katetern 11, eller vice versa, via öppningen 17 och förbi fliken 14, som då kommer att vinklas av mot den laterala öppningen 13, vilket visas i fig 5.

När den arteriella katetern 11 används förs den in i en artär, exempelvis artären 1 i fig 2, så att den laterala öppningen 13 placeras motstàende den intilliggande venen 2 direkt uppströms blockeringen 3.

Därefter skjuts en tråd 19 som har en skärspets 20 in genom den arteriella katetern 11 så att skärspetsen 20 kommer att vinklas av lateralt av fliken 14 ut genom den laterala öppningen 13, genom väggen i artären 1 och väggen i den intilliggande venen 2 och in i denna ven 2. 10 15 20 25 30 35 523 427 11 Den skärande eller den aktiva änden eller spetsen 20 kan skära genom väggen i ett blodkärl och kan använda radio- frekvensenergi, laserenergi eller en vass ände.

För att kunna genomföra denna process, måste det vara möjligt att bestämma vridningsläget hos den laterala öppningen 13 vid den distala änden 12 hos den arteriella katetern 11 inuti en artär, i vilken den arteriella katetern 11 är införd. Detta sker företrädesvis genom att en vridningslägesindikator 21 fästs på den distala änden av den arteriella katetern samt att en detektor 22 (se fig 9-13) förs in genom den intilliggande venen till ett läge nära vridningslägesindikatorn 21, vilken detektor 22 är känslig för vridningslägesindikatorns 21 vridnings- läge.

Vidare är en ballong 23 anordnad på den distala delen 12 hos den arteriella katetern 11. blåses upp när vridningsläget hos den distala öppningen 13 i den arteriella kateten 11 är motstående den intilliggande venen, vilket bestäms medelst vridnings- lägesdetektorn 22. Därigenom är läget hos den arteriella katetern 11 låst relativt den intilliggande venen.

Som ett föredraget exempel kan vridningsläges- indikatorn 21 vara ett ultraljudsreflekterande material som är anordnat icke-koncentriskt på den arteriella katetern 11 nära den distala öppningen 13, t ex så att det åtminstone täcker en del av kanten runt den distala öppningen 13. I detta fall bör detektorn 22 innefatta ett ultraljudshuvud som kan avläsa den arteriella kateterns Ballongen 23 11 vridningsläge.

Andra typer av indikatorer och detektorer, magnetisk indikator och en magnetisk detektor, vis användas. Varje typ av indikator och detektor kan användas separat eller i kombination med en annan typ av såsom en kan givet- indikator eller detektor.

Det är även möjligt att materialet i den arteriella katetern 11 är sådant att det möjliggör en avkänning av vridningsläget hos dess distala ände 12 som en följd av 10 15 20 25 30 35 525 427 12 närvaron av öppningen 13 och/eller fliken 14, vilka själva är ickekoncentriska i förhållande till en central axel hos den arteriella katetern 11. Detta skulle sålunda eliminera behovet av att något extra material appliceras på den distala änden 12 av den arteriella katetern 11 för att utmärka dess vridningsläge.

Fig 7 och 8 visar en typisk utformning av fliken 14.

Närmare bestämt är fliken 14 fäst vid en ring 24 som kan föras in i öppningen 17 hos katetern 11 och fästas däri intill öppningen 13, såsom visas i fig 4-6. Fig 7 visar fliken 14 i dess vinklade läge, och fig 8 visar fliken 14 i dess läge böjd upp mot öppningen 13. Andra utförings- former av fliken 14, exempelvis en flik som är integrerad i katetern, är uppenbara för fackmannen.

En första utföringsform av den intravenösa ultraljudsterapeutiska katetern 25 visas i fig 9-11.

Denna kateter 25 är en typisk angiografikateter av typen med dubbla kanaler, i vilken en första kanal 26 har en axiellt riktad distal öppning 27 och en andra kanal 28 har en väsentligen lateralt riktad distal öppning 29.

Katetern 25 har vidare ett ultraljudshuvud som bildar detektorn 22 och som är riktat väsentligen i samma laterala riktning som den distala öppningen 29 hos den andra kanalen 28. Katetern 25 har slutligen en ballong 30 med vilken dess vridningsläge och axiella läge inuti en ven kan fixeras.

Enligt föreliggande uppfinning används den intra- venösa ultraljudsterapeutiska katetern 25 först för att göra en anslutning uppströms blockeringen, från den arteriella katetern 11 som är placerad i en artär, in i venen i vilken katetern 25 är införd. Ultraljudshuvudet eller detektorn 22 hos katetern 25 används sålunda för bestämning av vridningsläget hos den distala änden 12 av den arteriella katetern 11. När det är bestämt att öppningen 13 är riktad motstående venen, vridningsläge hos den distala änden 12 av den arteriella katetern ll genom att ballongen 23 blàses upp. Därefter fixeras detta 10 15 20 25 30 35 523 427 13 förs tråden 19 med skärspetsen 20 in genom den arteriella katetern ll, så att skärspetsen 20 kommer att vinklas av lateralt av fliken 14 ut genom den laterala öppningen 13, genom väggen i artären, genom väggen i den intilliggande venen samt in i denna ven.

Enligt föreliggande uppfinning används den intra- venösa ultraljudsterapeutiska katetern 25 därefter för att göra en anslutning nedströms blockeringen från venen, i vilken katetern 25 är belägen, till samma artär, från vilken en anslutning först gjordes. Ultraljudshuvudet 22 används nu för att ställa in kateterns 25 vridningsläge, så att öppningen 29 hos det andra hålet 28 i katetern 25 är riktad rakt motstående till och sålunda pekar mot artären. Ballongen 30 hos katetern 25 blàses nu upp för att fixera detta vridningsläge hos katetern 25 i venen.

Därefter förs en tråd 31 med en skärspets 32 in genom den andra kanalen 28 i katetern 25, så att skärspetsen 32 vinklas av lateralt ut genom den distala öppningen 29 hos genom väggen den andra kanalen 28, genom väggen i venen, i den intilliggande artären samt in i denna artär. Tråden 31 är av samma typ som tråden 19.

En andra utföringsform av den intravenösa katetern visas i fig 12 och 13. Denna intravenösa ultraljuds- terapeutiska kateter 25' har samma ultraljudsdetektor 22 som katetern 25 men är en enkelkanalskateter, som har en lateral öppning 33 och en flik 34. Den laterala öppningen 33 och fliken 34 motsvarar den laterala öppningen 13 och fliken 14 hos den första arteriella katetern ll.

Vid användning av den intravenösa katetern 25' förs en styrtråd först in i venen varpå katetern 25' skjuts på denna styrtråd till området för artärens blockering.

Under denna förflyttning av katetern 25' är fliken 34 böjd till ett läge som väsentligen motsvarar den laterala öppningen 33.

För att göra anslutning från venen in i artären nedströms blockeringen, dras styrtråden tillbaka från katetern 25' och en aktiv terapeutisk tråd, dvs en 10 15 20 25 30 35 523 427 14 terapeutiskt tråd med en aktiv spets eller ände, förs in från den proximala änden av katetern 25'. När skärhuvudet hos den aktiva tråden når fliken 34 vinklas den av genom den laterala öppningen 33, varigenom en anslutning från venen och in i artären åstadkommes.

Eftersom ultraljudsomvandlaren 22 hos de båda katetrarna 25 och 25' öppningarna 29 respektive 33, trädens 31 rörelse ut genom dessa öppningar enkelt övervakar en sektor runt kan den terapeutiska kontrolleras.

Ytterligare element hos instrumentsystemet enligt föreliggande uppfinning visas i fig 14 och 15, vilka visar en låsmekanism 35 för sammankoppling av ändarna av såsom trådarna 19 och 31 eller ett aktivt huvud med änden av en tråd, såsom huvudet 20 till tråden 19. Làsmekanismen 35 innefattar ett flexibelt hanelement 36 och ett honelement 37, vilka enkelt sammankopplas eller frikopplas. Givetvis är många modifieringar av denna låsmekanism möjliga för fackmannen. Det bör noteras att làsmekanismen 35 inte ökar tjockleken hos trådarna 19 och 31 och att deras flexibilitet knappast påverkas alls.

Efter att ha beskrivit utföringsformer av den tvâ trådar, arteriella katetern och den intravenösa katetern samt deras grundläggande funktioner, ges nu en fullständig beskrivning av ett sätt för förbikoppling av en blockering med hänvisning till ett exempel som visas i fig 16-32.

En artär 101 och en parallell ven 102 i ett hjärta visas i fig 16. Dessutom visas en ocklusion eller blockering 103 i artären 101.

Via en kateterhylsa 104 som är införd i ett punktionsområde 105 i halsvenen, såsom visas i fig 17, förs en vanlig styrtråd 106 in i venen 102 förbi ocklusionens läge i artären 101, se fig 18. En intravenös såsom katetern 25, förs ultraljudsterapeutisk kateter, därefter in pà denna styrtràd 106, se fig 19. Det aktiva 10 15 20 25 30 35 523 427 15 ultraljudshuvudet 22 hos katetern 25 används nu för att lokalisera blockeringen 103 i artären 101.

Informationen som samlas in medelst ultraljuds- huvudet 22 används även för att avgöra om de anatomiska förhållandena är tillräckligt goda för att göra en anslutning enligt föreliggande uppfinning.

Under antagandet att acceptabla förhållanden bekräftas, ett punktionsområde 108 från lårbensartären i ljumsken förs en andra vanlig styrtråd 107 nu in vid (eller någon annan perifer artär), med användning av en kateterhylsa 109, och förs fram hela vägen till blockeringen 103 i kranskärlsartären 101, se fig 20 och 21.

Ballongen 30 på katetern 25 blàses upp för att låsa fast katetern 25 i ett läge motstående artären 101 och proximalt blockeringen 103. En arteriell kateter, såsom katetern 11, förs därefter in på denna styrtråd 107, se fig 22.

Genom att använda det aktiva ultraljudshuvudet 22 hos katetern 25 i venen 102 avkännes det reflekterande materialet runt öppningen 13 vid den distala änden av den arteriella katetern ll, varigenom det är möjligt att vrida den arteriella katetern ll tills dess öppning 13 är vänd direkt mot venen 102. I detta läge blàses ballongen 23 på katetern 11 upp för att låsa vridningsläget och det axiella läget hos den distala delen 12 hos den arteriella katetern 11 i kranskärlsartären 101. Som ett nästa steg dras styrtråden 107 tillbaka varigenom fliken 14 återgår till sitt vinklade läge, se fig 23.

Därefter förs tråden 19 med skärspetsen 20 in genom den arteriella katetern 11 så att skärspetsen 20 av klaffen 14 kommer att vinklas av lateralt ut genom den laterala öppningen 13, och kommer att göra en anslutning genom väggen i artären 101 och genom väggen i den intilliggande venen 102 in i denna ven 102, se fig 24.

Denna rörelse av tråden 19 och dess spets 20 kan övervakas medelst ultraljudshuvudet 22 hos katetern 25 i 10 15 20 25 30 35 525 427 16 venen 102. Slutligen sträcker sig tråden 19 proximalt blockeringen 103 i artären 101, via anslutningen som gjordes till venen 102 och till ett läge i venen 102 som är distalt blockeringen 103 i kranskärlsartären 101.

Ballongerna 23 och 30 kan nu tömmas på luft och katetrarna 11 och 25 dras tillbaks från kranskärlsartären 101 respektive kranskärlsvenen 102. Detta visas i fig 25.

Därefter förs ytterligare en kateter 110 in på styrtråden 106 till området för blockeringen 103, där den distala delen av tråden 19 fångas och därefter dras ut ur venen 102 tillsammans med katetern 110, se fig 26. Tråden 19 sträcker sig nu sålunda från punktionsområdet 108 hos lårbensartären i ljumsken till blockeringen 103 i krans- kärlsartären 101, via anslutningen genom väggarna i kranskärlsartären 101 och kranskärlsvenen 102, in i venen 102 och därefter tillbaks och ut ur punktionsområdet 105 hos halsvenen, se fig 27 och 30.

Därefter förs den intravenösa ultraljudsbehandlings- katetern 25 åter in vid punktionsområdet 105 i halsvenen och förs in på styrtråden 106 parallellt med tråden 19 till området för blockeringen 103. Efter lokalisering av den distala delen av artären 101 medelst det aktiva ultraljudshuvudet 22, blàses ballongen 30 upp, och därmed fixeras kateterns 25 läge. Tråden 31 med skärhuvudet 32 förs in genom den andra kanalen 28 i katetern 25. När den når änden av den andra kanalen 28 vinklas den av ut genom den laterala öppningen 29 mot kranskärlsartären 101 och gör en anslutning genom väggen i kranskärlsvenen 102 och väggen i artärväggen 101 in i artären 101, se fig 28.

Nu dras den intravenösa ultraljudsbehandlings- katetern 25 tillbaka från kranskärlsvenen 102, se fig 29, och ändarna 111 och 112 av trådarna 19 och 31 utanför punktionsområdet 105 sammankopplas så att de effektivt bildar en enda tråd 19, 31, se fig 30. Härigenom kan tråden 19 dras tillbaka från lårbensartären i ljumsken i sådan grad att den enda tråden 19, 31 sträcker sig från lårbensartären i ljumsken till en punkt proximalt 10 15 20 25 30 35 523 427 17 blockeringen 103 i kranskärlsartären 101, via anslutningen genom väggarna i kranskärlsartären 101 och kranskärlsvenen 102 in i kranskärlsvenen 102, genom en del av kranskärlsvenen 102 förbi blockeringen 103 i kranskärlsartären 101, via anslutningen genom väggarna i kranskärlsvenen 102 och kranskärlsartären 101 tillbaka in i kranskärlsartären 102 distalt blockeringen 103, se fig 31.

Slutligen anordnas en täckt stent 4, exempelvis i enlighet med den amerikanska patentansökan 09/461 379 (motsvarande svensk patentansökan 9903674-1), eller något annat täckt stenttransplantat på en ballong pà en kateter 113 och förs in på den enda tråden 19, 31 från làrbens- artären genom kranskärlsartären 101, genom anslutningen i väggarna i kranskärlsartären 101 och kranskärlsvenen 102 proximalt blockeringen 103, genom en del av kranskärls- venen 102, genom anslutningen i väggarna i kranskärls- venen 102 och kranskärlsartären 101 distalt blockeringen 103, tillbaka in i kranskärlsartären distalt blockeringen 103. positioneras nu i kranskärlsartären 101 proximalt och en distal ände av den täckta Den proximala änden av den täckta stenten blockeringen 103, stenten positioneras i artären 101 distalt blockeringen 103, se fig 32.

Slutligen fixeras de proximala och de distala ändarna 9, 10 av den täckta stenten 4 i kranskärlsartären 101 genom uppblåsning av ballongen, vilken därefter töms på luft och dras tillbaka tillsammans med katetern 113.

Därigenom kommer den täckta stenten 4 att förbikoppla blockeringen 103 i kranskärlsartären 101, vilket även visas i fig 2. Det inses att eftersom venen 102 är mycket vidare än den täckta stenten, dvs tvärsnittsarean hos venen är väsentligt större än den hos den täckta stenten (och kranskärlsartären), kommer förbikopplingen inte att hindra blodflödet in i kranskärlsvenen.

Det inses att flera modifieringar kan göras av det ovan beskrivna exemplet av uppfinningen. Exempelvis kan 523 427 18 katetern 25' användas istället för katetern 25. Vidare kan den intravenösa katetern 25 eller 25' användas i artären l för att göra den första anslutningen 6 och därefter dras tillbaks från artären och användas i venen 2 såsom beskrivits ovan. Alternativt kan båda katetrarna förses med aktiva ultraljudsomvandlare.

Claims

10 15 20 25 30 35 o o ooo o o oo o oo oooo o oo o o o :o o o o o o oo o o o oo o o zos: o oo o o o o o o o o o v oo. . . no o.. oo o o o oo o o o o n . . . o o o oo o o o o o o o 0 . o o o o oo ou oo o von II 0 19 PATENTKRAV

1. Katetersystem för användning vid förbikoppling av en blockering i en artär, innefattande en arteriell kateter (11) för införing i artären, varvid en distal ände (12) av den arteriella katetern har en lateral öppning (13) som är avsedd att positioneras proximalt blockeringen i artären, och en träd (19) med en skärspets (20) vid en distal ände därav, vilken tråd är förbar genom den arteriella katetern (11) för att skjuta ut skärspetsen (20) genom den laterala öppningen (13) vid den distala änden (12) av den arteriella katetern (11) och därigenom lateralt ut att k ä11I1e teac kr1a t a'v genom en vägg i artären, den arteriella katetern (11) har en flik (14) som är sammankopplad med en distal kant (15) hos den laterala öppningen (13), vilken flik (14) är vinklad mot den motstàende sidan av den arteriella katetern (11) och har en fri ände (16) proximalt den distala kanten (15).

2. Katetersystem enligt krav 1, vid vilket fliken (14) är flexibel till ett läge, i vilket den väsentligen täcker den laterala öppningen (13) hos den arteriella katetern (11).

3. Katetersystem enligt krav 1, vidare innefattande en vridningslàgesindikator (21).

4. Katetersystem enligt krav 3, vid vilket vridningslägesindikatorn (21) innefattar ett ultraljuds- reflekterande material i ett förutbestämt läge relativt den laterala öppningen (13) hos den arteriella katetern (ll).

5. Katetersystem enligt krav 4, vid vilket det ultraljudsreflekterande materialet (21) åtminstone delvis omger den laterala öppningen (13) hos den arteriella katetern (11).

6. Katetersystem enligt krav 1, vidare innefattande en uppblàsbar ballong (23) för fixering av den distala lO 15 20 25 30 I IIQO I :I I Ü :n:".:: nu ¿ .~. . ... ...H n s 1 a a ~ o o v u o n o nu. :vz "."... .. ..... . .._ _ i i I II I l I u I I I 0 ' I f l IDI Il C I' 20 (12) av den arteriella katetern (11) relativt en artär i vilken den är införd. änden

7. Katetersystem enligt krav 3, vidare innefattande en kateter (25;25') för införing i en ven som sträcker sig längs artären och som har en detektor (22) som reagerar pà vridningslägesindikatorn (21).

8. Katetersystem enligt krav 4, vidare innefattande en ultraljudskateter (25;25') för införing i en ven som sträcker sig längs artären.

9. Katetersystem enligt krav 8, vid vilket ultraljudskatetern (25;25') innefattar en ultraljuds- omvandlare (22) för bestämning av läget hos blockeringen i artären och för övervakning av en positionering av den laterala öppningen (13) hos den arteriella katetern (11) när denna förs in i artären så att den är vänd mot venen.

10. Katetersystem enligt krav 9, vid vilket ultra- ljudskatetern (25) innefattar tvà parallella kanaler (26,28), varav en har en axiellt riktad distal öppning (27) och den andra har en lateralt riktad distal öppning (29).

11. Katetersystem enligt krav 9, vid vilket ultra- ljudsomvandlaren (22) är riktad lateralt, väsentligen i riktningen för den lateralt riktade distala öppningen (29) hos ultraljudskatetern (25).

12. Katetersystem enligt krav 11, vid vilket ultra- ljudsomvandlaren (22) är belägen distalt den lateralt riktade öppningen (29).

13. Katetersystem enligt krav 8, vidare innefattande en uppblàsbar ballong (30) för fixering av den distala änden av ultraljudskatetern (25;25') relativt en ven, i vilken den är införd.