SE520063C2 - Absorberande byxblöja med begränsad vätskespridning i absorptionskroppens plan - Google Patents

Description

20 25 30 520 063 vätpunkten, som är belägen i blöjans grenparti. Då tung inkontinens ofta föranleder flera tömningar av blåsan, är det av avgörande betydelse att byxblöjan är utformad så att vätska effektivt sprids bort från vätpunkten i grenpartiet för att lagras i hela det tillgängliga absorptionsmaterialet samt för att den vätskemottagande vätpunkten är förberedd för nästkommande tömning.

För en tungt inkontinent person är det självfallet nödvändigt att den avgivna vätskan fördelas över hela absorptionsområdet för att säkerställa att läckage inte inträffar vid det av vätska starkt belastade grenpartiet. Besvär, i form av obehag och irritation, som följer med att stora mängder vätska lagras i det vidsträckta absorptionsmaterialet och därmed ligger tätt mot omfattande hudytor är något som måste godtas för den förhöjda läckagesäkerhet som byxblöjans utformning innebär.

Därutöver är en byxblöja utformad för tung inkontinens vanligen avsedd för personer oförmögna att själva byta en förbrukad produkt, personer som därmed är hänvisade till yttre hjälp för att ersätta en använd byxblöja. I denna situation är det inte ovanligt att flera tömningar hinner avges innan byte överhuvudtaget kan ske. Det grenomràde som först utsätts för avgiven vätska måste därför med nödvändighet avlastas för lagring av vätskan i byxblöjans absorberande fram- och bakpartier.

Ett ytterligare problem blir den nära anslutande passform som byxblöjan tillhandahåller i dess säkrandet mot läckage. Denna täta anliggning blir, i motsats till byxblöjans syfte, en belastning då ingen möjlighet till luftning lämnas för de omfattande hudytor som anligger mot det vätskefyllda absorptionsmaterialet.

Ett uppenbart problem uppstår när fysiskt aktiva kvinnor som är såväl fysiskt som mentalt väl kapabla att ombesörja byte av den egna inkontinensprodukten samt är väl medvetna om oönskad närvaro av vätska 10 15 20 25 30 520 063 närmast kroppen hänvisas till denna typ av produkt. l befintliga konventionella tunginkontinensbyxblöjor, där det förväntas att produkten efter flera tömningar har absorberat stora mängder vätska, har vätskan också fördelats över ett stort spridningsomràde täckande magen och bakpartiet hos användaren. Därav följer att även om användaren inom ett relativt kort tidsintervall byter produkt, har spridningen redan förorsakat en våt anliggning mot stora delar av huden, vilken fortfarande kvarstår när en ny byxblöja tas på. Denna väta upplevs av den medvetna användaren som obehaglig och ofräsch samt sprider dessutom en för den avgivna vätskan karakteristisk och obehaglig lukt, vilket upplevs som genant och irriterande i det verksamma sociala livet.

Ett annat problem vanligen förekommande med traditionella absorberande byxblöjor är att dessa, för att uppfylla absorptionskraven, kräver stora mängder av absorptionsmaterial. Detta har naturligtvis som följd att byxblöjan antar mer skrymmande proportioner och ofta upplevs som obekväm att röra sig i samt som svår att dölja under vanliga kläder. Eftersom målgruppen, aktiva kvinnor, är socialt väldigt rörlig är det av yttersta vikt att inkontinensprodukten inte kan skönjas genom kläderna samt i så hög grad som möjligt upplevs som vanliga underbyxor.

Problemet med stora mängder material som åtgår i produktionen gör dessutom byxblöjorna dyrare att tillverka, något som även gör dem dyrare för användaren. Då nämnda användargrupp byter byxblöja så snart som möjligt efter en tömning, åtgår förhållandevis många byxblöjor. En billigare produkt möjliggör det naturligtvis för användaren att oftare byta och slänga produkten så snart den är blöt.

Det finns, såsom framgår av det föregående, ett behov av en förbättrad absorberande byxblöja avsedd för fysiskt aktiva kvinnor. Det är vidare önskvärt att kunna erbjuda en absorberande byxblöja vilken har låga produktionskostnader. 10 15 20 25 30 520 063 -t _..

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN: Med föreliggande uppfinning har emellertid åstadkommits en byxblöja av det i inledningen omtalade slaget, vilken byxblöja väsentligen undanröjer de problem som varit förknippade med tidigare kända byxblöjor för den fysiskt aktiva kvinnliga målgruppen.

En enligt uppfinningen utförd absorberande byxblöja utmärks därvid främst av att absorptionskroppen är konstruerad så att vätskespridningen i byxblöjan är begränsad till att understiga en spridningsyta av 200 kvadratcentimeter i absorptionskroppens plan vid en vätskemängd av 150 milliliter.

Den traditionella byxblöjans ofrånkomliga vätskespridning som följer på en tömning kommer genast att identifieras av en medveten fysiskt aktiv kvinna som upplever starkt obehag inför situationen. Nämnda användare kommer därför inom ett väsentligen kort tidsintervall att byta förbrukad byxblöja för att undvika den obehagliga känslan av att röra sig i vätad produkt. Mot psykologisk bakgrund har det även visat sig att när en tömning av blåsan skett avser användaren att snarast byta byxblöja. I motsats till de fysiskt och/eller mentalt hindrade personerna kan nämnda målgrupp ombesörja ett omedelbart byte efter en större tömning såsom reflexmässigt upplevs som det mest naturliga. Då det är önskvärt såväl av komfortskäl som av stabilitetsskäl att den absorberande kroppen sträcker sig något upp mot mage- och bakparti, är det av yttersta vikt att avgiven vätska, i tidsrymden mellan bytena, hindras från att sprida sig mot dessa regioner.

En absorberande byxblöja har vanligen en absorptionskropp konstruerad av tre lager, där absorptionskroppen är arrangerad mellan ett inre vätskegenomsläppligt skikt vettande mot användaren och ett yttre vätsketätt skikt vettande bort från användaren. Absorptionskroppen innefattar 10 15 20 25 30 520 063 absorberande delar, exempelvis cellulosafluffmassa med eller utan inblandning av så kallade superabsorbenter, vilka är polymerer kapabla att absorbera flera gånger mer vätska än deras egen vikt, och komponenter med syfte att sprida vätska i absorptionskroppen.

I en utföringsform av den föreliggande uppfinningen har den absorberande byxblöjan utformats med en absorptionskropp innefattande ett centralt absorptionsskikt samt ett säkerhetsskikt. Det centrala absorptionsskiktet består lämpligen av en blandning av absorberande cellulosafluffmassa och superabsorbenter, där endera part modifierats till att agera försurande i kontakt med avgiven vätska fràn användaren för att åstadkomma en absorptionskropp med begränsad vätska-spridning. För att erhålla ett för syfte bör med hög uppfinningen uppställt absorptionsskiktet innefatta ett vätskeupptagande material retention men med låg spridningsförmåga. Säkerhetsskiktet kan i en utföringsform också förses med motsvarande superabsorberande material som garant mot eventuell läckage från absorptionsskiktet. Användande av absorptionsmaterial med hög surhetsgrad är fördelaktigt ur hygienisk synvinkel, då det är känt att ett lågt pH minskar uppkomsten av negativ hudpäverkan samt stävjar mikroorganismers aktivitet.

En absorptionskropp enligt uppfinningen innefattar således med fördel pH-reglerande substans i form av till exempel ett delvis neutraliserat superabsorberande material, vilket innebär att pH i det absorberande byxblöjan, efter vätning, är i intervallet 3,5 - 4,9. Sammansättningen av absorptionsmaterial och den inbördes relationen mellan absorptionsskiktet och säkerhetsskiktet i en flerskiktsstruktur har vidare utformats så att när absorptionskroppen absorberar från användaren avgiven vätska kommer mindre område av spridningen av vätska att begränsas till ett absorptionskroppen. 10 15 20 25 30 520 063 Även vanliga typer av superabsorberande material kan också ingå i absorptionskroppen, det vill säga material i form av fibrer, partiklar, granulat, film eller liknande vilket har förmåga att absorbera vätska motsvarande flera gånger det superabsorberande materialets egen vikt. Det superabsorberande materialet binder vätskan och bildar en vätskehaltig gel. Dessa superabsorbenter är välkända för fackmannen och behöver därför inte beskrivas i detalj.

Absorptionskroppen kan även innefatta andra absorptionsmaterial än ett delvis neutraliserat superabsorberande material, exempelvis cellulosamassa. Det har visat sig fördelaktigt att använda ett delvis neutraliserat superabsorberande material enligt ovan i kombination med cellulosafluffmassa med ett pH understigande 7, företrädesvis understigande 6 vilket ger en ytterligare förbättrad effekt. Användandet av ovannämnda absorberande material med låga pH-värden kan i enlighet med uppfinningen begränsa spridning av vätska i en absorberande produkt.

En lämplig cellulosamassa kan utgöras av kemitermomekanisk cellulosamassa med ett pH = 2,5 - 8,5, företrädesvis 2,5 - 6,5 och helst 2,5 - 5,5 eller av kemisk cellulosamassa med ett pH = 2,5 - 8,5, företrädesvis 2,5 - 8,0 och helst 2,5 - 7,0.

Ett lämpligt, delvis neutraliserat, superabsorberande material kan utgöras till exempel av en tvärbunden polyakrylat av det slag som säljs under benämningen HYSORB C 7110 av BASF. Även andra superabsorberande material än ovana angivna, och som har motsvarande typer av egenskaper kan användas. En lämplig andel av superabsorberande material i absorptionsskiktet är 30 - 70 %, företrädesvis 45 - 55 % och helst omkring 50 % absorptionskroppen består av en flerskiktsstruktur är lämpligen även ett , med avseende på vikt av absorptionskroppens material. Dä säkerhetsskikt arrangerat däri. Säkerhetsskiktet kan då även innefatta superabsorberande medel så att ytterligare säkerhet mot läckage tillhandahålls. 10 15 20 25 30 520 063 En lämplig andel superabsorbent i säkerhetsskiktet är i detta fall mellan 5 och 25 %, företrädesvis omkring 15 %.

Neutralisationsgraden i det superabsorberande materialet bör normalt vara lägre än 45 % och företrädesvis lägre än 35 %. Neutralisationsgraden bör emellertid lämpligen vara högre än ca 20 % för att uppnå bästa effekt såsom beskrivs i patentskriften SE 511 838.

Superabsorbenter föreligger vanligen i form av separata partiklar, men även fibrer, flingor, granulat och film förekommer. Partiklarna kan vara av vilken som helst önskad form, till exempel sfärisk, spiral, halv-spiral, kubisk, stavformad, polyedrisk med mera. Former som har ett stort största dimension/ minsta dimensionsförhállande, som nålar, flingor och fibrer är även tänkbara för användning häri. Alternativt kan konglomerat av superabsorbentpartiklar användas. l en absorptionskropp enligt uppfinningen används företrädesvis superabsorberande partiklar av en storlek inte mindre än omkring 100 tim och inte större än omkring 1000 pm och än mer föredraget används partiklar där omkring 60 - 65 vikts% av partiklarna befinner sig i ett storleksintervall av omkring 106 - 500 pm och 40 - 35 vikts% i ett storleksintervall av omkring 500 - 850 rim. Partikelstorleken har fastställts genom av de superabsorberande partiklarna silas genom sàll, där sàllens porer har tidigare kända diameterstorlekar. De partiklar som passerat ett såll med en viss porstorlek men inte genom ett sàll med en mindre porstorlek har således en storlek som befinner sig l ett intervall mellan de båda respektive diameterstorlekarna.

Partikelstorleken anses ha stor betydelse för hastigheten med vilken superabsorbenter absorberar och sprider upptagen vätska.

Vätskeupptagningshastigheten för större partiklar anses ske långsammare beroende på deras begränsade vätskeupptagningsyta i förhållande till deras volym. Väldigt små partiklar anses av motsvarande anledning ha en högre 10 15 20 25 30 520 063 i, _.. vätskeupptagningshastighet men begränsas i sin tur av att de, efter svällning, lätt tvingas in i interfiberkapillärer i en fibrös struktur såsom ett cellulosafluffskikt. Därutöver bildar de även lätt en massa av koagulerad gel som sammanhålls av ytspänningskrafter hos vätskan, därmed formande en vätskebarriär, vilket i sin tur resulterar i en minskad vätskespridning. Ett fenomen vanligen benämnt som gelblockering. Ovan nämnda fördelning av partikelstorlekar har visat sig gynnsam för att uppnå en tillfredställande absorption samtidigt som spridningen av den upptagna vätskan i längdled begränsas.

En absorberande byxblöja med begränsad vätskespridning enligt uppfinningen innebär att byxblöjans såkerställda passform med dess förhöjda läckagesäkerhet, en följd av byxblöjans täta anliggning mot kroppen, kommer användaren till godo utan att fukt stängs inne där den kan återverka negativt på exponerade hudytor. För att garantera passformen kan byxblöjan förses med ett antal elastiska element, exempelvis stråckbara trådar, band, film eller liknande. Ett större antal elastiska element förhindrar att den elastiska àtspänningen känns obehaglig för användaren genom att de elastiska elementen var och en inte kommer att utöva ett alltför stort lokalt tryck på användaren samtidigt som byxblöjans täta anliggning garanteras.

För att tillgodogöra sig den täta anliggningen mot kroppen utan att fukt fångas i alltför omfattande områden i utrymmet mellan hud och byxblöja är det essentiellt att absorptionsmaterialet har en begränsad utbredning inuti Det flerskiktsstruktur således en utsträckning i Iängled inuti byxblöjan som inte byxblöjan. vätskekvarhållande absorptionsskiktet har i en bör utgöra mer än mellan 60 - 80 %, och helst omkring 65 - 70 % av absorptionskroppens totala utsträckning. Den i absorptionsskiktet absorberade vätskan anligger därmed endast mot användarens hud med begränsade ytor. Absorptionsskiktets totala yta bör av denna anledning heller inte överskrida en yta av från 195 till 235 cmz och helst inte över från 210 till 220 cmz vid en vätskeabsorption på omkring 150 ml. 10 15 20 25 30 520 063 Absorptionskroppen har i sin helhet emellertid en sådan utsträckning inuti byxblöjan att komfort- och stabilitetskravet fortfarande tillgodoses.

Som tidigare nämnts är en reducerad mängd absorptionsmaterial att önska av bekvämlighets och komfortskäl. Användningen av en mindre mängd absorptionsmaterial innebär därutöver en betydelsefull miljövinst. Dä användare dessutom i den för uppfinningen avsedda målgruppen antas byta produkt efter en första tömning av urinblåsan, är det inte heller nödvändigt med en större mängd absorptionsmaterial än vad som förväntas behövas för att absorbera all vätska som avges vid en tömning. En byxblöja enligt en första utföringsform av uppfinningen kan därför konstrueras med en total absorptionskapacitet på mellan 350 - 400 g, företrädesvis maximalt omkring 370 g. Enligt en andra utföringsform av uppfinningen, där säkerhetsskiktet inte har som funktion att absorbera från absorptionsskiktet eventuellt läckande vätska, utan har som primär funktion att styra vätska ner i absorptionsskiktet, kan den totala absorptionskapaciteten vara något lägre.

Med total absorptionskapacitet för ett absorberande alster avses ett teoretiskt värde som beräknats med kännedom om de olika ingående materialens absorptionskapacitet.

Enligt en första utföringsform av uppfinningen är säkerhetsskiktet placerat under absorptionsskiktet, det vill säga absorptionsskiktet anligger närmast mot det inre höljesskiktet. Absorptionskroppen kan vara utformad med ett vätskemottagningsskikt närmast det inre höljesskiktet samt ett ytterligare lager vilket den senare utgör del av absorptionsskiktet. I denna utformning kan säkerhetsskiktet, som tidigare nämnts, agera som säkerhetsspärr mot läckage av vätska kommandes från absorptionsskiktet. Av denna anledning innefattar säkerhetsskiktet här lämpligen en mindre andel superabsorbenter, företrädesvis mellan 10 - 20 vikts%, och helst omkring 15 vikts%, av det totala absorptionsmateriatet, med syfte att binda vätska. Säkerhetsskiktet har här en lägre densitet än absorptionsskiktet, vilket kan förmedla ett mjukare intryck av byxblöjan vid användning och därmed förhöja känslan av komfort. 10 15 20 25 30 520 063 10 l en annan utföringsform av uppfinningen är säkerhetsskiktet placerat över absorptionsskiktet, det vill säga säkerhetsskiktet anligger närmast mot Säkerhetsskiktet vätskeöverförande distansskikt. Nämnda skikt har i denna utföringsform en användaren. fungerar här primärt som ett hög porositet samt är mer eller mindre hydrofobt och har därmed en god förmåga att ta emot vätska samt att avge vätska till absorptionsskiktet.

Säkerhetsskiktet kan dock, i båda angivna utföringsformerna, med fördel ha Säkerhetsskiktets sammansättning i denna utföringsform medför att den hastigt avgivna en lägre hydrofilicitet än absorptionsskiktet. vätskan snabbt och koncentrerat överförs direkt in i absorptionsskiktet.

Eftersom vätskan transporteras rakt in absorptionsskiktet, vinkelrätt mot absorptionsskiktets plan, motverkas en initial spridning. Vätskan blir därmed mer koncentrerat samlad i absorptionsskiktet och blir därmed i ett tidigt skede, i mindre utsträckning spridd i längdled. Säkerhetsskiktet utgör även ett distansskikt mellan vätska som absorberats i absorptionsskiktet och användarens kropp och förhindrar därigenom återvätning, det vill säga att redan absorberad kroppsvätska tränger tillbaka ut genom det inre höljesskiktet. Därutöver agerar säkerhetsskiktet som ett skydd mot stänk vid avgivande av vätska och genom sin utsträckning som en förbättring av komforlen.

I de båda ovan nämnda utföringsformerna, och då mest fördelaktigt i det sistnämnda fallet, kan det vara lämpligt att arrangera ett vätsketätt spärrskikt under absorptionskroppen närmast det yttre höljesskiktet. Detta skulle innebära en förhöjd säkerhet mot läckage.

För att fastställa att en byxblöja enligt uppfinningen uppvisar den önskade begränsningen i spridning av avgiven vätska jämfördes en byxblöja enligt uppfinningen med en byxblöja innefattande en konventionell absorptionskropp. 10 15 20 25 30 520 063 11 De respektive produkterna undersöktes medelst den användarlika metoden, vilken metod är utformad så att användarens anatomi samt en tömning av urinblåsan i förhållande till en absorberande produkt i största möjliga en mätanordning, utsträckning efterliknats. För detta ändamål har konstruerad väsentligen efter en användares anatomi, använts.

FlGURBESKRlVNlNG: Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare under hänvisning till de figurer som visas på de bifogade ritningarna. Därvid visar: Figur 1 en byxblöja enligt uppfinningen, vilken byxblöja föreligger i ej sammanmonterat tillstånd, Figur 2a ett snitt utefter linjen lla-lla genom blöjan i figur 1 enligt en första utföringsform av uppfinningen, Figur 2b ett snitt utefter linjen llb-Ilb genom blöjan i figur 1 enligt en andra utföringsform av uppfinningen, Figur 3 en byxblöja enligt uppfinningen, vilken byxblöja föreligger i hopmonterat tillstånd, Figur 4a en testfixtur sedd från sidan och Figur 4b testfixturen i figur 4a sedd från ovan.

NÄRMARE BESKRIVNING AV UTFÖRlNGSEXEMPEL: Figur 1 visar en absorberande byxblöja i sitt ännu ej sammanmonterade tillstånd, det vill säga byxblöjans midje- och benöppningar har ännu inte bildats. Byxblöjan innefattar ett framparti 1, avsett att vara anbragt framtill på 10 15 20 25 30 520 063 12 en användare, ett bakparti 2, avsett att vara anbragt baktill på användaren och ett grenparti 3 mellan fram- och bakpartierna 1, 2, avsett att vara anbragt mellan användarens ben. Frampartiet 1 uppvisar två hopfästningssidokanter 4, 5, vilka motsvarar två hopfästningssidokanter 4, 5 på bakpartiet 2, vilka respektive kanter 4, 5 är avsedda att fästas samman för att bilda en byxblöja enligt figur 3. Fram- och bakpartierna 1, 2 uppvisar vidare två raka ändkanter 6, 7, avsedda att bilda en midjeöppning. Grenpartiet 3 uppvisar tvâ längsgående, inåtkrökta sidokanter 8, 9, avsedda att bilda benöppningar.

Byxblöjan innefattar vidare en i byxblöjans längdriktning làngsträckt absorptionskropp 10 som är innesluten mellan ett inre höljesskikt 11, avsett att vid användning vara vänt mot användaren, och ett yttre höljesskikt 12, avsett att vid användning vara vänt bort från användaren.

Byxblöjas fram- och bakparti 1, 2 samt grenparti 3 är utformade i ett sammanhängande stycke, vilket därmed bildar det yttre höljesskiktet 12, varvid det yttre höljesskiktet 12 kan bestå av ett eller flera lager av nonwovenmaterial eller andra textilllknande material.

Det inre höljesskiktet 11, vilket vid användning är anbragt pä den mot användaren orienterande sidan av absorptionskroppen 10, har en timglasformad utformning. Det yttre höljesskiktet 12 är format så att det bildar hela byxblöjans utsträckning. Höljesskikten 11, 12 är inbördes förbundna kring absorptionskroppen 10 exempelvis genom limning, sömnad, eller svetsning med värme eller ultraljud. Vidare kan det ena, eller båda höljesskikten 11, 12 vara förbundna med absorptionskroppen 10, exempelvis genom limning, nälning, sömnad, eller genom svetsning med värme eller ultraljud.

Det inre höljesskiktet 11 är av konventionellt slag och kan således bestå av vilket som helst för ändamålet lämpligt vätskegenomsläppligt material.

Exempel på sådana material är olika typer av tunna nonwovenmaterial, 10 15 20 25 30 520 063 13 perforerade plastfilmer, nätmaterial, vätskegenomsläppligt skummaterial eller Hknande.

Det är inte nödvändigt för uppfinningen att det inre höljesskiktet 11 utgörs av ett separat materialskikt, utan höljesskiktet 11 kan vara en yta på byxblöjans absorptionskropp 10. I detta fall är inte heller de båda höljesskikten inbördes förbundna med varandra såsom beskrivits ovan.

Det yttre höljesskiktet 12 kan utgöras av samma typ av material som det inre höljesskiktet 11. Som säkerhetshöjande åtgärd gentemot läckage är ett vätsketätt spärrskikt 19 arrangerat mellan absorptionskroppen och det yttre höljesskiktet 12 såsom visas i figur 2b. Det kan vara en fördel om spärrskiktet 19 uppvisar viss andningsbarhet, det vill säga tillåter passage av vattenånga genom skiktet 19. Det vätsketäta spärrskiktet 19 kan, liksom det inre höljesskiktet 11, vara en integrerad del av absorptionskroppen och kan exempelvis utgöras av en vätsketät skinnliknande yta pà ett absorberande skummaterial. Spärrskiktet 19 är förbundet med byxblöjan, exempelvis genom limning, sömnad, eller svetsning med värme eller ultraljud. Alternativt kan det yttre höljesskiktet 12 bestå helt eller delvis av ett vätsketätt material, såsom en vätsketät plastfilm, ett nonwovenskikt som belagts med ett vätskespärrande material, eller något annat lättböjligt materialskikt som har förmåga att motstå vätskepenetration.

Absorptionskroppen 10 innefattar i enlighet med en utföringsform av uppfinningen två skikt, dels ett absorptionsskikt 13, dels ett säkerhetsskikt 14. De båda respektive skikten innefattar en för varje skikt specifik blandning av absorptionsmaterial bestående av cellulosafluffmassa samt polymera kallade Andra för användning i absorptionskroppen 10 är hydrokolloidmaterial, så superabsorbenter. lämpliga absorberande material exempelvis absorberande bundna fiberskikt, tissueskikt, absorberande skum, torv eller liknande. Med superabsorbenter avses material med en kapacitet att absorbera många gånger sin vikt under bildande av en vätskehaltig gel. 10 15 20 25 30 520 063 14 Superabsorbenter föreligger vanligen i form av partiklar, flingor, fibrer, granuler eller liknande. Det superabsorberande materialet kan i vissa fall förekomma ensamt, eller tillsammans med annat absorberande material och anbringas som skikt, eller i form av en blandning med andra material såsom cellulosafibrer, eller syntetiska fibrer.

Begränsning av vätskespridning kan erhållas när absorptionsmaterialet har preparerats så att surhetsgraden, pH, i byxblöjan i samband med vätning befinner sig i ett pH-intervall mellan 3,5 - 4,9. Detta intervall åstadkoms genom att absorptionsmaterialet innefattar delvis neutraliserat superabsorberande material med en neutralisationsgrad högre än omkring 20 %, lägre än 45 % och företrädesvis lägre än omkring 35 %. Lämpligt superabsorberande material kan utgöras av superabsorberande partiklar såsom HYSORB C 7110 tillhandahållet av BASF. Andra typer av superabsorberande material som har motsvarande egenskaper kan även användas. De superabsorberande partiklarna återfinns vanligen i form av separata partiklar, där de superabsorberande partiklar företrädesvis är större än omkring 100 pm, men mindre än omkring 1000 pm och än mer föredraget där omkring 60 - 65 vikts% av partiklarna är i storleksintervallet 106 - 500 pm och 40 - 35 vikts% är i storleksintervallet 500 - 850 pm. Partikelstorleken på superabsorberande partiklar har visats ha betydelse för spridning av vätska och det är därmed av stor vikt att storleken på de superabsorberande partiklarna väljs så att önskad spridningseffekt erhålls. För att uppnå en vätskespridning i enlighet med uppfinningen har nämnda partikelstorleksfördelning visats ge goda resultat, vilket kan ses i nedanstående mätvärden .

Därutöver kan även en surgjord cellulosamassa fungera som pH-reglerande material. Cellulosamassan kan då exempelvis utgöras av kemitermomekanisk cellulosamassa med ett pH = 2,5 - 8,5, företrädesvis 2,5 - 6,5 och helst 2,5 - 5,5 eller av kemisk cellulosamassa med ett pH = 2,5 - 8,5, företrädesvis 2,5 - 8,0 och helst 2,5 delvis neutraliserat 7,0. En kombination av ett 10 15 20 25 30 520 063 15 superabsorberande material enligt ovan med cellulosamassa med ett pH understigande 7, företrädesvis understigande 6, har visat sig ge en förbättrad effekt. För att erhålla en lämplig surhetsgrad på cellulosamassan kan dennas pH styras under framställníngsprocessen till exempel genom tillsats av en surgörande substans. Denna tillsats kan utgöras till exempel av SOz-vatten.

Genom detta förfarande kan även innehåll av NaOH i massan neutraliseras. Ett annat sätt att erhålla en lämplig surhetsgrad på cellulosamassan är att tillföra en lämplig syra till den färdiga massan.

Den önskade begränsningen i vätskespridning är inte inskränkt till enbart ovan nämnda exempel utan kan därutöver åstadkommas på ett flertal sätt, exempelvis genom användning av olika skiktkompositioner i absorptionskroppen, av differentierade komprimeringszoner i absorptionsskiktet, av löst komprimerad massa eller liknande. Alternativt kan även olika vätskehinder i form av förhöjda koncentrationer av superabsorberande material eller barriärer i form av vätsketäta områden eller liknande arrangeras i delar av absorptionskroppen.

Andelen superabsorberande material i absorptionsskiktet 13 är omkring 30 - 70 %, företrädesvis 45 - 55 % och helst omkring 50 % av vikten på absorptionsskiktets material, för att uppnå fullgod effekt.

Ett absorptionsskikt 13 respektive ett säkerhetsskikt 14, kan ha inbördes olika placeringar med hänseende till närmast anliggning mot användarens kropp. Vardera skikt kan därmed vara anordnat antigen närmast det inre höljesskiktet 11 eller det yttre höljesskiktet 12. Säkerhetsskiktet har en något större utsträckning i längdled, och i viss mån i tvärled, än absorptionsskiktet 13. Säkerhetsskiktets respektive placering återges i utföringsformerna avbildade i figurema 2a och 2b. Säkerhetsskiktet 14 kan fylla flera funktioner, varav vilka förhöjd läckagesäkerhet, tillhandahållande av säkerställd stabilitet till absorptionskroppen samt komfort för användaren är några. 10 15 20 25 30 520 063 16 Elastiska organ 16, 17 är anordnade utmed sidokanterna 8, 9 och bildar benelastik då byxblöjan används. Lämpliga elastiska organ är olika typer av elastiska trådar, band, elastiskt nonwoven, elastiskt skummaterial eller liknande. Ett flertal tvärgående elastiska element 18, exempelvis elastiska trådar, band eller liknande är anbragta i förspänt tillstånd tvärs över såväl fram- som bakpartiet. De tvärgående elastiska elementen 18 är lämpligen inneslutna mellan två lager av material, såsom olika typer av nonwoven eller andra textilliknande material, vilket material utgör byxblöjas fram- och bakparti 1, 2 samt grenparti 3. l figurerna 2a och 2b visas olika utföringsformer av absorptionskroppen i byxblöjan i figur 1. l figur 2a är säkerhetsskiktet 14 placerat under absorptionsskiktet 13. l denna utföringsform är absorptionsskiktet 13 lämpligen utformat med ett vätskemottagningsskikt 15, vilket skikt utgör en ovanpåliggande del på absorptionsskiktet, närmast det inre höljesskiktet 11.

Det vätskemottagande skiktet kännetecknas av hög momentan vätskeupptagningsförmäga samt förmåga att ge ifrån sig vätska till absorptionsskiktet 13. vätskemottagningsskiktet 15 har med fördel högre porositet än absorptionsskiktet 13 och utgörs gärna av spänstiga materialskikt. Dessutom är det i allmänhet fördelaktigt om skiktet har lägre hydrofilicitet än det innanförliggande absorptionsskiktet 13. vätskemottagningsskiktet 15 utgör även ett distansskikt mellan vätska som absorberats i absorptionsskiktet 13 och användarens kropp och förhindrar därigenom återvätning, det vill säga att redan absorberad kroppsvätska tränger tillbaka ut genom det inre höljesskiktet 11. Exempel på material som vanligen används i ovan nämnda skikt är polyestervadd, bulkiga nonwovenmaterial, olika typer av laminat, tvärbundna cellulosafibrer eller liknande. Ett distansskikt bör därutöver vara mjukt och behagligt mot användarens kropp. Det är i allmänhet en fördel om vätskemottagningsskiktet 15 innefattar en termoplastisk komponent, vilken kan utnyttjas för att sammanbinda vätskemottagningsskiktet 15 med det inre höljesskiktet 11 och/eller absorptionsskiktet 13. 10 15 20 25 30 520 063 1? Absorptionsskiktet 13 kan vidare vara försett med ytterligare lager, vilket antigen kan vara ett separat skikt eller utgöra del av absorptionsskiktet 13.

Ett ytterligare lager kan ha en vätsketransporterande funktion, fungera som spärrskikt gentemot superabsorberande material innefattat i det närliggande absorptionsskiktet eller liknande. Ytterligare lager kan bestå av vilka som helst för ändmålet lämpliga material, och innefattar med fördel en viss andel cellulosafluffmassa i den mån det agerar som spärrskikt.

Byxblöjan innefattar i det i figur 2a visade utföringsexemplet därutöver ett säkerhetsskikt 14, vilket är anordnat närmast det yttre höljesskiktet 12.

Säkerhetsskiktet 14 har en större utsträckning i både längdled och i tvärled i förhållande till absorptionsskiktet 13. Den större ytan ger en förhöjd komfortkänsla för användaren samt stabiliserar absorptionskroppen i ett utsträckt läge. Därutöver fyller säkerhetsskiktet 14 en funktion som säkerhet mot eventuellt läckage från absorptionsskiktet 13. Skiktet 14 innefattar, i denna utföringsform, samma slags material som absorptionsskiktet, men med en annan sammansättning av absorptlonsmaterial. Andelen superabsorbent är något lägre, mellan 10 - 20 % och företrädesvis omkring 15 % av superabsorberande den totala mängden absorptlonsmaterial och vilka syfte att absorptionsskiktet 13 eventuellt läckande vätska. Den totala teoretiska partiklar har som absorbera från absorptionskapaciteten för hela absorptionskroppen uppgår därmed till mellan 350 - 400 g och företrädesvis runt 370 g. Säkerhetsskiktet 14 har även en lägre densitet än absorptionsskiktet 13, vartill den lägre densiteten ger en mer luftig konsistens, som i sin tur förmedlar en mjukare känsla och därmed en förhöjd komfort. l figur 2b är säkerhetsskiktet 14 placerat över absorptionsskiktet 13, i närmast anliggning med användarens kropp. l figuren visas säkerhetsskiktet mindre snittområdet än 14 med en något tvärledsutsträckning i absorptionsskiktet 13. Dock kan de båda skikten 13, 14 med fördel ha en 10 15 20 25 30 520 063 18 likartad tvärledsutsträckning i nämnda område. En fördel med den i figur 2b visade utföringsformen är att säkerhetsskiktet 14 i denna placering bildar ett effektivt vätskeinsläppsskikt för snabb och koncentrerad transport av vätska in i absorptionsskiktet 13. Den avgivna vätskan samlas då i ett centralt område, varmed den påföljande spridningen av vätska begränsas redan i ett initialt skede. Säkerhetsskiktet 14 kan i denna utföringsform ha en i grenpartiet 3 nära vätpunkten likartad tvärledsutsträckning som absorptionsskiktet 13. En säkerhetsaspekt återfinnes i det att säkerhetsskiktet, genom sin utsträckning, kan fånga upp stänk från en kraftig urintömning utan att byxblöjans övriga material träffas. Säkerhetsskiktet 14 kan i denna utföringsform fylla flera funktioner och kan exempelvis vara ett poröst vätskemottagnlngsskikt, ett vätskeöverföringsskikt, ett mjukt polstringsskikt, en återvätningsspärr, ett maskeringsskikt. Då säkerhetsskiktet 14 i denna utföringsform inte fyller en partiell funktion som absorberande lager, innefattar inte säkerhetsskiktet 14 superabsorberande partiklar utan består av material karakteristiska för ett vätskemottagande skikt, lämpligen med högre porositet jämfört med absorptionsskiktet 13 och med god förmåga att snabbt ta emot vätska samt att ge ifrån sig vätska till absorptionsskiktet 13. Säkerhetsskiktet 14 kan i denna utföringsform även utgöra distansskikt mellan vätska som absorberats i absorptionsskiktet 13 och användarens kropp, varmed återvätning förhindras. För att fortfarande tillhandahålla en komforthöjande funktion är det en fördel om säkerhetsskiktet 14 ger ett mjukt och behagligt intryck. Lämpliga material att använda i säkerhetsskiktet 14 kan vara polyestervadd, bulkiga nonwovenmaterial, olika typer av laminat, tvärbundna cellulosafibrer eller liknande.

Absorptionsskiktet 13, beläget närmast det yttre höljesskiktet 12, kan ha samma sammansättning och mängd absorptionsmaterial som den i figur 2a beskrivna första utföringsformen. l frånvaro av ett absorberande säkerhetsskikt 14 reduceras då den totala teoretiska absorptionskapaciteten till mellan 240 - 280 g. Som läckagesäkrande åtgärd har i detta fallet ett 10 15 20 25 30 520 063 19 spärrskikt 19 arrangerats mellan absorptionsskiktet 13 och det yttre höljesskiktet 12, vilket spärrskikt lämpligen består av vätsketät plastfilm, ett nonwovenskikt som belagts med ett vätskespärrande material eller något annat material som motstår vätskepenetration. Alternativt kan det yttre höljesskiktet 12 beläggas med ett vätskespärrande material. Ett spärrskikt är ej alltid nödvändigt då en ordinarie tömning ej torde överstiga byxblöjans nämnda absorptionskapacitet i synnerhet som produkten riktar sig till kvinnor vilka generellt antas avge mindre mängd vätska. Ytterligare ett alternativ, då en högre säkerhetsnivå önskas, är att den reducerade mängden absorptionskapacitet kompenseras med en ökning av mängden absorptionsmaterial i absorptionsskiktet 13 så att en total absorptionskapacitet av mellan 350 - 400 g ånyo uppnås. Spärrskikt kan även här vara alternativ som säkerhetshöjande åtgärd mot läckage.

Figur 3 visar byxblöjan i sin sammanmonterade form sedd i riktning mot frampartiet 1, med de två längsgående, inåtkrökta sidokanter 8, 9 formande benöppningar och de två ändkantema 6, 7 formande en midjeöppning. De två respektive hopfästningssidokanterna 4, 5 har sammanfogats så att byxblöjan uppvisar en byxliknande form. Sammanfogningen kan ske exempelvis medelst limning, sömnad, eller svetsning med värme eller ultraljud.

I figur 4a återges anordningen, den så kallade fixturen där provmätningar företagits sedd från sidan. Fixturen och pumpanordningen har konstruerats så att de i figur 4a angivna dimensionerna, markerade i millimeter, och den angivna vinkeln på 60° väsentligen motsvarar de normala förhållandena mellan användare och den på användaren anbragta byxblöjan. Fixturen är konstruerad med en främre yta 20, en bakre yta 21 och ett grenområde 22, på vilka ytor byxblöjans motsvarande framparti 1, bakparti 2 och grenparti 3 kan arrangeras, det vill säga inne i fixturen. Grenområdet 22 innefattar två upphöjda kanter 23, 24 som höjer sig över fixturens bottenplatta 25 samt det område av bottenplattan 25 som avgränsats av nämnda kanter 23, 24. De 10 15 20 25 30 520 063 20 upphöjda kanterna 23, 24 är angivna i figur 4b, där fixturen visas sedd uppifrån. När byxblöjans grenparti 3 arrangerats på grenomrädet 22 kommer grenpartiet 3 att ligga mellan de upphöjda kanterna 23, 24 med de inre delarna av grenpartiet liggande mot den delen av bottenplattan 25 som avgränsas av de upphöjda kanterna 23, 24. En pumpanordning är ansluten via en slang till ett munstycke 26 fràn vilken syntetisk urin pumpas ut med en hastighet och i en volym som motsvarar en normal urinblåsetömning.

Munstycket 26 är fastsatt i fixturen via en fasthállningsarm 27 i en position vinkelrätt mot produkten när denna arrangerats i fixturen. Fasthållningsarmen 27 är fastgjord i ett sidoparti av fixturens främre yta 20 och är arrangerad så att armen böjs väsentligen vinkelrätt över den främre ytan 20.

Fasthållningsarmen 27 håller, såsom beskrivits ovan, munstycket 26 i ett fixerat läge över den absorberande produkten vid mätningsförfarandet.

BESKRIVNING AV METODEXEMPEL: Följande exempel är avsett att närmare illustrera vätskespridningseffekten i en absorberande byxblöja med en absorptionskropp innefattande en kombination av ett delvis neutraliserat superabsorberande material samt cellulosamassa med ett pH av 2,5 - 8,5 jämfört med en absorptionskropp innefattande konventionella material av motsvarande typ.

Testvätska Testvätskan var färgad syntetisk urin, SUM. Sammansättningen av den syntetiska urinen var: 0,66 g/l MgSO4, 4,47 g/l KCI, 7,60 g/l NaCl, 18,00 g/l NH2C0NH2, 3,54 g/l KH2PO4, 0,745 g/l Na2HPO4, 0,4 g/l Nykockin (färg) och 1,00 g/l av en 0,1 %-ig lösning av Triton X-100. pH i denna blandning var 6,0 i 0,5.

Metod 10 15 20 25 30 520 063 v . . - | « . » , . » 21 Vid mätningarna togs en sammanmonterad byxblöja enligt figur 3 isär i hopfästningssidokanterna 4, 5 för att erhålla utformningen av byxblöjan enligt figur 1. Mittpunkten på absorptionskroppen uppmättes och markerades.

Därefter uppmättes en punkt, den så kallade vätpunkten, sju centimeter från mittpunkten i riktning mot frampartiet 1. Byxblöjan placerades centrerat i fixturen så att dess mittpunkt kom att överligga en motsvarande mittpunkt i fixturens grenomràde. Den på absorptionskroppen markerade vätpunkten kom i denna position att bli placerat på två centimeters avstånd rakt under munstycket. Den syntetiska urinen pumpades därefter ut med en hastighet av 20 ml/s med en dosvolym på 150 ml, vilken volym anses motsvara en normal vätsketömning av urinblàsan. Byxblöjan lämnades att vila i flxturen i fem minuter så att den absorberade vätskan gavs en möjlighet till spridning.

Efter angiven tid avlägsnades byxblöjan ur fixturen och den av testurinen färgade spridningsytan markerades i konturerna. Byxblöjan placerades i utsträckt läge på en plan yta varpå en transparent fllm med bestämd ytstorlek fixerades ovanpå nämnda markerade konturlinjer hos spridningen.

Konturerna tecknades därefter av på den transparanta filmen som sedermera vägdes för att bestämma filmens ytvikt. Därefter klipptes de markerade konturerna ut och den återstående delen, motsvarandes vätskespridningsytan, vägdes för att slutligen omräknas till yta utifrån den tidigare bestämda ytvikten. Mätningar utfördes på dels tio byxblöjor i enlighet med den föreliggande uppfinningen, dels tio byxblöjor innefattande en konventionell absorptionskropp. Genomsnittsvärden med avseende på vikt mätt i gram respektive vätskespridning mätt i kvadratcentimeter togs därefter på vardera typ av byxblöja.

Mätresultaten visade tydligt att en byxblöja enligt uppfinningen hade en påtagligt mer begränsad vätskespridning än motsvarande konventionella byxblöja. En byxblöja enligt uppfinningen med en medelvikt på 62,62 gram visades ha en medelspridning på 192,98 cmz jämfört med referensditon med en vikt på 55,06 gram och en medelspridning på 240,01 cmz. Detta ger en betydande skillnad på i medeltal omkring 47 cmz. l båda mätserierna förelåg 520 063 22 en viss spridning med avseende på mätvärdena, vilka ungefär torde motsvara en normal diskrepans enskilda byxblöjor emellan. De båda màtseriernas vätskespridningsintervalI överlappade dock över huvud taget inte varandra, utan det högsta mätvärdet pà en byxblöja enligt uppfinningen var avsevärt lägre än det lägsta mätvärdet pà en byxblöja av konventionellt slag.

Claims (17)

10 15 20 25 30 23 PATENTKRAV

1. En absorberande byxblöja för engångsbruk med en längdriktning och en tvärriktning, ett inre nöljesskikt (11), ett yttre höljesskikt (12), samt en absorptionskropp (10) innesluten mellan de båda höljesskikten (11, 12), samt uppvisande två i tvärriktningen sig sträckande ändkanter (6, 7) formande en midjeöppning och två i Iängdriktningen sig sträckande sidokanter (8, 9) formande benöppningar samt att byxblöjan uppvisar ett framparti (1) och ett bakparti (2), vilka är förenade genom ett mellanliggande grenparti (3), k ä n n e t e c k n a d a v att absorptionskroppen ( 10) är konstruerad så att vätskespridningen i byxblöjan är begränsad till att understiga en spridningsyta av 200 kvadratcentimeter i absorptionskroppens (10) plan vid en vätskemängd av 150 milliliter.

2. En kännetecknad av att absorberande byxblöja för engångsbruk enligt krav 1, absorptionskroppen (10) innefattar ett absorptiönsskikt (13) samt ett säkerhetsskikt (14).

3. En kännetecknad av absorberande engångsbruk krav 2, (14) byxblöja för att säkerhetsskiktet enligt är placerat under absorptionsskiktet (13).

4. En kännetecknad av att absorberande byxblöja för krav 2, säkerhetsskiktet engångsbruk enligt (14) är placerat över absorptionsskiktet (13).

5. En absorberande byxblöja för engångsbruk enligt krav 2, 3 eller 4, k ä n n e t e c k n a d a v att säkerhetsskiktet (14) har en lägre densitet än absorptionsskiktet (13). 10 15 20 25 30 520 063 t.. i. 24

6. En absorberande byxblöja för engångsbruk enligt något av kraven 2-5, k ä n n e t e c k n a d a v att säkerhetsskiktet (14) har en lägre hydrofilicitet än absorptionsskiktet (13).

7. En absorberande byxblöja för engångsbruk enligt något av föregående (13) har en utsträckning i byxblöjans längdriktning, vilken är mindre än säkerhetsskiktets krav, k ä n n e t e c k n a d a v att absorptionsskiktet (14) utsträckning, motsvarandes företrädesvis omkring 70 %.

8. En absorberande byxblöja för engångsbruk enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att den totala ytan av absorptionsskiktet (13) inte överskrider en yta av mellan 195 - 235 cmz och helst inte över 210 - 220 cmz.

9. En absorberande byxblöja för engångsbruk enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att absorptionsskiktet ( 13) innefattar ett vätskeupptagande material med retention med låg hög men spridningsförmåga.

10. En absorberande byxblöja för engångsbruk enligt något av föregående (13) innefattar kemitermomekanisk cellulosamassa med ett pH = 2,5 - 8,5, företrädesvis 2,5 - 6,5 och helst 2,5 - 5,5. krav, k ä n n e t e c k n a d a v att absorptionsskiktets material

11. En absorberande byxblöja för engångsbruk enligt något av föregående (13) innefattar kemisk cellulosamassa med ett pH = 2,5 - 8,5, företrädesvis 2,5 - 8,0 och helst 2,5 - 7,0. krav, k ä n n e t e c k n a d a v att absorptionsskiktets material

12. En absorberande byxblöja för engångsbruk enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att absorptionskroppen (10) har en total absorptionskapacitet på mellan 350 - 400 g, företrädesvis omkring 370 g 10 15 20 25 520 063 25

13. En absorberande byxblöja för engångsbruk enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att det vätskeupptagande materialet innefattar superabsorberande material.

14. En krav 13, k ä n n e t e c k n a d a v att det superabsorberande materialet utgör mellan 30 - 70 %, företrädesvis 45 - 55 % och helst omkring 50 %, med avseende på vikt av absorptionskroppens (10) material. absorberande byxblöja för engångsbruk enligt

15. En absorberande byxblöja för engångsbruk enligt krav 13 eller 14, k ä n n e t e c k n a d a v att det superabsorberande materialet består av partiklar av storlek inte mindre än omkring 100 pm och inte större än omkring 1000 tim och än mer föredraget partiklar där omkring 60 - 65 vikts% av partiklarna befinner sig i ett storleksintervall av omkring 106 - 500 tim och 40 - 35 vikts% i ett storleksintervall av omkring 500 - 850 pm.

16. En absorberande byxblöja för engångsbruk enligt krav 13, 14 eller 15, k ä n n e t e c k n a d a v att det superabsorberande materialet innefattar neutraliserade superabsorberande partiklar med en neutralisationsgrad högre än omkring 20 % men lägre än 45 % och företrädesvis lägre än 35 %.

17. En absorberande byxblöja för engångsbruk enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att ett vätsketätt spärrskikt (19) är arrangerat under absorptionskroppen (10) närmast det yttre höljesskiktet (12).