SE516816C2 - Förfarande för utmatning av massa till ett blåstorn samt blåstorn med separata seriekopplade kammare - Google Patents

Description

lO 15 20 25 30 ,. un: vs :we svårigheter då han försökte homogenisera konsistensen av massan som avlägsnades från blåstornet.

Då vi undersökt problemet, har vi upptäckt att det finns två orsaker till variationer i massans konsistens. För det första är den allmänna uppfattningen att vid utmatning av massa från en kokare till ett blåstorn förblir den utmatade massan på den redan i tornet befintliga massan, varvid den i tornet befintliga massapelaren av mediumkonsistens flödar nedåt i takt 'med det pumpade massaflödet. Experimenten har emellertid visat, att det ur kokaren utströmmande massaflödet på grund av sin kinetiska hastighet tränger flera meter djupt in i tornet. Därvid i jämförelse med genomsnittlig massa är den massa, som i början och i slutet av blåsningen, dvs. tömningen av kokarinnehållet, flödar ut är tydligt mera utspädd, och tränger sig i värsta fall direkt ända till utspädningszonen i tornets nedre del och åstadkommer omedelbart en drastisk konsistensändring i massan som skall avlägsnas, vilken ändring inte hinner elimineras i tid genom regleringsåtgärder eller vilken möjlighet man i värsta fall inte ens förstått att beakta vid inställning av det ursprungliga reglerområdet. Den andra orsaken till variationer i konsistensen kan vara det faktum, att vid avsaknad av genomträngning ansamlas den mera utspädda eller på motsvarande sätt den i genomsnitt mera urvattnade massan och bildar en damm i tornets lagringszon och vid uttömning av tornet flödar till utspädningszonen och påverkar konsistensen mycket intensivt. Man har nämligen upptäckt att vid tömning av en vanlig satsvis arbetande kokare utströmmar därifrån i början och i slutet av blåsningen nästan enbart avlut, vars konsistens är praktiskt taget noll. Följaktligen flödar i mitten av blåsningen från kokaren massa, vars konsistens är t.o.m. 12 - 13 %, vilken massa awiker sig till sina egenskaper betydligt från den genomsnittliga massan somluppvisar en blåsningskonsistens på 8 - 9 %. Detta slags kraftigt varierande konsistens ställer stora krav på körbarheten och reglerbarheten hos tvättaren som utgör det nästa behandlingssteget efter blåstornet.

De ovan beskrivna problemen har lösts med förfarandet och anordningen enligt föreliggande uppfinning bl.a. genom att anordna massablåsningen till tornet excentriskt på den ena sidan av tornet och vidare genom att anordna i tornets nedre 10 15 20 25 30 , o .g oas del två eller flera på ett eller annat sätt seriekopplade kammare. Det väsentliga är att massablåsningen till tornet träffar ett sådant område i kammaren, varifrån massa inte avlägsnas från tornet. Företrädesvis är var och en av nämnda kammare försedd med en utspädande blandare. Vidare är kamrarna kopplade med varandra företrädesvis så, att strömningen av den utspädda massan från en kammare till en annan sker under kontroll, varvid massans konsistensvariationer både under blåstornets påfyllning, dvs. blåsningen, och under blåstornets uttömning kan kontrolleras. Av de övriga fördelarna som anordningen och förfarandet enligt uppfinningen medför kan nämnas bl.a. det att blåstornets höjd kan eventuellt minskas i någon mån, likaså även hela tornets volym, eftersom blåsanslutningen inte i fruktan av genomblåsning behöver placeras mycket högt.

De övriga för anordningen och förfarandet enligt uppfinningen kännetecknande dragen framgår av de efterföljande patentkraven.

Förfarandet och anordningen enligt föreliggande uppfinning kommer att beskrivas närmare i det följande under hänvisning till de efterföljande ritningarna, av vilka Fig. la visar ett schematiskt längdsnitt av ett blåstorn enligt förut känd teknik, Fig. lb och lc visar schematiskt uppifrån sett två olika konstruktionsmöjligheter av ett blåstorn enligt förut känd teknik, Fig. 2a visar ett schematiskt längdsnítt av ett blåstorn enligt föreliggande uppfinning, Fig. 2b visar schematiskt uppifrån sett en föredragen utföringsform av ett blåstorn enligt föreliggande uppfinning, Fig. 2c visar schematiskt uppifrån sett en annan föredragen utföringsform av ett blåstorn enligt föreliggande uppfinning, Fig. 2d visar schematiskt uppifrån sett andra föredragna utföringsformer av ett blåstorn enligt föreliggande uppfinning, Fig. 3a - 3g visar olika alternativa utföringsformer av en detalj i ett blåstorn enligt föreliggande uppfinning, och Fig. 4 visar en sidoprojektion av en blandare som företrädesvis används i ett blåstorn enligt föreliggande uppfinning. anv 10 15 20 25 30 . n o ø . . 1 ø ø | :o 5,6 8,6 4 l figurerna 1 a-c visas ett blåstorn 10 enligt förut känd teknik, vilket blåstorn består av en väsentligen cylindrisk övre del 12, en koniskt nedåt avsmalnande mellandel 14 och en cylindrisk utspädningsdel 16. I tornets övre del är anordnat ett rör 18, genom vilket massan matas ut ur kokaren till blåstornet 10. Rörets 18 höjd från tornets botten är 5 - 15 m beroende av tornets storlek. Tornets utspädningsdel 16 är försedd med en blandare 20, med vilken den från kokaren utmatade massan av mediumkonsistens (10 - 14 %) utspäds till en tvättningskonsistens dvs. vanligast till området 2 - 6 % med hjälp av utspädningsvätskan som matats in genom en anslutning 22. I utföringsformen enligt figuren är i tornets utspädningsdel mittemot blandaren 20 anordnat ett fördelningsstycke 24, med vilket den av blandaren 20 alstrade strömningen fördelas så, att den cirkulerar längs två halvcirkelformade banor i utspädningsdelen 16 eller även åtminstone delvis i vertikalriktningen, varvid i vissa fall en avrundning eller avfasning är anordnad vid tornets botten mittemot blandaren för att bidra till den vertikala cirkulationsrörelsen.

I fig. 1a visas hur massan M som skall matas in i tornet 10 genom ett rör 18 tränger direkt genom massaskiktet i tornet till tornets 10 utspädningsdel 16 med ovannämnda konsekvenser. Dessutom är det anmärkningsvärt, att massans uppehållstid i blåstornet 10 varierar mycket, om den nya från kokaren utmatade massan tränger under den redan i tornet befintliga massan. Då avlägsnas en del av massan från tornet omedelbart efter den strömmat in i tornet, medan resten av massan får stå i tornet t.o.m. under flera blåsningar.

I fig. la visas också med strecklinjer hur i tornets lagringszon ansamlas massa och/eller avlut, beroende av kokarens uttömningsskede, och bildar dammar i så fall, att massans kinetiska hastighet inte är tillräcklig för att åstadkomma genomträngning. Då den med strecklinjer märkta dammen sjunker till utspädningszonen förorsakar den en drastisk ändring i konsistensen som är praktiskt taget omöjlig att rättas med i allmänhet kända för utspädningsreglering avsedda medel. 10 15 20 25 30 q ø n ~ | u . n ø n nu n n - n n . . | n I ø ao 516 816 5 l fig. 1b visas hur tornets utspädningsdel 16 är försedd med ett utlopp 26 för utspädd massa, vilket utlopp är placerat på tornets motsatta sida i förhållande till blåsningen M som trängt sig till utspädningsdelen 16. I fig. 1c visas däremot närmast ett varnande exempel på ett helt felaktigt konstruerat blåstorn, i vilket ett utlopp 26' är placerat bredvid den genomträngda blåsningen M. Med en dylik konstruktion är det helt möjligt att mata ut från tornet helt outspädd massa. Det är nämligen möjligt att blåsningen som trängt sig till blandningsdelen leds direkt till utloppet 26' utan att någon utspädningsvätska hinner alls blandas med den. l figurerna 2a och 2b visas ett blåstorn enligt en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning, vilket torn är till sin grundkonstruktion likt med tornet enligt den förut kända tekniken som visas i fig. 1. Tornets grundkonstruktion kan dock awika sig avsevärt från den som »visats i figuren, eftersom den tekniska lösningen enligt föreliggande uppfinning inte är i avgörande utsträckning beroende av tornets grundkonstruktion. Det väsentliga för blåstornet enligt uppfinningen är det faktum, att tornet är åtminstone på dess utspädningsdels 160 nivå försett med en eller flera mellanvägg/-ar 162 (i figuren har för klarhetens skull visats ett torn försett med endast en mellanvägg), i vilken vägg är anordnad en lämpligt placerad öppning 164, vidare taget en flödeskanal, genom vilken massa kan flöda från utspädningsdelens ena kammare till den andra. Utspädningskammarens första kammare 166, i fig. 2b den övre, är avsedd att ta emot blåsningen M från kokaren.

Kammaren 166 är försedd med åtminstone en blandare 168, som är företrädesvis likadan som den med ett inlopp för utspädningsvätska försedda blandaren som beskrivits i Fl-patentansökan 902486. En blandare enligt den förut kända tekniken kan också användas, till vilken blandare utspädningsvätska matas genom ett separat inmatningsrör i blandarens sidovägg. Genom öppningen 164 kan den i kammaren 166 utspädda massan matas under kontroll till utspädningsdelens 160 andra kammare 170, som är försedd med förutom åtminstone en blandare 172, som är företrädesvis likadan som blandare 168, också med ett utloppsrör 174 för utspädd massa, vilket rör kan på ett sedvanligt sätt utrustas med en centrifugalpump för pumpning av massan till nästa behandlingssteg. Utloppsröret 174 är företrädesvis försett med ett organ eller en anordning för bedömning av massans konsistens. 10 15 20 25 30 u | o - . u n o a - na nu 516 816 '::ïIII='f..? a' ' 6 Enligt impulserna från organet eller anordningen regleras utspädningsvätskemängden (som företrädesvis matas in genom blandaren) som skall blandas in med blandaren 172. Ett torn enligt fig. 2b är vidare försett, såsom i fig. 1b, med ett fördelningsstycke 176, vid vilkets spets en mellanvägg 162 är vid dess ena kant fastsatt. Fördelningsstycket styr i denna utföringsform massan i kamrarna 166 och 170 att cirkulera smidigare i bägge kamrarna. I en teknisk lösning enligt en alternativ utföringsform, vilken lösning inte är illustrerad i figurerna, kan strömningen som alstrats av en eller flera blandare i kammaren styras att cirkulera vertikalt i kammaren, varvid med ifrågavarande strömning uppnås några fördelar jämfört med strömningen som cirkulerar i horisontalplanet. l fig. 2c presenteras en teknisk lösning enligt en annan föredragen utföringsform av uppfinningen, vilken lösning avviker sig från lösningen enligt fig. 2b i det hänseende, att utspädningsdelen är indelad i fyra kammare medelst två varandra korsande mellanväggar, som i utföringsformen enligt figuren är placerade i en rät vinkel mot varandra. Det är naturligtvis möjligt att indela utspädningsdelen i flera kammare och/eller att vinkeln mellan mellanväggarna avviker från den angivna räta vinkeln och/eller att kamrarna inte på ovan angivet sätt är lika stora. Till exempel kamrarna som uppvisar ett utlopp för utspädd massa kunde vid behov vara antingen mindre eller större än kamrarna som mottar blåsningen. Blåstornets utspädningsdel 260 är alltså i fig. 2c indelad med mellanväggar 261 - 264 i fyra kammare 265 - 268. l varje kammare är placerad åtminstone en blandare 269 för utspädning av massa, vilken blandare är företrädesvis lik med anordningen beskriven i den redan i det föregående nämnda Fl-patentansökan 902486. Kamrarna 266 och 267 är försedda med massautlopp 270 för utmatning av utspädd massa från blåstornet. I den tekniskalösningen enligt figuren är utspädningsdelens 260 kammare 266 och 267, dvs. utmatningskamrarna, ur vilka massan avlägsnas från tornet, anordnade bredvid varandra. På motsvarande sätt är kamrarna 265 och 268, dvs. blåskamrarna, till vilka massan matas ur kokaren, eller ur kokarna om så önskas, placerade bredvid varandra. Mellanväggarna 263 och 264 som står mellan blåskamrarna och utmatningskamrarna är försedda med öppningar eller motsvarande 271, som kan vara en eller flera i varje vägg mellan kamrarna. u øu-v u u av lO 15 20 25 30 ~ u ø | n n a o ø » aa o ”I f Funktionen av ett dylikt blåstorn med fyra kammare är precis lik som funktionen av ett torn enligt figurerna 2a och 2b.

Naturligtvis är det möjligt att anordna kamrarna även korsvis (fig. 2d) så, att utmatningskamrarna 366 och 367, ur vilka massa matas ut, ligger på de motsatta sidorna av tornet, och blåskamrarna 365 och 368, in i vilka massan matas ur kokaren/kokarna ligger mellan dessa. Beträffande andra skillnader, som inte alls är avsedda att användas enbart i den tekniska lösning som visas i denna figur, utan i tillämpliga delar även i andra lösningar som tillämpar uppfinningens principer, kan det nämnas att i en teknisk lösning enligt en föredragen utföringsform är varje vägg 381 - 384 mellan utspädningsdelens 360 kammare försedd med en eller flera öppning/-ar 371 för att möjliggöra massainströmningen från blåskammarenl- kamrarna till utmatningskammaren/-kamrarna Företrädesvis kan nämnda öppningar 371, såsom för resten öppningarna som beskrivits i de tidigare nämnda utföringsformerna, förses med en klaff som är reglerbar eller som endast kan öppnas och stängas, med vilken klaff kan alltså regleras flödet mellan kamrarna. Med andra ord är det i den tekniska lösningen enligt fig. 2d möjligt att vid behov reglera kamrarnas samverkan bl.a. så, att massan som blåses in i kammare 365 låtes strömma in i bägge utmatningskamrarna 366 och 367. På motsvarande sätt kan t.ex. kammare 368 vid behov tillslutas helt medelst mellanväggarna 383 och 384. Vidare visas i fíg. 2d hur varje kammares vartenda hörn är avrundat så, att massan inte kan ansamlas och lagras däri.

När det gäller den i den ovanstående texten använda termen 'öppning i mellanväggen' dvs. i praktiken 'flödeskanal som möjliggör massaströmningen mellan kamrarnaß skall i denna term inläggas en så vidsträckt betydelse som möjligt. Med andra ord kan mellanväggen vara försedd med en eller flera (fig. 3a) egentlig/-a öppning/-ar, som kan uppvisa vilken som helst form och som kan befinna sig i vilket som helst ställevi mellanväggen. Den kan alltså praktiskt taget befinna sig i mitten av väggen eller mellan väggen och tornets botten eller vägg (fig. 3b). Den kan vara även en avlång slits (fig. 3c, 3d) som kan sträcka sig över hela mellanväggens höjd (fig. 3d). Likväl kan den vara även en skåra i mellanväggens :anno 10 15 20 25 30 5 1 6 816 8 övre kant (fig. 3e). Som störst kan flödesförbindelsen mellan kamrarna anordnas till exempel över mellanväggens övre kant (fig. 3f). Det är möjligt att anordna förbindelsen mellan kamrarna även med hjälp av ett förbindningsrör (fig. 3g) som är försett med en regler-/avstängningsventil, och i vilket även konsistensen kan mätas för optimering av blandningsprocessen. När det gäller öppningens, om en sådan överhuvudtaget finns, storlek, är den naturligtvis beroende av blåstornets storlek, produktionsmängden, antalet blåskammare, antalet öppningar, konsistensen av massan som skall ledas genom öppningen osv. Sålunda kan som börvärde anges endast en summarisk och relativt vidsträckt variationsvidd på 0.1 - 2 m2.

Trots att i alla ovan presenterade figurer mellanväggens höjd anges så, att den är praktiskt taget identisk med den smalare zonens höjd i blåstornets nedre del, dvs. den sk. utspädningsdelens höjd, kan den avvika från den t.o.m. drastiskt. För det första är det helt möjligt att tornkonstruktionen inte är lik med den som beskrivits i det föregående, utan är försedd antingen med en konisk botten eller uppvisar praktiskt taget en konstant diameter över hela sin längd. Sålunda kan det konstateras att bestämning av mellanväggens höjd påverkas av varje enskilda torns form och volym i förhållande till blåsningsvolymen. För mellanväggens höjd kan anges endast en mycket vidsträckt variationsbredd, där minimihöjden är 0.9 * blåstornets höjd.

Det sistnämnda måttet kommer enligt vår nutida uppfattning i fråga endast i så fall, att blåsningen till tornet styrs till blåskammarens bottendel och utmatningen sker över utmatningskammarens nämnda höga mellanvägg.

Det är kännetecknande för funktionen av den i det ovanstående beskrivna anordningen enligt föreliggande uppfinning, att utmatningen ur kokaren styrs till en sådan del av tornet, varifrån blåsningen inte kan kanaliseras direkt till massautloppet. l den beskrivna tekniska lösningen har detta förverkligats så, att blåsningen styrs till en sådan kammare av den med en eller flera mellanvägg/-ar fördelade utspädningsdelen, dvs. till en sk. blåskammare, varifrån massan inte avlägsnas direkt till processen, utan den matas ut under kontroll genom en annan utspädningskammare, dvs. en sk. utmatningskammare. Således kan inte ens en genomträngd blåsning M påverka så kraftigt och så snabbt konsistensen av massan 10 15 20 25 30 516 81šïê¥"fi:~au* 9 som skall avlägsnas från blåstornet, att man inte skulle hinna reglera inmatningen av utspädningsvätska till den andra kammaren i takt med konsistensändringen. Med hjälp av en mellanvägg leds massan alltså till blåstornets utlopp genom två vägar: den ena delen direkt uppifrån och den andra delen genom öppningen i mellanväggen. Eftersom konsistensen av massan som kommer direkt uppifrån är väsentligen mera homogen än konsistensen av massan som strömmar in genom mellanväggens öppning på blåsningssidan av tornet, är det fördelaktigt att ta uppifrån den största delen av massan som skall spädas ut och endast en liten del från kammaren på blåsningssidan. Att gå till väga på detta sätt har till följd även en homogenisering av konsistensen av massan som matats in i kammaren på blåsningssidan, eftersom blandaren i kammaren blandar massan som flödar in i kammaren och ifall kammarens volym är tillräckligt stor, drivs dit både utspädd massa som strömmat in i början av blåsningen och i genomsnitt tjockare massa som flödat in i tornet ungefär i mitten av blåsningen, vid sammanblandning av vilka massor naturligtvis också konsistensen utjämnas.

Det är mest föredraget att använda i ett blåstorn enligt föreliggande uppfinning en utspädande blandare enligt fig. 4, med vilken blandare erhålls ett blandningsresultat som är bättre än det som erhålls med blandarna enligt förut känd teknik, eftersom utspädningsvattnet leds till en mot propellern avsmalnande mantel som omger axeln, från vilken mantel vätskan kan strömma till mitten av propellerflödet, vilket säkerställer att utspädningsvätskan strömmar in i propellerflödet, varvid blandningsresultatet blir optimalt. Då kan utspädningsvätskan inte heller "fly" direkt till utloppsröret som placerats vid behållarens botten eller sidovägg, utan den måste först blandas med mediet i behållaren. På grund av utspädningsvätskans flödesriktning i propellerflödets riktning erhålls samma blandningsresultat med mindre energiförbrukning. Anordningen enligt fig. 4 kännetecknas av att utspädningsvattnet matas till manteln tangentiellt, varvid dess spiralformiga kinetiska hastighet ökar mot mantelns utmatningsända och vid utmatning från manteln bildar utspädningsvätskan en konisk vätskestråle som propellern kan lätt sammanblanda med massan. Ifall omloppsriktningen av utspädningsvattnets spiralflöde är identisk med propellerns omloppsriktning ligger energiförbrukningen och 10 15 20 25 30 5 1 6 8 16 âïï* " 10 blandningseffektiviten i sitt minimum. Om en effektivare blandningsverkan önskas, kan inmatningen av utspädningsvätskan till manteln anordnas i motsatt riktning, varvid spiralflödet svänger mot propellerns omloppsriktning och energiförbrukningen vid blandningen följaktligen också ökar. Blandarens blad utsätts inte heller för plötsliga tryckstötar, eftersom utspädningsvätskan leds till propellerns centrum, varifrån den jämnt fördelat sprids som väsentligen konisk stråle till propellerns blandningszon. Eftersom manteln är alltid fylld av vätska, kan mediet inte inträda tätningen, varvid tätningens livslängd blir avsevärt längre. Dessutom bildar inmatningskonen för utspädningsvätska en strömlinjeformad flödesyta för mediet utanför manteln, varvid tryckskillnaden och därigenom även blandarens effektbehov minskar.

Enligt fig. 4 bildas blandaren huvudsakligen av en drivanordning 32, en växel 34, en axel 36, axelns lagersystem 38 och tätning 40 samt av en propeller 42 som är fastsatt vid axelns 36 ända. Trots att lagersystemet och tätningen i den tekniska lösningen enligt fig. 4 är anordnade i samband med blåstornets vägg eller åtminstone i nivå med den, är det möjligt att föra dessa inom ett cylindriskt rör till propellerns omedelbara närhet, varvid böjningspåkänningar på som riktas på axeln minimeras. Blandaren är med sin växel 34 fastsatt vid behållarens utsida med hjälp av ett väsentligen cylindriskt mellanstycke 44 försett med en fläns 46 som är fäst vid flänsen 50 på behållarens 48 vägg. På behållarens 50 insida är däremot fastsatt företrädesvis vid samma fläns 50 en mantel 52 som således omger axeln 36 för den del som ligger mellan lagersystemet/tätningen 38, 40 och propellern 42. Mantelns 52 ända som ligger på propellerns 42 sida är dock öppen i en sådan utsträckning att vätskan som flödar in i manteln 52 genom ett rör 54 som är företrädesvis tangentiellt anslutet till manteln 52, kan strömma genom propellerns 42 centrum till behållaren 48, dvs. till blås- eller utmatningskammaren. Röret 54 har dragits genom behållarens 48 vägg till behållarens utsida, varifrån utspädningsvätska vid behov kan pumpas till röret 54.

Den ovan beskrivna anordningen fungerar så, att den från röret 54 till manteln 52 ledda vätskan strömmar som spiralformigt flöde från manteländan som ligger på 10 516 816 *;-_a'_jj=-a__s g - ' l l propellerns 42 sida till propellerns sugsida i behållaren, varvid den drivs till propellerflödets centrum och på grund av centrifugalkraften bildar en väsentligen konisk solfjäderformig stråle, varifrån vätskan med anledning av flödets turbulens sammanblandas optimalt med det omgivande mediet.

Såsom framgår av det ovanstående har man kunnat utveckla en ny, tekniskt enkel lösning som effektivt eliminerar de nackdelar som förekommit i samband med lösningarna enligt den förut kända tekniken. Uppfinningen har i det ovanstående beskrivits endast med ett par schematiska exempel och avsikten är inte alls att begränsa uppfinningens Skyddsområde från det som framgår av de efterföljande patentkraven som enbart definierar uppfinningens skyddsomrâde.

Claims (16)

10 15 20 25 30 35 516 816 šß;fiÉäEi°1:':%§ 12 PATENTKRAV

1. l. Förfarande för behandling av massa vid utmatning av massa ur en kokare till ett blàstorn och vid utmat- ning av massa ur blàstornet, varvid massan matas ut ur kokaren till en lagringsdel av blåstornet och efter om- rörning och utspädning utmatas från en utspädningsdel av blàstornet, k ä n n e t e c k n a t av att utmat- ningen ur kokaren styrs till en sådan del av blås- tornet, varifrån massablàsningen inte kan kanaliseras direkt till massautloppet, genom att massablàsningen styrs till ett kammarområde i blàstornets utspädnings- del, varifràn massan inte utmatas, samt att massan där- ifrån matas till och ut genom ett annat kammaromràde i blàstornets utspädningsdel.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att massan omrörs i nämnda ett kammarområde.

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a t av att utspädningsvätska inblandas i massan i nämnda ett kammarområde.

4. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att massan utspäds och omrörs i nämnda ett annat kammarområde.

5. Förfarande enligt något av föregående krav k ä n n e t e c k n a t av att massa från blàstor- nets lagringsdel flödar till nämnda ett annat kammar- område och där sammanblandas med massa som flödar från nämnda kammaromràde till nämnda ett annat kammarom- råde.

6. Anordning för behandling av massa, vilken anord- ning består av ett väsentligen vertikalt torn (10), vilket är försett med ett inmatningsrör för massan som matas ut ur en kokare, och vilket är indelat i minst två delar, en övre så kallad lagringsdel (12) och en nedre sk utspädningsdel (l60; 260; 360), av vilka 10 15 20 25 30 35 516 816 13 nämnda utspädningsdel är försedd med anordningar för utspädning (168, 172; 269; 369) av massan och för av- lägsnande (l74; 270; 370) av massan från tornet (10), k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att åtminstone en del av tornets utspädningsdel (l60; 260; 360) är inde- lad i två eller flera separata seriekopplade kammare (166, 170; 265, 266, 267, 268; 365, 366, 367, 368).

7. Anordning enligt patentkravet 6, k ä n n e - t e c k n a d d ä r a v, att åtminstone en del av tornets utspädningsdel (l60; 260; 360) är indelad i två eller flera separata seriekopplade kammare (166, 170; 265, 266, 267, 268; 365, 366, 367, 368) medelst en eller flera mellanvägg/-ar (l62; 261, 262, 263, 264; 381, 382, 383, 384).

8. Anordning enligt patentkravet 6 eller 7, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att varje kammare (166, 170; 265, 266, 267, 268; 365, 366, 367, 368) är försedd med minst en anordning (168, 172; 269; 369) för utspädning av massan.

9. Anordning enligt patentkravet 7, k ä n n e - t e c k n a d d ä r a v, att nämnda mellanvägg (l62; 261, 262, 263, 264; 381, 382, 383, 384) är försedd med en eller flera öppning/-ar (164; 271; 371) för att åstadkomma nämnda seriekoppling.

10. Anordning enligt patentkravet 7, k ä n n e- t e c kn a d d ä r a v, att nämnda mellanvägg (l62; 261, 262, 263, 264; 381, 382, 383, 384) är försedd med en/ett eller flera skära/or, slits/-ar eller urtag för att åstadkomma nämnda seriekoppling.

11. ll. Anordning enligt patentkravet 7, k ä n n e- t e c kn a d d ä r a v, att nämnda seriekoppling mel- lan kamrarna åstadkommits medelst ett förbindningsrör.

12. Anordning enligt patentkravet 7, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att höjden av nämnda mellan vägg (l62; 261, 262, 263, 264; 381, 382, 383, 384) Var- ierar mellan 0,5 gånger blåstornets diameter och 0,9 gånger blåstornets höjd. 10 15 20 25 30 35 516 816 a a u n | a n n o ø ø nu 14

13. Anordning enligt patentkravet 7, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att nämnda utspädningsanord- (168, 172; 269; 369) matningsanordningar (52, 54) för utspädningsvätska. ning är en blandare försedd med in-

14. Anordning enligt patentkravet 13, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att nämnda inmatningsanordning (168, 172; 269; 369) avsmalnande mantel som omger blandarens axel. (52) är en mot blandarens propeller

15. Anordning enligt patentkravet 13 eller 14, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att nämnda inmat- ningsanordning (54) är ett rör som leder utspädnings- vätska till blandaren (168, 172; 269; 369), ansluter sig till nämnda mantel (52) tangentiellt i pro- (42)

16. Anordning enligt patentkravet 13 eller 14, vilket rör pellerns rotationsriktning. k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att nämnda inmat- ningsanordning (54) är ett rör som leder utspädnings- vätska till blandaren (168, 172; 269; 369), ansluter sig till nämnda mantel (52) tangentiellt mot vilket rör propellerns (42) rotation