SE515967C2 - Metod och anordning i en diversitetsmottagare - Google Patents

Description

25 30 antenner inte kommer att befinna sig inom, ett fädningsområde samtidigt.

När en mottagare, såsonl en mobiltelefon, en analog radio/TV- mottagare eller en digital radio/TV-mottagare, rör sig' mellan olika utsändningsområden/regioner som täcks av sändare av olika frekvenser, så måste mottagaren byta mottagningsfrekvens. En diversitetsmottagare löser endast mottagningsproblem inom en region/cell. Det nödvändiga bytet av mottagningsfrekvens vid förflyttning mellan regioner/celler med olika frekvenser kräver testmottagningar av alternativa frekvenser, såvida man inte använder en slumpmässig försöksmetod.

Vid digital mobiltelefoni används tiddelningsmultiplex åtkomst (TDMA - Time Division Multiplex Access) och således kan tidsramarna användas för testmottagning av alternativa frekvenser när det inte förekommer någon mottagning eller sändning.

Vid digitala radio/TV-utsändningssystem, digital ljudutsändning (DAB) och digital videoutsändning (DVB) används kodad ortogonal frekvensdelningsmultiplexeringsmodulering (COFDM - Codedf Ortho- gonal Frequency Division Multiplexing). DAB och DVB var huvudsakligen avsedda att användas som enfrekvensnätsystem (SFN - Single Frequency Network). I ett enfrekvensnät behöver en DAB/DVB- mottagare inte byta nwttagningsfrekvens när den rör sig nællan områden som täcks av olika sändare, eftersom alla områden i enfrekvensnätet sänder samma program/information med samma frekvens. tillförlitlig COFDM-moduleringstekniken ger en informationsöverföringsmetod och är mycket lämplig för enfrekvensnät, Beroende på exempelvis överlagringen och avkodningen av den digitala dataströmmen kan emellertid den digitala dataströmmen inte avbrytas för en testmottagning av en 10 15 20 25 30 alternativ frekvens för att på så sätt realisera en icke märkbar metod för testmottagning av alternativa frekvenser.

För att i viss utsträckning åstadkomma en lösning av problemet med att hitta alternativa frekvenser för ett aktuellt program utsänder DAB~systemet alternativa frekvenser för det aktuella programmet, så att en lista över dessa kan finnas i mottagaren på ett sätt som är jämförbart med radiodatasystemet (RDS - Radio Data System). När det mottagna programmets fältstyrka sjunker under ett förinställt tröskelvärde, eller enligt en tendens hos fältstyrkan, avbryter DAB-mottagaren, enligt de nætoder som anvähts tidigare i andra system, mottagningen av programmet och utför testmottagningar av de alternativa frekvenserna som anges på listan. Mottagningen av det aktuella programmet avbryts tyvärr under ett tidsintervall, som kan anses vara irriterande. Som ett alternativ kan en DAB- mottagare godtyckligt välja en av de frekvenser som, anges på listan och utföra ett frekvensbyte mellan två informationsramar.

Gm en sådan metod används finns det en viss sannolikhet att den korrekta frekvensen väljs och att det därför inte uppstår något avbrott. Å andra sidan finns det också en stor sannolikhet att frekvensen är inkorrekt och att flera frekvensbyten måste utföras, vilket förorsakar ett avsevärt avbrott av programmet. Det finns således ett behov av att förbättra metoderna för att åstadkomma testmottagningar i diversitetsmottagare.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en metod och en anordning som kan testmottaga en alternativ mottagningsfrekvens för utvärderingsändamål i_ en diversitetsradiofrekvensmottagare, särskilt en mobil DAB- eller DVB-diversitetsmottagare, utan att avbryta det program/den information som håller på att mottagas. 10 15 20 25 30 Ovan nämnda ändamål uppnås enligt uppfinningen medelst en metod och. en anordning för testmottagning' av alternativa, frekvenser aktuella Enligt utan att avbryta mottagningen av den mottagningsfrekvensen i en. rumsdiversitetsmottagare. uppfinningen utförs testmottagningar av alternativa frekvenser genom användning av mottagningsvägar/grenar som inte behövs för tillfället. Genom att utföra testmottagningar med nwttagnings- vägar som inte används för mottagning av den aktuella mottagningsfrekvensen avbryts den aktuella program/informations- överföringen inte alls under testmottagningarna. Ett därefter bestämt frekvensbyte kan sedan, med stor sannolikhet, utföras utan något märkbart avbrott.

De ovan nämnda ändamålen uppnås också enligt uppfinningen medelst en metod för testmottagning av en alternativ mottagningsfrekvens i. en rums-/rymddiversitetsmottagare som innefattar åtminstone två mottagningsvägar. Enligt uppfinningen innefattar lnetoden. ett antal steg i. rumsdiversitetsmottagaren.

Ett första steg att mottaga en första signal som har en första radiofrekvens, som är en mottagningsfrekvens, på minst två av de åtminstone två mottagningsvägarna med en diversitetsmottagning.

Ett andra steg att bestämma en mottagningskvalitet på den första signalen på ifrågavarande mottagningsvägar. Ett tredje steg att bestämma vilken mottagningsväg eller vilka mottagningsvägar som bör avlägsnas från diversitetsmottagningen. Ett fjärde steg att avlägsna åtminstone en av' de bestämda mottagningsvägarna från diversitetsmottagningen. Ett femte steg att byta mottagningsfrekvensen för åtminstone en av de avlägsnade mottagningsvägarna från den första signalens första radiofrekvens till en alternativ mottagningsfrekvens, varvid den alternativa mottagningsfrekvensen skiljer sig från den första signalens första radiofrekvens. Ett sjätte steg att mottaga den 10 15 20 25 30 515 967 alternativa mottagningsfrekvensen på den åtminstone ena avlägsnade mottagningsvägen eller vägarna. Ett sjunde steg att bestämma en mottagningskvalitet på den alternativa mottagnings- frekvensen. För att därigenom möjliggöra en testmottagning av en alternativ mottagningsfrekvens utan att avbryta mottagningen av den första signalen som har den första radiofrekvensen.

Med fördel innefattar det tredje steget att bestämma vilken mottagningsväg eller vilka mottagningsvägar, som skall avlägsnas från diversitetsmottagningen, delsteget att bestämma vilken av mottagningsvägarna som har den sämsta kvaliteten, och delsteget att bestämma att åtminstone en av' mottagningsvägarna som har fastställts ha sämst kvalitet skall vara den väg eller de vägar som skall avlägsnas från diversitetsmottagningen, Alternativt kan det tredje steget att bestämma vilken mottagningsväg eller vilka mottagningsvägar, som skall avlägsnas från diversitetsmottagningen, med fördel innefatta delsteget att bestämma vilken av mottagningsvägarna som har den bästa kvaliteten, och delsteget att bestämma att åtminstone en av de mottagningsvägar, som skiljer sig från den mottagningsväg eller skall från de mottagningsvägar som har fastställts ha bäst kvalitet, vara den väg eller de vägar som skall avlägsnas diversitetsmottagningen.

Diversitetsmottagningen kan företrädesvis vara en selekterings- diversitetsmetod eller en diversitetsmetod som kombinerar maximala förhållanden.

Företrädesvis innefattar det andra steget att bestämma mottagningskvaliteten på den första signalen dessutom delsteget att bestämma tendensen till bästa kvalitet på de åtminstone två mottagningsvägarna och delsteget att skjuta upp ytterligare steg 10 15 20 25 30 1 or a . g c 0 0 515 967 H oo uønnno n nu till dess att tendensen till bästa kvalitet är lika med eller ligger under ett förutbestämt maximivärde. Det andra steget att bestämma mottagningskvaliteten på den första signalen kan också delsteget att bestämma dessutom. innefatta bästa eller antingen tendensen till kvalitet på de åtminstone två mottagningsvägarna och delsteget att skjuta upp ytterligare steg till dess att tendensen till bästa kvalitet är lika med eller ligger över ett förutbestämt minimivärde. Det andra steget att bestämma mottagningskvaliteten på den första signalen kan också eller antingen dessutom innefatta delsteget att bestämma bästa kvaliteten för de åtminstone två mottagningsvägarna och delsteget att bestämma sämsta kvaliteten för de åtminstone två mottagningsvägarna och delsteget att skjuta upp ytterligare steg till dess att skillnaden Inellan. den bästa kvaliteten. och den sämsta kvaliteten är lika med eller större än ett förutbestämt värde.

Metoden kan med fördel vidare innefatta stegen, att utvärdera vilken nwttagningsfrekvens som har bäst kvalitet: nmttagnings- kvaliteten på den första signalen som har den första radiofrekvensen eller' mottagningskvaliteten. på den alternativa mottagningsfrekvensen, och att byta mottagningsfrekvensen för de åtminstone två mottagningsvägarna till den. mottagningsfrekvens den bästa kvaliteten. som har Steget att byta mottagningsfrekvensen för de åtminstone två mottagningsvägarna till den nwttagningsfrekvens som har den bästa kvaliteten kan företrädesvis också innefatta delsteget att skjuta upp bytet av mottagningsfrekvensen till dess att den kvalitet har signal som har bäst synkroniserats på lämpligt sätt i diversitets- mottagaren.

Metoden kan vidare företrädesvis innefatta stegen att bestämma en lista över alternativa frekvenser och att systematiskt utföra 10 15 20 25 30 -con Q o 0 0 noen øosuoo n 0 c annan: testmottagningar av de alternativa frekvenserna som anges på Metoden innefattar företrädesvis vidare stegen att och de denna lista. utvärdera vilken av den första signalen alternativa mottagningsfrekvenserna på den bestämda listan som är en mottagningsfrekvens med bäst kvalitet, och att byta mottagnings- frekvensen för de åtminstone två mottagningsvägarna till den mottagningsfrekvens som har bäst kvalitet. De alternativa frekvenserna på den bestämda listan kan systematiskt testmottagas åtminstone en gång var innan det utvärderas vilken av den första signalen och de alternativa mottagnings- frekvenserna på den bestämda listan som är en mottagnings- frekvens med bäst kvalitet. Alternativt testmottages de alternativa frekvenserna på den bestämda listan systematiskt endast en. gång var innan det utvärderas vilken av" den första signalen och de alternativa mottagningsfrekvenserna på den bestämda listan som är en mottagningsfrekvens med bäst kvalitet.

Alternativt testmottages de alternativa frekvenserna på den bestämda listan systematiskt åtminstone två gånger var innan det vilken av den första alternativa utvärderas signalen. och de listan som är en Steget att mottagningsfrekvenserna på den bestämda mottagningsfrekvens med bäst kvalitet. utvärdera vilken. av den första. signalen och de alternativa Inottagnings- frekvenserna på den bestämda listan som är en mottagnings- frekvens med bäst kvalitet är företrädesvis baserat på den beräknade tendensen hos mottagningskvaliteten för varje alternativ frekvens på den bestämda listan.

Vid en del varianter innefattar det andra steget att bestämma mottagningskvaliteten på den första signalen dessutom delstegen att bestämma en tendens till bästa kvalitet på de åtminstone två mottagningsvägarna, och, om tendensen till bästa kvalitet ligger under ett värde som anger att byte måste ske, att bestämma om det finns en alternativ, nyligen testmottagen mottagnings- 10 15 20 25 30 soon u 1 0 c coat -costs n 0 c nunnan frekvens med tillräckligt bra kvalitet, och om det bestäms att det inte finns någon testmottagen alternativ mottagningsfrekvens med tillräckligt bra kvalitet, att utföra en eller flera nödfallstestmottagningar av alternativa mottagningsfrekvenser åtminstone till dess att en alternativ nmttagningsfrekvens med tillräckligt bra kvalitet hittas eller tendensen till bästa kvalitet når över det värde som anger att byte måste ske.

Ett eller flera av kännetecknen för de ovan beskrivna olika metoderna enligt uppfinningen kan kombineras på vilket som helst önskat sätt, så länge som kännetecknen inte är oförenliga.

De ovan nämnda ändamålen uppnås också enligt uppfinningen medelst en anordning för testmottagning av en alternativ mottagningsfrekvens i en rums-/rymddiversitetsmottagare.

Diversitetsmottagaren, som innefattar åtminstone två mottag- ningsvägar, mottager en första signal som har en första radiofrekvens, som är en mottagningsfrekvens, på minst två av de åtminstone två mottagningsvägarna med en diversitetsmottagning.

Enligt uppfinningen innefattar anordningen ett flertal medel för genomförande av uppfinningen. Ett första medel för att bestämma en mottagningskvalitet på den första signalen på ifrågavarande mottagningsvägar. Ett andra medel för att bestämma vilken mottagningsväg eller vilka mottagningsvägar som skall avlägsnas från diversitetsmottagningen. Ett tredje medel för att avlägsna åtminstone en av de bestämda mottagningsvägarna från diversitetsmottagningen. Ett fjärde medel för att byta mottagningsfrekvensen för åtminstone en av de avlägsnade mottagningsvägarna från den första signalens första radiofrekvens till en alternativ mottagningsfrekvens, varvid den alternativa, mottagningsfrekvensen skiljer sig från den första signalens första radiofrekvens. Ett femte medel för nwttagning av den alternativa nmttagningsfrekvensen på den åtminstone ena 10 15 20 25 30 avlägsnade mottagningsvägen. Och ett sjätte medel för att bestämma en nmttagningskvalitet på den alternativa mottagnings- frekvensen. Därigenom är det möjligt att göra en testmottagning av en alternativ mottagningsfrekvens utan att avbryta mottagningen av den första signalen som har den första radiofrekvensen.

Olika utföranden av anordningen enligt uppfinningen kan uppnås enligt ytterligare kännetecken som. nämnts ovan i samband med beskrivningen. av Inetoden enligt uppfinningen. Kännetecknen för de ovan beskrivna olika utförandena av en anordning enligt uppfinningen kan kombineras på vilket som helst önskat sätt, så länge som det inte uppstår någon konflikt.

Genom att åstadkomma en anordning och en metod för testmottagning av alternativa frekvenser utan att" avbryta pågående program/information erhålles ett flertal fördelar jämfört med tidigare kända system. kan till Under gynnsamma förhållanden och med en dataöverföring bytas från en mottagningsfrekvens till en annan utan att någon information förloras. Anordningen och nætoden enligt uppfinningen fungerar lika bra i. en mobil eller bärbar nwttagare son1.i en stationär mottagare. En stationär mottagare skulle kunna vara belägen i ett område sonx är ett skärningsområde mellan två eller flera utsändningsområden rmxí olika sändarfrekvenser' på så sätt, att under vissa förhållanden, exempelvis väderförhållanden, är en mottagningsfrekvens bättre än, den andra och. under (de andra), andra förhållanden är eni annan nmttagningsfrekvens överlägsen.

Uppfinningen kan också med fördel användas i ett enfrekvensnät, där ett heltäckande DAB/DVB-nät ännu inte har upprättats och där analog FM- eller AM-utsändning används för att komplettera DAB- och åstadkomma nätet därigenom och/eller fullständig täckning 'för regionala nationella program. Skillnaden är att 10 15 20 25 30 10 testmottagningar utförs på alternativa FM- eller AM-frekvenser i stället för på DAB/DVB-ramar och att utvärderingen av test- mottagningarna anpassas i enlighet med den typ av testmottagning som utförs.

BESKRIVNING AV RITNINGSFIGURERNA Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare i förklarande, och inte i något avseende begränsande, syfte med hänvisning till följande ritningsfigurer, på vilka Fig. 1 visar ett blockschema över en DAB-ram, Fig. 2 visar en frekvenstäckningskarta, Fig. 3 visar ett blockschema över en diversitetsmottagare enligt uppfinningen, och Fig. 4 visar ett flödesdiagram över hur åtminstone en alternativt mottagningsfrekvens mäts, och eventuellt byts till, i en mottagare i enlighet med en metod enligt uppfinningen.

BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRANDEN För att förklara systemet enligt uppfinningen kommer* nu några exempel på dess användning att beskrivas i samband med fig. 1-4.

Fig. l visar ett blockschema över en DAB-ram, som endast visas för djupare förståelse av DAB-systemet i synnerhet och för att 10 15 20 25 30 _515 967 šjïfijfïfizïå ”fiïëfl .Ü OÛÛII-IOÛÜÜ 0 »nu --u -.. .222 . ... n .n v... - ll förstå de allmänna. principerna för sändning av kodade system, såsom DVB, som inte kan avbrytas.

DAB-ramar sänds i. följd efter varandra. En DAB-ram innefattar huvudsakligen en synkroniseringskanal 101, 102, en snabbinformationskanal (FIC - Fast Information Channel) 103 och en huvudservicekanal (MSC ~ Main Service Channel) 104. innefattar en nollsymbol 101 och 102.

Synkroniseringskanalen åtminstone en fasreferenssymbol Snabbinformationskanalen (FIC) 103 används exempelvis för flerkanalskonfigurerings- information (MCI - Multiplex Configuration Information) och serviceinformation (SI - Service Information). Huvudservice- kanalen 104 överför den. önskade användbara informationen, som kan vara ett antal kodade ljudprogram/kanaler, en eller flera digitala informationsöverföringar eller en kombination därav.

Vanligtvis är fler än ett program/en kanal eller informations- överföring kodad i huvudservicekanalen. till att åstadkomma ett En DAB-ram är konfigurerad tillförlitligt sätt att överföra information på, d.v.s. paket med digital information, från en sändare till en mottagare utan I sändaren är en Paket digital någon återkoppling via exempelvis en bakkanal.

DAB-ram sammansatt på sätt: med felskyddas följande information kodas, och tidsöverlagras sedan. Dessa multiplexeras sedan i huvudservicekanalen 104 enligt en förutbestämd, men ändringsbar, servicekonfiguration. Multi- plexorutmatningen frekvensöverlagras och kombineras med multiplexkontroll och serviceinformation som rör sig i snabbinformationskanalen 103 för att undvika tidsöverlagrings- processen.

Slutligen. tillägges mycket robusta synkroniserings- symboler 102 innan (OFDM) ortogonal frekvensdelningsmultiplexerings- modulering och differentiell kvadraturfasskiftskodnings- 10 15 20 25 30 12 modulering (QPSK ~ Quadrature Phase Shift Keying) pàläggs på ett stort antal bärare för att bilda DAB-signalen.

Beroende b1.a. på överlagringen, inte bara inom en enda ram utan också mellan olika ramar, kan snabbinformationskanalen. 103 _och huvudservicekanalen 104 inte avbrytas under någon längre tid utan att förorsaka ett avsevärt avbrott i det mottagna programmet/den mottagna informationen innan överlagringen är fullständig igen.

Ett frekvensbyte från en frekvens som häller på att mottagas till inte inledas med avbrott av den en alternativ frekvens bör frekvens sonl håller' på att mottagas i ändamål, att testmottaga alternativa frekvenser. Om en diversitetsmottagare vet vilken alternativ frekvens den skall byta till när en frekvens som håller på att mottagas försämras, så finns det inget behov av att utföra testmottagningar av alternativa frekvenser för att utvärdera vilken alternativ frekvens som mottagaren skall byta till. Tyvärr är detta sällan eller aldrig fallet. Därför finns det ett behov av att testmottaga alternativa frekvenser för att därigenom kunna utvärdera vilken nwttagningsfrekvens som för ögonblicket är den bästa.

Fig. 2 visar en frekvenstäckningskarta över olika 212, 213, 214, Varje utsändningsområde 211, 231, 222, 232, 242, fyra utsändningsområden 211, varvid varje område sänder 212, 213, 214 223, 224. Ett 231 för De två sändarna 221, med olika frekvenser. har åtminstone en sändare 221, första utsändningsomràde 211 innefattar två sändare 221, att kunna täcka hela det första området 211. 231 i det första området 211 sänder på samma frekvens och drar (SFN), därigenom fördel av ett enfrekvensnät såsom enfrekvensnät i DAB- cxfii DVB-utsändningssystem. 232, Ett andra 'utsändningsområde 212 innefattar tre sändare 222, 242 för att täcka hela det andra området 212. Antalet erforderliga sändare kan exempelvis bero på 10 15 20 25 30 515 967 f: -ë 2- -- 0 9 I n 0 cc soc av u anno nu 13 områdets geografi eller sändarens utgångseffektnivå. De första och andra områdena 211, 212 är enfrekvensnät i liten skala.

Vart och ett av de tredje och fjärde utsändningsområdena 213, 214 innefattar en enda sändare 223 respektive 224. Dessa utsändningsområden 213, 214 kan vara av DAB-, DVB-, FM- eller AM-typ. Uppfinningen är inte begränsad till vilken typ av sändningssystem som en mobil mottagare kommer in i eller som en stationär mottagare befinner sig i närheten av. Uppfinningen är emellertid huvudsakligen inriktad på problemen i samband med när det program som håller på att mottagas sänds från exempelvis ett DAB- eller DVB-system, eftersom uppfinningen handlar om att utföra testmottagningar av alternativa frekvenser med en diversitetsmottagare utan att avbryta det program som håller på att mottagas och således exempelvis de mottagna DAB- eller DVB- Det det följande att 212, 213, 214 är av' DAB- Vidare antas att åtminstone två av utsändningsområdena (det första och tredje 211, 213) åtminstone två eller DVB- ramarna. antas i av utsändningsområdena 211, typen. 211, 213 ett gemensamt program/informationskanal, utsänder åtminstone varvid programmet är det program som vår mobila mottagare 290 mottager när den rör sig längs en väg 200, som går genom de första och tredje utsändningsområdena 211, 213 i vårt exempel.

Om samma program inte fanns tillgängligt skulle en diversitets- mottagare företrädesvis byta till en alternativ' frekvens, som sänder samma typ av program som håller på att mottagas. Under sådana omständigheter skulle det var att föredra om bytet till en. alternativ^ frekvens gick litet långsammare, d.v.s. att den aktuella frekvensen och således det aktuella programmet skulle tillåtas försämras litet mer innan ett byte sker, än när samma program/information är tillgänglig och ett byte fram och tillbaka kan ske utan att exempelvis en lyssnare lägger märke man. 10 15 20 25 30 515.967 ¿f¿ n oo n n unc: o n a u :man 14 till dessa byten. DAB-standarden möjliggör inte bara utsändning av alternativa frekvenser som sänder samma program till mottagaren, utan också alternativa frekvenser som sänder samma typ av program, d.v.s. nyheter, popmusik, jazz, sport etc.

Testmottagningar av alternativa frekvenser görs företrädesvis till till mer eller mindre kontinuerligt, men byte en alternativ frekvens ligger vanligtvis endast nära hands när en mottagare är belägen i en region/ett skärningsomràde 219 mellan 213, signalnivån är då lägre, två eller flera utsändningsområden 211, såsom visas i fig. 2. Den imottagna vilket ger en ökad känslighet för fädning, vilket åtminstone delvis kompenseras med en rumsdiversitetsmottagare. rör 211 ett 211 SOIII 2, sig längs en väg/bana 200 genom ett första utsändningsomràde Om exempelvis, såsom visas i fig. en mobil mottagare 290 mot ett tredje utsändningsområde 213 och nu befinner sig i område 219, och. det tredje 213 området, vilket är ett skärningsområde mellan det första så antages att den frekvens håller på att mottagas är det första områdets 211 frekvens.

Enligt uppfinningen kan testmottagningar av alternativa frekvenser antingen utföras mer eller mindre kontinuerligt eller endast när mottagningsnivån för den frekvens som håller på att mottagas börjar försämras och det exempelvis uppstår en ökning av en bitfelfrekvens. Enligt exemplet utförs testmottagningar företrädesvis åtminstone när den mobila mottagaren 290 är på väg att komma in i ett nytt utsändningsområde 213.

Enligt uppfinningen utförs testmottagningar av alternativa frekvenser i en rumsdiversitetsmottagare på en eller flera mottagningsvägar/grenar som inte "behövs" under ett testmottagningsintervall. "behövs" bestäms antingen genom att bestämma vilken väg/gren eller vilka Vilka vägar/grenar som inte mano- u 1 n uno-ou 10 15 20 25 30 nunnor 1 15 vägar/grenar som har sämst mottagningskvalitet för närvarande och/eller eventuellt förutses ha det inom den närmaste framtiden och. att sedan. använda dessa, eller genonl att. bestämma 'vilken väg/gren eller vilka vägar/grenar som har bäst mottagnings- kvalitet för närvarande och/eller eventuellt förutses ha det inom den närmaste framtiden och sedan att använda en eller flera inte har bäst tillfället av de andra vägarna/grenarna, d.v.s. de som mottagningskvalitet. Genom att använda för överflödiga 1nottagningsgrenar~ avbryts inte xnottagningen. av den frekvens som håller på att mottagas och inte heller försämras mottagningskvaliteten. Den frekvens som håller på att nwttagas avses beteckna den frekvens som nwttages när proceduren enligt uppfinningsmetoden startar. Denna procedur för testmottagning av alternativa frekvenser kan upprepas flera gånger till dess att mottagaren bestämmer att en alternativ frekvens ger en bättre mottagningskvalitet jämfört med den frekvens som håller på att mottagas, vilket är det tillfälle då ett byte av mottagningsfrekvens initieras.

Såsom nämnts tidigare är de alternativa frekvenserna inte nödvändigtvis DAB- eller DVB-sändningar, och även om så är fallet är det inte nödvändigt för uppfinningen att de är synkroniserade. Oberoende av vad som mottages under dessa testmottagningar av de alternativa frekvenserna utförs en utvärdering av de mottagna signalerna. En förutsägelse beträffande den mottagna signalens tendens, starkare och starkare eller svagare och svagare, kan också eventuellt göras för att stödja bestämningen beträffande till vilken alternativ frekvens ett byte bör göras och också när detta bör ske.

Beroende på det speciella utförandet av uppfinningen kan utvärderingen innefatta en bestämning av vilken typ av signaler som mottages, d.v.s. DAB, DVB, FM eller AM, så att en utvärdering kan ta hänsyn inte bara till den mottagna signalens nosen» 10 15 20 25 30 515, 96? -s ;-.-s 16 styrka, utan också den mottagna signalens styrka med hänsyn till typen av mottagna signaler. Metoden och anordningen som används för utvärdering och förutsägelse ligger utanför ramen för denna uppfinning och inom fackmannens kapacitet och kommer därför inte att diskuteras ytterligare här.

Fig. 3 visar ett blockschema över en diversitetsmottagare enligt Mottagaren enligt exemplet innefattar endast två en första gren 301, 311, 321, 325, 331, 312, 326, 322, 332, vilket är det minimum som erfordras enligt uppfinningen. Det finns ingen övre det uppfinningen. mottagningsvägar/grenar, 341 och en andra gren 302, gräns när gäller antalet använda mottagningsgrenar. 302, lämpligen är fysiskt belägna på ett avstånd från varandra av en bil kan 302 lämpligen vara placerade i närheten av olika Mottagaren enligt fig. 3 innefattar två antenner 301, vilka eller flera våglängder. Om de är monterade i en antennerna 301, hörn på bilens omkrets. Varje gren innefattar då en motsvarande filter 311, 312, en 325, 326 ett och eventuellt ett filter 331, och eventuella lokaloscillator 321, 322, en frekvensskift till basbandet, förförstärkare blandare för 332. Diversitetsmottagaren innefattar också en diversitetskombinerare 360, 390 bör hämtas som bestämmer om en utgångssignal från. endast en, mottagningsgren och i så fall vilken gren, eller om utgångssignalen 390 bör hämtas från någon kombination av de mottagna signalerna från två eller flera Diversitetskombineraren 360 kvalitetskontroll 350 grenar. använder sig av en när den kombinerar signalerna som mottagits från de anslutna grenarna. Kvalitetskontrollen 350 kan exempelvis bestämma den mottagna signalens styrka, bitfelfrekvens och/eller tendenser som kan användas som en kvalitetsbas. Enligt uppfinningen innefattar åtminstone en gren en omkopplare 341 som avlägsnar en ifrågavarande gren och styr grenens signal till en kvalitetskontroll, som företrädesvis är 10 15 20 25 30 o o o 5/15 957 17 350. innefattar 342, så att vilken gren. soul helst kan kopplas bort från diversitets- mottagarens kvalitetskontroll Företrädesvis varje gren i nwttagaren en nwtsvarande omkopplare 341, mottagningen och. i stället anslutas till en kvalitetskontroll för utvärdering av alternativt mottagna frekvenser i de frånkopplade grenarna. 341 erhåller Genoni att använda endast en. omkopplare man emellertid en besparing av kostnader och utrymme, men med den nackdelen att det endast går att testmottaga alternativa frekvenser i en gren.

Under drift bestämmer kvalitetskontrollen 350 när kvaliteten på de signaler, som håller på att mottagas från en aktuell mottagningsfrekvens, har försämrats så mycket att det finns ett behov av att byta mottagningsfrekvens och således ett behov av att, bestämma till vilken alternativ Vid en del medelst testmottagningar, frekvens ett byte bör göras. utföranden av eller akut med Stället för att uppfinningen utförs testmottagningar regelbundna intervaller i invänta ett När det oregelbundna behov. har bestämts att en testmottagning av en alternativ frekvens bör göras, så bestäms vilken mottagningsgren för tillfället för en håller på att som inte behövs bra mottagning av de signaler som mottagas på den aktuella mottagningsfrekvensen. Företrädesvis används kvalitetskontrollen 350 för att bestämma vilken gren som inte behövs för tillfället, d.v.s. bestämma att den inte behövs under en tidsperiod som är tillräckligt åtminstone en Skillnaderna lång för testmottagning av en alternativ' frekvens. i mottagningskvalitet. mellan de olika antennerna/mottagningsvägarna i en rumsdiversitets- mottagare beror sannolikt på fädning. Fädning kan i princip indelas i två grundtyper, en första typ som beror pà den inbördes rörelsen. mellan en sändare och en mottagare och en andra typ som beror på rumsförhållandet mellan sändaren och mottagaren, vilket innefattar geografiska och atmosfäriska 10 15 20 25 30 515 _96? noonøø n ~oc u 0 o*°'.

Ia o n one.

I 18 förhållanden. Den första typen av fädning är periodiskt varierande och beror på faktorer såsom den relativa hastigheten mellan mottagare och sändare och använd frekvens. Perioderna kan att förutsäga hur länge en väg/gren detta mätas och ger möjlighet finns tillgänglig för testmottagningar och också när Tyvärr blir perioderna kortare och kortare hastighet kommer att inträffa. (d.v.s. bytesfrekvensen ökar) med ökande relativ mellan sändare och mottagare, vilket betyder att om hastigheten överstiger en viss gräns kommer den tid som finns tillgänglig för testmottagningar att vara för kort. Den andra typen av fädning är oberäknelig och varierar även .om mottagare och sändare inte rör sig i förhållande till varandra. Den andra typen av fädning är svårare att förutsäga, men det är möjligt under gynnsamma förhållanden. Enligt uppfinningen är det möjligt att avbryta en testmottagning och återställa en eller flera använda vägar för mottagning av den ursprungliga mottagningsfrekvensen om fädningen tar en oväntad, negativ vändning, d.v.s. mottagningskvaliteten försämras, på den väg eller de vägar som används för mottagning av den aktuella mottagningsfrekvensen.

Bestämningen av vilken gren (eller grenar i ett rumsdiversitets- mottagningssystem med fler än två grenar) som inte behövs kan baseras på vilken gren (eller grenar) som, har den bestämda sämsta nwttagningskvaliteten, eller vilken gren (eller grenar) eller (eller som inte har den bestämda bästa mottagningskvaliteten, vilken gren (eller grenar) som inte har bestämts att den de) behövs för att åstadkomma en bra mottagningskvalitet på de signaler som håller på att mottagas på den aktuella mottagnings- frekvensen. Om det exempelvis bestäms, såsom visas i fig. 3, att den första grenen 301, 311, 321, 325, 331 inte behövs, så avlägsnas/frånkopplas den från diversitetskombineraren 360 medelst en omkopplare 341 på ifrågavarande gren. I detta exempel 1o_ 15 20 25 30 UÜ ...A UÜ Ü Ö\ \J 19 sedan 312, ändras 360 endast att mottaga 326, 322, 332. då, så att kommer diversitetskombineraren signaler från. den andra grenen 302, Den 321 De mottagna till företrädesvis kvalitetskontrollen 350, Vid detta tillfälle kan ett första grenens lokaloscillator en signalerna på den kvalitetskontroll, alternativ frekvens mottages. alternativa frekvensen' styrs en så att kvaliteten på den alternativa frekvensen. kan. mätas. flertal alternativa frekvenser testmottagas genom en enkel justering av' den första grenens lokaloscillator 321, eller så återställes den första grenen för mottagning av den aktuella på I ny utvärdering/bestämning av vilken gren som inte behövs görs. signalen den aktuella mottagningsfrekvensen och en Fig. 4 visar ett flödesdiagram över hur åtminstone en alternativ mottagningsfrekvens testmottages, mätes och eventuellt bytes till i en mottagare enligt en metod enligt uppfinningen. I ett första steg 410 eller i själva verket ett nwttagningstillstànd 410, mottages en aktuell frekvens av de olika vägarna/grenarna i I ett andra. steg 420, ett kvalitets- på Kvalitetsbestämningen kan antal bitfel, en diversitetsmottagare. 420, frekvens som håller på att nwttagas. bestämningssteg bestäms mottagningskvaliteten den eller I ett exempelvis baseras på uppmätt fältstyrka, tendenser, d.v.s. om situationen blir sämre eller bättre. första tilläggssteg 431 bestäms om det är nödvändigt att mäta några alternativa frekvenser, d.v.s. finns det ett behov, för närvarande eller inom den närmaste framtiden, att byta till en bättre mottagningsfrekvens? En uppmätt fältstyrka eller exempelvis en bitfelfrekvens för den frekvens som håller på att mottagas jämförs antingen med ett fast tröskelvärde eller används i en förutsägbarhetsberäkning, med vilken en tendens beräknas och sedan jämförs med modelltendenser. Modelltendenser kan antingen beräknas på grundval av kunskap om. exempelvis fädningsuppträdande, såsom beskrivits ovan, och/eller på u v nu o cyan u 10 15 20 25 30 5.15 967 o o ooo o o oo o oo o o o o o o o o o oo o o o o o o o o o o o o o ooo ooo o o o o o o o o oo o o o o o o oo o 20 grundval av tidigare mätningar, en bilmottagare som rör sig samma sträcka dag efter dag. Om fältstyrkan ligger över det fasta tröskelvärdet eller inte visar någon avtagande tendens, så återvänderi proceduren. till Inottagningstillståndet 410. Å. andra sidan, om fältstyrkan exempelvis ligger under ett fast tröskelvärde eller visar en avtagande tendens, så fortsätter proceduren till ett andra tilläggssteg 433, eller om det inte finns något tilläggssteg 433, direkt till ett tredje steg 440, som kommer att beskrivas i detalj nedan. Proceduren kan också eventuellt avbrytas temporärt om den mottagna kvaliteten ligger under ett tröskelvärde, under vilket det bestäms att alla eller de flesta vägar/grenar behövs för att säkerställa att mottagningen inte avbryts.

Det första tilläggssteget 431 är valfritt. Metoden enligt uppfinningen kan, såsom beskrives nedan, utföras kontinuerligt, initieras av' ett annat prograni eller initieras på begäran av andra metoder/anordningar än av den metod som har beskrivits i samband med det första tilläggssteget 431. I det andra tilläggssteget 433 bestäms en lista över alternativa frekvenser som kan vara lämpliga att testmottaga. Listan kan bestå endast av en alternativ frekvens eller av flera frekvenser. Den frekvens som håller på att mottagas kan företrädesvis finnas med på listan. Listan kan vara sammansatt av alla eller utvalda frekvenser av de som finns i den information som mottagits av de sändningar, exempelvis DAB eller DVB, som håller att på mottagas, förprogrammerade frekvenser, en eller flera slumpmässiga frekvenser som exempelvis genererats av en slumpgenerator, alla eller utvalda frekvenser i grannskapet för alla eller frekvens eller eller utvalda den som håller på att mottagas, frekvenser inom mottagarens frekvensområde en kombination av vilka som helst av dessa möjligheter. 10 15 20 25 30 v c nu: u c u- o c a 0 n 0 o u 0 oc o 0 c 0 0 c | n 0 sun a o 5 0 0 0 one o n no I o o c I u vc 5153967 21 I det tredje steget 440 avlägsnas en eller flera grenar från användning för mottagning av' den frekvens som. håller på att mottagas, d.v.s. denna eller dessa grenar skall inte användas för diversitetsmottagning, utan för mottagning av alternativa mottagningsfrekvenser. Metoden för avlägsnande av en eller flera grenar' kan bestämmas på olika sätt beroende på det de kvaliteten i den frekvens som håller på Vid specifika utförandet av uppfinningen. Den gren eller grenar, som bestäms ha den sämsta att mottagas, kan vara den eller de grenar som avlägsnas. andra utföranden kan det vara den gren eller de grenar som avlägsnas, vilken/vilka inte tillhör den grupp av grenar som bestäms ha den bästa nwttagningskvaliteten i. den frekvens som håller på att mottagas.

I ett fjärde steg 450 bytes sedan mottagningsfrekvensen för den gren som avlägsnats eller åtminstone en gren av de avlägsnade grenarna till en alternativ mottagningsfrekvens. När mottagningsfrekvensen för åtminstone en avlägsnad :mottagnings- gren har bytts i det fjärde steget 450, så mottages sedan den alternativa lnottagningsfrekvensen i. ett femte steg 460. I ett sjätte steg 470 bestäms kvaliteten på den mottagna alternativa frekvensen. Såsom nämnts tidigare kan kvalitetsbestämningen exempelvis baseras på uppmätt fältstyrka, antalet bitfel, eller tendenser, d.v.s. om situationen blir sämre eller bättre.

Proceduren enligt uppfinningsmetoden kan sedan om så önskas innefatta ett tredje tilläggsteg 481. Det tredje tilläggssteget 481 bestämmer om det finns flera alternativa frekvenser att mäta/testmottaga. Om det exempelvis finns en lista över så bör företrädesvis kanske till och med alternativa mottagningsfrekvenser att mäta, samtliga av dem mätas åtminstone en gång, flera gånger, för att därigenom kunna beräkna mottagnings- tendenserna. Om. samtliga alternativa frekvenser har mätts, så 0 anana- 10 l5 20 25 30 515_967 ;í3ï⶿ ffi¿*Pfi gynnas a o : onncon 22 fortsätter proceduren om så önskas med ett fjärde tilläggssteg 483. Å frekvenser bör mätas, andra sidan, om det bestäms att flera alternativa så kan proceduren exempelvis antingen fortsätta med det fjärde steget 450 eller till det första steget 410, med eller utan återställande av den avlägsnade grenen eller de avlägsnade grenarna till den aktuella frekvensen, för att starta proceduren från början.

I det fjärde tilläggssteget 483 bestä s om en alternativ frekvens är bättre än den frekvens som håller på att mottagas. I själva verket görs en jämförelse av resultaten från det andra steget 420 och det sjätte steget 470, d.v s. kvaliteten på den mottagna frekvensen jämförs med kvaliteten på en alternativ frekvens eller alternativa frekvenser. Om den frekvens som håller på att mottagas bestäms ha bättre kvalitet, d.v.s. vara den mest föredragna, så avslutas antingen proceduren eller så återvänder den till början med det första steget 410 för att starta om igen. Å andra sidan, bättre om det bestäms att en alternativ frekvens har kvalitet, så fortsätter proceduren företrädesvis eventuellt med ett femte tilläggssteg 485 och ett sjätte tilläggssteg 487.

I det femte tilläggssteget 485 skjuts ytterligare behandling upp till dess att den alternativa frekvensen, som har bestämts ha en bättre kvalitet, har synkroniserats på lämpligt sätt. När den alternativa frekvensen har synkroniserats på lämpligt sätt fortsätter proceduren med det sjätte tilläggssteget 487, som byter' mottagningen på företrädesvis samtliga mottagningsgrenar till den alternativa frekvensen. Därefter avslutas proceduren eller återvänder till början och startar om igen med det första steget 410. 10 15 5 1 5 9 Ö 7 É':É":".:' :": 'i :":š . :": 23 Föreliggande uppfinning kan överföras till utrustningsform antingen som ren. maskinvara, son1 ren programvara eller som en kombination av maskinvara och programvara. Om metoden enligt uppfinningen realiseras i form av programvara kan den vara helt självständig eller också kan den vara en del av ett större progrann Programvaran. kan. lämpligen. vara. belägen i. en. generell dator eller i en dedicerad dator.

Sammanfattningsvis kan uppfinningen i stort sett beskrivas som en anordning och en metod, som åstadkommer testmottagningar av alternativa mottagningsfrekvenser för att därigenonx möjliggöra ett byte av mottagningsfrekvens i en rumsdiversitetsmottagare utan att avbryta mottagningen av den frekvens som håller på att mottagas.

Uppfinningen är inte begränsad till de ovan beskrivna utförandena, utan kan varieras inom ramen för de bifogade patentkraven. :vunn- 10 15 20 25 30 T58 P8SE SPB/ET P.ans.

FIG 1 101 102 103 104 FIG 2 200 211 212 213 214 219 221 222 223 224 231 232 242 290 FIG 3 301 302 311 312 321 322 325 9904842-3 nollsymbol fasreferenssymbol 15 %7 øooacø o n . no uooouo n I n 0 -p nu 0 c:'.' .Ola 24 FIC fast informationskanal MSC huvudservicekanal - ljudprogram Väg täckning frekvens täckning frekvens täckning frekvens täckning frekvens UONI-J 4 överlappning mellan 211 och 213 sändare sändare sändare sändare sändare sändare sändare 1 1 1 1 2 2 3 frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens 1 2 3 4 1 2 2 mottagare/mobil mottagare/bil antenn gren 1 antenn gren 2 förförstärkare och filter gren 1 förförstärkare och filter gren 2 lokaloscillator gren 1 lokaloscillator gren 2 blandare gren l anno O 0 1 Q como nøua c 0 I 0 nuv- nnoc coin u n un c 1 0 0 I 0 ul 0000 Q 0 c f Oona 10 15 20 25 30 326 331 332 341 342 350 360 390 FIG 410 420 431 433 440 450 460 470 481 483 485 487 515 967 25 blandare gren 2 filter gren 1 filter gren 2 omkopplare gren 1 omkopplare gren 2 (valfri) kvalitetskontroll för kvalitetsmätning diversitetskombinerare utgångssignal för vidare behandling första steg - mottag andra steg - bestäm kvalitet på mottagen signal första tilläggssteg - är det_ nödvändigt att mäta alternativa frekvenser? andra tilläggssteg - bestäm, lista över alternativa frekvenser tredje steg - avlägsna en eller flera grenar fjärde steg - byt frekvens för avlägsnad gren/avlägsnade grenar femte steg - avlägsnad gren/avlägsnade grenar, mottag alternativ frekvens sjätte steg ~ bestäm kvalitet på mottagen alternativ frekvens tredje tilläggssteg - finns det fler alternativa frekvenser att mäta? fjärde tilläggssteg - är en alternativ frekvens bättre än frekvensen för den signal som håller på att mottagas? femte tilläggssteg' - synkronisera signalen för alternativ frekvens sjätte tilläggssteg - byt mottagning till alternativ frekvens.

Claims (18)

10 15 20 25 30 515_967 ïW“;{}å:f 26 PATENTKRAV

1. l. Metod för testmottagning av en alternativ mottagnings- frekvens i en rums-/rymddiversitetsmottagare innefattande åtminstone två mottagningsvägar, kännetecknad därav, att metoden innefattar följande steg i rumsdiversitetsmottagaren: - att mottaga en första har en första signal som radiofrekvens, som är en mottagningsfrekvens, på minst två av de åtminstone två mottagningsvägarna med en diversitet- mottagning; - att bestämma en mottagningskvalitet på den första signalen på ifrågavarande mottagningsvägar; - att bestämma vilken mottagningsväg eller vilka mottagnings- vägar som bör avlägsnas från diversitetsmottagningen; - att avlägsna åtminstone en av de bestämda mottagnings- vägarna från diversitetsmottagningen; - att byta mottagningsfrekvensen för åtminstone en av de avlägsnade mottagningsvägarna från den första signalens första radiofrekvens till en alternativ mottagnings- frekvens, varvid den alternativa mottagningsfrekvensen skiljer sig från den första signalens första radiofrekvens; - att mottaga. den alternativa Inottagningsfrekvensen på den åtminstone ena avlägsnade mottagningsvägen eller vägarna; den alternativa ~ att bestämma en mottagningskvalitet på mottagningsfrekvensen; för att därigenom möjliggöra en testmottagning av en alternativ mottagningsfrekvens utan att avbryta mottagningen av den första signalen som har den första radiofrekvensen. 10 15 20 25 30 27

2. Metod enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att steget att bestämma vilken mottagningsväg eller vilka mottagningsvägar, som bör avlägsnas från diversitetsmottagningen, innefattar delstegen: - att bestämma vilken av mottagningsvägarna som har den sämsta kvaliteten; och - att bestämma att åtminstone en av nmttagningsvägarna som har fastställts ha sämst kvalitet skall vara den väg eller de vägar som skall avlägsnas från diversitetsmottagningen.

3. Metod enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att steget att bestämma vilken mottagningsväg eller vilka mottagningsvägar, som bör avlägsnas från diversitetsmottagningen, innefattar delstegen: - att bestämma vilken av mottagningsvägarna som har den bästa kvaliteten; och - att bestämma att åtminstone en av de mottagningsvägar, som skiljer sig från den mottagningsväg eller de mottagnings- vägar som har fastställts ha bäst kvalitet, skall vara den väg eller de vägar som skall avlägsnas från diversitets- mottagningen.

4. Metod enligt något av patentkraven 1-3, kännetecknad därav, att diversitetsmottagningen är en selekteringsdiversitetsmetod.

5. Metod enligt något av patentkraven 1-3, kännetecknad därav, att diversitetsmottagningen är en diversitetsmetod som kombinerar maximala förhållanden. 10 15 20 25 30 515 . 967 28

6. Metod enligt något av patentkraven l-5, kännetecknad därav, att steget att bestämma mottagningskvaliteten på den första signalen vidare innefattar delstegen: - att bestämma tendensen till bästa kvalitet på de åtminstone två mottagningsvägarna; och - att skjuta upp ytterligare steg' till. dess att tendensen till bästa kvalitet är lika med eller ligger under ett förutbestämt maximivärde.

7. Metod enligt något av patentkraven 1-6, kännetecknad därav, att steget att bestämma mottagningskvaliteten på den första signalen vidare innefattar delstegen: - att bestämma tendensen till bästa kvalitet på de åtminstone två mottagningsvägarna; och - att skjuta upp ytterligare steg 'till dess att tendensen till bästa kvalitet är lika med eller ligger över ett förutbestämt minimivärde.

8. Metod enligt något av patentkraven 1-7, kännetecknad därav, att steget att bestämma mottagningskvaliteten på den första signalen vidare innefattar delstegen: - att bestämma bästa kvaliteten på de åtminstone två mottagningsvägarna; - att bestämma sämsta kvaliteten pà de åtminstone två mottagningsvägarna; och - att skjuta upp ytterligare steg till dess att skillnaden mellan den bästa kvaliteten och den sämsta kvaliteten är lika med eller större än ett förutbestämt värde. 10 15 20 25 30 51519á7 šßçüfgïéáïh ffiÉ?n u s u o o u unc o se n o»- n 29

9. Metod enligt något av patentkraven 1-8, kännetecknad därav, att metoden vidare innefattar stegen: - att utvärdera vilken mottagningsfrekvens som har bäst kvalitet: mottagningskvaliteten på den första signalen som har den första radiofrekvensen eller mottagningskvaliteten på den alternativa mottagningsfrekvensen; och - att byta mottagningsfrekvensen för de åtminstone två mottagningsvägarna till den mottagningsfrekvens som har den bästa kvaliteten. kännetecknad därav,

10. Metod enligt patentkrav 9, att steget att byta mottagningsfrekvensen för de åtminstone två mottagningsvägarna till den mottagningsfrekvens, som har den bästa kvaliteten, vidare innefattar delsteget: - att skjuta upp bytet av mottagningsfrekvensen till dess att den signal som har bäst kvalitet har synkroniserats på lämpligt sätt i diversitetsmottagaren.

11. ll. Metod enligt något av patentkraven 1-8, kännetecknad därav, att metoden vidare innefattar stegen: - att bestämma en lista över alternativa frekvenser; och - att systematiskt utföra testmottagningar av de alternativa frekvenserna som anges pà denna lista.

12. Metod enligt patentkrav ll, kännetecknad därav, att metoden vidare innefattar stegen: - att utvärdera vilken av den första signalen och de alternativa mottagningsfrekvenserna på den bestämda listan som är en mottagningsfrekvens med bäst kvalitet; och 10 15 20 25 30 n 515.9é7 šÄfififfPLfÜ:fhü 30 - att byta mottagningsfrekvensen för de åtminstone två mottagningsvägarna till den mottagningsfrekvens som har bäst kvalitet.

13. Metod enligt patentkrav 11 eller 12, kännetecknad därav, att de alternativa frekvenserna på den bestämda listan testmottages systematiskt åtminstone en gång var innan det utvärderas vilken av den första signalen och de alternativa mottagningsfrekvenserna på den bestämda listan som är en mottagningsfrekvens med bäst kvalitet.

14. Metod enligt patentkrav 11 eller 12, kännetecknad därav, att de alternativa frekvenserna på den. bestämda listan testmottages systematiskt endast en gång var innan det utvärderas vilken av den första signalen och de alternativa mottagningsfrekvenserna på den bestämda listan som är en mottagningsfrekvens med bäst kvalitet.

15. Metod enligt patentkrav ll eller 12, kännetecknad därav, att de alternativa frekvenserna på den bestämda listan testmottages systematiskt åtminstone två gånger var innan det utvärderas vilken av den första signalen och de alternativa mottagningsfrekvenserna på den bestämda listan som är en mottagningsfrekvens med bäst kvalitet.

16. Metod enligt något av patentkraven 11-15, kännetecknad därav, att steget att utvärdera vilken av den första signalen och de alternativa mottagningsfrekvenserna på den bestämda listan som är en mottagningsfrekvens med bäst kvalitet är baserat på den beräknade tendensen hos mottagningskvaliteten för varje alternativ frekvens på den bestämda listan. 10 15 20 25 30 535 967 31

17. Metod enligt något av patentkraven 1-16, kännetecknad därav, att steget att bestämma mottagningskvaliteten på den första signalen vidare innefattar delstegen: - att bestämma en tendens till bästa kvalitet på de åtminstone två mottagningsvägarna; och - om tendensen till bästa kvalitet ligger under ett värde som anger att byte måste ske, att bestämma. on1 det finns en alternativ, nyligen testmottagen mottagningsfrekvens med tillräckligt bra kvalitet; och att det inte finns någon tillräckligt nödfallstest- - om det bestäms testmottagen alternativ med bra kvalitet, mottagningsfrekvens att utföra en eller flera mottagningar av alternativa mottagningsfrekvenser åtminstone till dess att en alternativ mottagningsfrekvens med tillräckligt bra kvalitet hittas eller tendensen till bästa kvalitet når över det värde som anger att byte måste ske. för alternativ

18. Anordning testmottagning av en mottagningsfrekvens i en rums-/rymddiversitetsmottagare, som innefattar åtminstone två nwttagningsvägar och som nmttager en första signal som har en första radiofrekvens, som är en mottagningsfrekvens, på minst två av de åtminstone två mottagningsvägarna med en diversitetsmottagning, kännetecknad därav, att anordningen innefattar: - medel för att bestämma en mottagningskvalitet på den första signalen på ifrågavarande mottagningsvägar; - medel för att bestämma vilken mottagningsväg eller vilka mottagningsvägar som skall avlägsnas från diversitets- mottagningen; 10 15 5.15 9%? f; f; 32 - medel för att avlägsna åtminstone en av de bestämda mottagningsvägarna från diversitetsmottagningen; - medel för att byta mottagningsfrekvensen för åtminstone en av de avlägsnade mottagningsvägarna från den första signalens första radiofrekvens till en alternativ mottagningsfrekvens, varvid den alternativa mottagnings- frekvensen skiljer sig från den första signalens första radiofrekvens; - medel för mottagning av den alternativa mottagnings- frekvensen på den åtminstone ena avlägsnade mottagnings- vägen; och - medel för att bestämma en mottagningskvalitet på den alternativa mottagningsfrekvensen; för att därigenom möjliggöra en testmottagning av en alternativ mottagningsfrekvens utan att avbryta mottagningen av den första signalen som har den första radiofrekvensen.