SE469387B - Saett vid blekning av massa utan anvaendning av klorkemikalier - Google Patents

Description

469 387 och massans blekbarhet. Tiden är rätt lång, 4 timmar eller längre, och temperaturen hög, 80-90°C.

Lignoxmetoden ger dock endast en begränsad ljushets- höjning. Maximal ljushet är beroende av massans blek- barhet och satsning av peroxid. Ljusheter i området 80- 82 ISO har uppmätts. För att uppnå högre ljusheter erfordras ytterligare bleksteg utöver peroxidsteget.

Ozon är i detta sammanhang en intressant blekkemikalie.

Flera försök har visat att om ett ozonbleksteg (Z) insättes efter ett peroxidsteg, uppnås en signifikant ljushetsförhöjning samtidigt som massans ligninhalt minskas. Det senare är viktigt, eftersom en massa blekt med enbart peroxid eller oxygen/peroxid fortfarande innehåller en relativt hög halt av lignin, vilket på- verkar massans eftergulningstendens. Vid uppvärmning eller belysning med solljus gulnar massan. Med ozon borttages ytterligare lignin, varför massans ljushet blir mer stabil.

Lenzing AG i Österrike (se EP-A-441 113) har visat hur ett ozonsteg efter ett peroxidsteg höjer ljusheten på sulfitmassa. Om ett peroxidsteg får följa ozonsteget erhålles en ytterligare ökning i ljushet (3).

Eka har visat att samma förhållande gäller för sulfat- massa (4). Oxygenblekt sulfatmassa behandlades med EDTA för borttagande av tungmetaller och därefter blektes massan med peroxid och ozon enligt sekvensen QPZ. Med denna sekvens erhölls ljusheter i omrâdet 82-87 ISO, beroende på massatyp. Genom att förlänga bleksekvensen med ytterligare ett peroxidsteg och bleka enligt sekvensen QPZP, erhölls ljusheter i området 87-89 ISO 469 387 3 beroende på massatyp, se "Non Chlorine Bleaching", J.

Basta, L. Andersson, W. Hermansson; Proceedings March 2- 5, 1992 - Westin Resort - Hilton Head - South Carolina; Copyright by Miller Freeman Inc.

Det är således möjligt att med sekvenserna QPZ och QPZP uppnå de ljusheter som krävs för marknadsmassa, dvs 89 ISO och högre utan användning av klorhaltiga blekmedel.

Detta ger intressanta aspekter med tanke på såväl miljö- påverkan från cellulosafabriker som möjligheten att tillfredsställa konsumenternas krav på tillgång till klorfria blekta massor.

En förutsättning för att uppnå höga ljusheter med rim- liga blekmedelsförbrukningar är att massan före blek- ningen har delignifierats till låga kappatal, åtminstone lägre än kappa-tal 16. Normalt erhålles en kvalitets- försämring, framförallt förlust av fiberstyrka, om delignifieringen i kokeri och oxygendelignifiering drivs för långt. Med de modifierade kokmetoder som utvecklats på senare år, har det emellertid visat sig vara möjligt att uppnå mycket låga kappatal utan styrkeförlust.

Exempelvis är det möjligt att med en modifikation av Kamyrs kontinuerliga kokförfarande MCC (modified continuous cooking) kombinerat med MC-oxygen- delignifiering uppnå och underskrida kappatal 10 med barrved och kappatal 8 med lövved med bibehållna styrkeegenskaper.

Modifikationen av MCC-förfarandet innebär att även Hi- heat-tvättzonen i den kontinuerliga kokarens nedre del utnyttjas för motströmskokning (se EP-A-476230). Detta åstadkommes genom att värma till full koktemperatur i 469 387 9 Hi-heat-cirkulationen och att tillsätta alkalisk kok- vätska till samma cirkulation. Den totala koktiden i motström förlängs därigenom till 3-4 timmar mot ca 1 timme vid konventionell MCC. Därigenom erhålles en mycket låg ligninkoncentration i slutet av koket, vilket ger en förbättrad selektivitet i delignifieringen, dvs vedens lignin utlöses effektivt utan nämnvärda angrepp på cellulosan. Koket och oxygendelignifieringen kan därigenom drivas till mycket låga kappatal utan att försämra massaegenskaperna.

En massalinje med en kontinuerlig KAMYR®-kokare utrustad för modifierad kokning enligt ovannämnda metod, MC- oxygendelignifiering samt ett diffusörblekeri konst- ruerat för sekvensen QPZ(P) är en föredragen total gestaltning av en linje omfattande en föredragen ut- föringsform av uppfinningen. Denna föredragna utförings- form av ett blekeri visas i figur 1.

Således visas ett diffusörblekeri konstruerat för sekvensen QPZ samt valbart ytterligare ett P-steg.

Nämnda blekeri består av en transportledning 1 för massa, som genomgående markeras som en grövre ledning, och som i blekeriets början för till en tvättpress 2.

Därefter följer stup samt MC-pump med tilloppsledningar 4,5 för inblandning av EDTA (Q) samt svavelsyra. I detta Q-steg ingår också ett lagringstorn 6 med omrörare 6A och stup med MC-pump 6B. Därefter kommer ett tvättorn 7 innefattande en dubbeldiffusör, vilket är en känd KAMYR®-tvättapparat. Från detta tvättorn 7 avdrages från blekeriet avgående filtrat via ledning 8. Efter tvätt- tornet 7 finns ett stup med MC-pump vari intensiv in- mixning av peroxid (H202), för ett P-steg, sker via ledning 10. Även Na0H tillsättes oftast här i syfte att 469 387 5' justera pH-värdet till önskad nivå. Som nästa steg följer reaktionskärlet för P-steget 11 vilket upptill är anordnat med en dubbeldiffusörtvätt. Efter P-steget kommer ett stup med MC-pump med en tillförselledning 14 för intensiv inmixning av svavelsyra. Därpå följer en mixerenhet 16 för inblandning av ozongas (03), för Z- steget, via ledning 15. Därefter följer ett reaktions- kärl 17 för massan med ozonet vilket kärl med sin övre anslutning är förbundet med ett stup med en cyklon- anordning 18 i vars övre del ozonet avdrages för att oskadliggöras i en ozondestroyer. Massan däremot fort- sätter nedåt och pumpas vidare till ett andra tvättorn 20 i vilket massan ges en sista tvätt, varvid i det föredragna fallet tillräcklig ljushet uppnåtts efter enbart tre bleksteg, QPZ. Som tvättvätska i det sista tvättornet 20 utnyttjas lämpligen bakvatten med en temperatur av ca 50°C.

Färskvatten intages i systemet, exempelvis vid en temperatur av ca 45°C, via en ledning 19 som för till P- blektornet 11 och matar där tvättvätska till dubbel- diffusören, företrädesvis till dess andra steg. Ett tillskott kan eventuellt även erhållas från det sista tvättornet 20 via ledning 21A. Filtratet från det andra steget i sistnämnda dubbeldiffusör recirkuleras, som tvättvätska, via ledning 13 till det första steget i nämnda dubbeldiffusör. Filtratet från denna dubbel- diffusör, i P-blektornet 11, bortföres via en ledning 12 som är ansluten till en värmeväxlare vilken matas med ånga 12A så att filtratet är förvärmt innan det till- föres dubbeldiffusören (företrädesvis det andra steget) i det första tvättornet 7. Även här sker en recirkula- tion via en ledning 9 från det andra diffusörsteget till det första. Via en separat ledning 9A är det ämnat att 469 387 tillsats av svavelsyra kan göras till nämnda recirkula- tionsledning 9, i syfte att kunna justera pH-värdet.

Den ringa mängd avloppsvätska som avdrages från blekeriet tas ut ifrån denna dubbeldiffusör via en ledning 8 från diffusörens första steget. Vid behov kan en separat ledning 8A dras ifrån denna avloppsledning 8 till tvättpressen 2 för spädning av massan efter tvätt- pressen 2. Denna spädvätska kan även hämtas ifrån det sista tvättornet 20 via ledning 21 och 2B. Filtratet från sistnämnda tvätttorn 20 utnyttjas även som tvätt- vätska i tvättpressen 2 och föres då vidare via en separat ledning 2A. Filtratet från tvättpressen 2 uttages via ledning 3 för att användas i oxygen- delignifieringssteget.

I figuren markeras inom det med en streckad linje från X till Y visade området hur ett kompletterande bleksteg kan tillkopplas ifall ännu högre ljushet än vad som kan erhållas med hjälp av 3 steg önskas. I detta visade föredragna exempel utgöres det fjärde steget av ett ytterligare P-steg varvid erhålles en QPZP-bleksekvens.

I likhet med tidigare beskrivet P-steg sker i ett stup med en MC-pump ansluten därtill inmixning av väteperoxid (samt ev. Na0H) via en ledning 22 varefter massan pumpas till blektornet 23 vilket nedtill består av ett reak- tionskärl och upptill är anordnat med en tvättdiffusör.

Tvättvatten till nämnda tvättdiffusör är liksom i ovan beskrivna fall lämpligen bakvatten av ca 50°C som till- föres via ledning 25. Filtratet från tvättningen bort- föres sedan via en värmeväxlare som finns ansluten till frånledningen 24 och införes i tempererat tillstånd i tvättornet 20 där det används som tvättvätska. 469 387 I en fiberlinje med ett blekeri enligt ovan kan full- blekt massa med ljushet 85-90 ISO framställas utan användning av klorhaltiga kemikalier. Mängden avlopps- vatten från blekeriet kan hållas på en mycket låg nivå, 5 till 10 ton per ton massa och möjligen så lågt som ca 3 ton avloppsvatten per ton massa. Avloppsvattnet innehåller förutom i Q-steget utlösta processfrämmande ämnen, som metalljoner, endast organisk substans utlöst i peroxid- och ozonstegen samt till blekeriet tillförda förbrukade blekkemikalier, dvs i huvudsak natrium (Na) och sulfatjoner (S04--).

Sammansättningen på blekerifiltratets torrsubstans är i stort detsamma som för förbrukad kokvätska (svartlut) från kokaren. Den kan därför endera tillföras svart- luten eller på annat sätt införas i fabrikens system för kemikalieåtervinning. För bästa värmeekonomi bör blekerifiltratet helt eller delvis koncentreras exempel- vis genom indunstning eller fryskristallisation innan det tillföres återvinningssystemet. En del av vätskan kan eventuellt även utan uppkoncentrering utnyttjas för upplösning av den från sodaugnen kommande kemikalie- smältan. I bleksteget utlösta tungmetaller avskiljes effektivt genom fällning i grönluten och avlägsnas med grönlutslammet vid klarning eller filtrering.

Eventuellt överskott av natrium och/eller svavel av- lägsnas på känt sätt, exempelvis genom avblödning från kemikaliecykeln eller utnyttjas som alkali (NaOH) i blekeriet efter totaloxidation av i vitluten ingående natriumsulfid (Na2S) till natriumsulfat (Na2S04).

För att uppnå lägsta möjliga förbrukning av kemikalier och värmeenergi samt bästa möjliga massakvalitet vid lägsta möjliga avloppsmängd från blekeriet är det 469 387 X viktigt att blekerisystemet utformas på rätt sätt med avseende på vattenföring och tvättverkningsgrad efter de enskilda blekstegen.

Denna uppfinning är en metod att genom en kombination av ett system för återcirkulation av filtrat och tillförsel av färskvatten samt användning av tvättapparater med hög tvättverkningsgrad efter vissa av blekstegen uppnå ovanstående målsättning.

Försök i laboratoriet har visat att tvättverknings- graden,l)efter Q-steget bör vara minst 85%, helst 90- 95%, för att kunna uppnå en hög ljushet och bästa möjliga massaviskositet i efterföljande peroxidsteg.

Orsaken därtill är att även små mängder metalljoner i peroxidsteget orsakar sönderfall av peroxid, vilket dels ökar förbrukningen av peroxid, dels sänker massans viskositet. 1) (Käg) . 100; där X är mängden icke önskvärt ämne före tvätt och Y är återstående mängd av nämnda ämne efter tvätt, för en given mängd massa. 469 387 '4 En barrvedssulfatmassa framställd i fabrik med ut- nyttjande av modifierad MCC-kokteknik och därefter oxygendelignifierad till kappatal ca 12 med viskositet 1o2o dm3/kg, behandlades med EDTA vid 7o°c under so minuter.- Satsen EDTA var 2 kg per ton torr massa och vätskans pH ca 6. Efter behandlingen späddes med rent vatten och pressades massan till olika torrhalter så att 85%, 90% och 95% tvättverkningsgrad erhölls. Massor innehållande 15%, 10% resp 5% av det ursprungliga EDTA- stegets filtrat, blektes därefter under i övrigt identiska betingelser med 35 kg HZO4 per ton massa vid 90°C under 270 minuter och pH ca 11.

Tabell 1 Tvättverk- Förbrukat Kappa- Ljushet Viskositet ningegred Hzoz kg/BDMT tel % Iso dm3/kg ss 34.5 5.1 74.7 847 90 34.3 5.0 75.0 828 95 31.0 4.6 77.7 859 Som framgår av tabell 1 ger tvättverkningsgraden 95% det bästa processmässiga resultatet med lägsta kemikalie- förbrukningen och lägsta kappatalet, dvs den mest effek- tiva delignifieringen och den högsta ljusheten och högsta massaviskositeten, dvs minsta angreppet på cellulosan.

Resultatet antyder att tvättverkningsgraden bör vara 90- 95 %. Det bör emellertid framhållas, att massor med lägre initial halt av tungmetaller kan tänkas ge ett 469 587 ID gott blekresultat även med lägre tvättverkningsgrad.

Dock bör tvättverkningsgraden ej understiga ca 85%. För att uppnå detta resultat bör tvättapparaten efter Q- steget ge minst denna verkningsgrad, företrädesvis dock 90-95%.

Nedan följer ytterligare kommentarer avseende ett blekeri enligt figut 1, samt i viss mån anvisningar om alternativ till det visade exemplet.

I figur 1 visas en 2-stegs tvättapparat efter Q-steget, en KAMYR ® 2-stegsdiffusör. Tvätteffekten med denna apparat är ca 95%. Som tvättvätska till steg 2 i denna diffusör används filtrat från efterföljande peroxídsteg. Överförträngningen är ca 2 ton vätska per ton massa. Om massakoncentrationen i Q-steget är 10%, blir ingående vätskemängd 9 ton per ton torr massa. Med överför- trängning blir det totala utsläppet från Q-steget ca 11 ton vätska per ton torr massa. Denna filtratmängd är det enda utgående filtratet från bleksystemet. Det innehåller utlöst organisk substans från P- och Z-stegen förbrukade blekningskemikalier och i Q-steget utlösta tungmetaller. Filtratet kan koncentreras genom förin- dunstning exempelvis genom s.k mekanisk ångkompression vid undertryck. Filtratet kan även koncentreras genom s.k fryskristallisation, där rena vattenkristaller bildas och avskiljes medan utlöst torrsubstans kvar- stannar i det anrikade filtratet, som kan föras till fabrikens återvinningssystem.

Sättet för återvinning kan variera. Exempelvis kan en del av filtratet användas för upplösning av sodasmältan från återvinningspannan. Resten av filtratet kan koncentreras och blandas med svartluten. Eventuellt kan 469 387 ll hela filtratmängden underkastas en begränsad förindunst- ning eller fryskristallisation till en vätskemängd som avpassas till den maximala mängd som kan tillföras sodalösarna.

Alternativt kan hela filtratmängden förindunstas till lägsta möjliga vätskemängd som sedan blandas med svart- luten, som går till fabrikens normala indunstningsystem För att begränsa energiförbrukningen i förindunstnings- stegen eller i fryskristallisationssystemet kan filtrat- mängden som avgår från Q-stegets tvättapparat minskas genom återanvändning av en del av detta filtrat som spädvätska före Q-steget. För att uppnå balans i vätskeföringen måste i sådant fall färskvatten- tillförseln till peroxidstegets tvättapparat minskas i motsvarande grad och ersättas med återcirkulerat filtrat från ozonsteget. Möjlig slutningsgrad blir beroende av hur mycket metalljoner som införs i Q-steget med den oxygendelignifierade massan. å Genom slutningen sker en anrikning av såväl metalljoner som utlöst organisk substans i Q-stegets filtrat.

Därigenom ökas tvättförlusterna över till peroxidsteget, vilken kan försämra blekresultatet. För massor med ej för hög halt av tungmetaller och vid låga kappatal kan utsläppet från Q-steget minskas till ca 3 ton per ton massa genom recirkulation. Därigenom erhålles en väsentlig minskning i erforderlig energiförbrukning i förindunstnings- eller fryskristallisationssystemen.

Tillförseln av färskvatten till peroxidstegets tvätt- apparat måste minskas i motsvarande grad och ersättas med återcirkulerat filtrat från Z-steget. 469 587 A5 Peroxidsteget utföres vid hög temperatur, 80-90°C, medan temperaturen i det efterföljande ozonsteget ej bör överskrida ca 50°C för att undvika en alltför stor sänkning av den blekta massans viskositet och därmed styrka. För att undvika överföring av het vätska från peroxidsteget till ozonsteget bör den termiska verk- ningsgraden i tvättapparaten efter peroxidsteget vara hög, över 85%, och företrädesvis 90% eller så högt som 95%.

Det är vidare viktigt att överbäringen av i peroxid- steget utlöst torrsubstans och restkemikalier till ozonsteget är så liten som möjligt. I annat fall för- brukas ozon för oxidation av från massan redan utlöst substans i stället för att utlösa ytterligare lignin från massafibern. Även av denna orsak bör tvättnings- graden efter peroxidsteget vara så hög som möjligt och högre än 85% men företrädesvis 90% och mer föredraget 95%.

En tredje motivering för att ha en effektiv tvätt efter peroxidsteget är att ej förbrukad peroxid, H202, effektivt recirkuleras till peroxidstegets början genom att använda filtrat från tvättsteget efter peroxidsteget som tvättvätska på tvättapparaten efter Q-steget.

I figur 1 visas en KAMYR® 2-stegsdiffusör som tvätt- apparat efter peroxidsteget. Denna apparat ger en total tvättningsgrad av ca 95% och uppfyller därmed ovan specificerade krav på tvätteffekt. Förutom temperatur- reglering, minskad överbäring av utlöst torrsubstans samt återcirkulation av restkemikalier, uppnås även en bättre värmeekonomi genom att innesluta peroxidsteget mellan två tvättapparater med hög tvättverkningsgrad. 469 387 /3 Genom att höja den termiska verkningsgraden från 85% till ca 95% kan erforderlig ångmängd till värmeväxlaren för filtrat från tvättapparaten efter peroxidsteget till tvättapparaten efter Q-steget minskas med mer än 30%.

Vid användning av alkaliskt filtrat från peroxidsteget som tvättvätska till tvättapparaten efter Q-steget finns risk för återutfällning av metalljoner som komplex- bundits med EDTA. För bästa effekt skall pH i Q-steget vara 5-6. Filtratet från peroxidsteget har pH 10-11.

Genom att utföra tvätten efter Q-steget i två steg och där mängden alkalisk vätska som överförs till det första tvättsteget begränsas till spädfaktorn, dvs ca 2 ton, kan risken för återutfällning väsentligt minskas. För att helt eliminera en eventuell effekt av denna relativt låga alkalisats kan tvâttvätskan från steg 2 till steg 1 neutraliseras genom tillsats av svavelsyra (HZSO4).

Som tvättvätska till peroxidstegets tvättapparat används i första hand rent vatten med temperatur 40-45°C. Om den termiska verkningsgraden i tvätten är tillräckligt hög, 90-95 %, blir ozonstegets temperatur 45-50°C. En högre temperatur bör undvikas för att minska risken för kvalitetsförsämring på massan.

Massasuspensionens pH i ozonsteget bör vara pH 2.0-3.0.

Detta uppnås genom att tillföra svavelsyra, HZSO4, till massan före steget. Det filtrat som avdrages från tvätten efter ozonsteget har således ett motsvarande lågt pH. Detta filtrat passar att tillföras den sista tvättapparaten efter oxygensteget. Denna apparat bör företrädesvis vara en tvättpress eller annan apparat, som ger en utgående massakonsistens i området 20-35 %. 469 387 /9 Ozonstegets filtrat användes dels som tvättvätska på tvättpressen, dels till spädning från 20-35 % massa- konsistens till ca 10% massakonsistens ingående till Q- steget.

Den del av ozonstegets filtrat som används som tvätt- vätska bör neutraliseras till ca pH 6 för att undvika ligninåterutfällning i tvättsystemet efter oxygensteget.

Som framhållits tidigare bör pH i Q-steget vara pH 5-6.

Om erforderligt tillsätts ytterligare svavelsyra för justering av pH. I det fall att det sura filtratet från ozonsteget vid spädning med massan från sista tvätt- steget efter oxygendelignifiering ger ett lägre pH än ca 5, kan det bli nödvändigt att tillföra alkali (NaOH) för justering till pH 5-6.

I det fall att blekningen avslutas efter ozonsteget och begränsas till sekvensen QPZ, tillförs bakvatten från torkmaskin eller eventuellt färskvatten med temperatur 40-60°C, företrädesvis 45-55°C, till tvättapparaten efter ozonsteget. Denna apparat kan ha en något lägre tvättverkningsgrad än tvättarna efter Q- och P-stegen.

I figur 1 har insatts en 1-stegsdiffusör som ger en tvätteffekt av 85-90%.

För stabilisering av massans ljushet och förstöring av restozon efter ozonsteget kan eventuellt svaveldioxid tillföras massasuspensionen efter ozonstegets reaktor med före detta stegs tvättapparat. Eventuellt tillsättes även alkali (Na0H) för neutralisering tillpH5-6. 469 387 hf Om högsta ljushet, 88-90 ISO, erfordras, kan ett ytter- ligare peroxidsteg insättas efter ozonsteget. Blek- sekvensen blir då QPZP. Det sista peroxidsteget bör ha en temperatur av 50-65°C. Satsen av peroxid skall vara låg, 1-3 kg H2O2 per ton massa. Tvätten efter steget kan utgöras exempelvis av en 1-stegsdiffusör. Filtratet från denna tvättapparat används som tvättvätska på tvättapparaten efter ozonsteget. Som tvättvätska används bakvatten från torkmaskinen eller rent tvätt- vatten med temperatur 45-55°C.

Blekningsbetingelser som kemikaliesatsning, reaktions- temperatur, uppehållstid, etc, kommer att variera beroende på den oxygenblekta massans blekbarhet. Nedan- stående exempel visar skillnaden mellan två olika massor, en massa framställd från skandinavisk barrved och en lövvedsmassa framställd av eukalyptusved. 469 587 Tabell 2 Kappatal efter oxygensteg Viskositet dm3/kg Q-steg EDTA kg/ADMT pH P1-steg Hzoz kg/ADMT NaOH kg/ADMT Temperatur °C pH Viskositet dm3/kg Ljushet, ISO Z-steg Ozon O3 kg/ADMT pH viskositet dm3/kg Ljushet, ISO P2-steg Hzoz kg/ADMT NaOH kg/ADMT Temperatur OC pH Viskositet dm3/kg Ljushet, ISO /Q Barrved 12 1020 35 25 90 11.0 895 78.1 4.7 2.4 791 86.5 70 10 755 90.2 Eukalyptus 7.4 998 20 18 80 11.3 932 81.8 3.9 2.8 761 89.4 469 587 I? Som framgår av tabell 2 erfordras för barrvedsmassa fyra bleksteg med sekvensen QPZP för att uppnå ljushet 90 ISO, medan i det närmaste samma ljushet uppnås med endast tre bleksteg, QPZ, med eukalyptusmassa. Därtill kommer att blekmedelsförbrukningen är lägre för denna massatyp. Detta sammanhänger delvis med det lägre ingående kappatalet men även med det faktum att denna massatyp är lättare att bleka även med utgångspunkt från samma kappatal.

Mängden COD, Na+ och torrsubstans (TS) i de sammanlagda filtraten från de olika blekstegen var för barrved con = 38.8 kg/ADMT Na+ = 23.1 " Ts = 99.0 " Med den beskrivna metoden för vattenföring erhålles, beroende på slutningsgrad och filtratmängd som går till indunstning och vidare till kemikalieåtervinning, följande koncentrationer i filtratet för alternativt 5 ton filtrat per ton massa respektive 10 ton filtrat per ton massa Filtratmängd COD Na+ TS ton/ADMT % % % 5.0 0.77 0.46 1.90 10.0 0.39 0.23 0.98 Som framgår är koncentrationen av torrsubstans i filtratet rätt låg, ca 1% vid 10 ton per ton massa filtratmängd och ca 2% om filtratmängden minskas till 5 469 387 /8 ton/ton massa. Om filtratmängden minskas genom indunst- ning eller fryskristallisation till 0.5 ton per ton massa, blir motsvarande koncentration ca 16%, dvs unge- fär samma koncentration som på den svartlut som går till indunstning. >Den ökade belastningen på indunstnings- anläggningen, som 0.5 ton extra filtrat innebär, bör i de flesta fall ej orsaka några kapacitetsproblem. Det föreslagna systemet bör således ge goda förutsättningar att lösa problemet att sluta massafabrikernas avlopps- system och därmed radikalt förbättra miljösituationen.

Fackmannen inser att uppfinningen inte är begränsad till det ovan beskrivna utan kan varieras inom ramarna för de efterföljande patentkraven. Således är det ex.vis möjligt att torrsubstansen i det avdragna filtratet koncentreras med någon annan metod än omnämnd i anspråk 3, 4 och 5 exempelvis genom ozmos, etc. Även i övrigt inses att fackmannen kan utnyttja varierande apparatur för att uppnå vad som eftersträvas med uppfinningen, ex.vis kan såsom alternativ till den visade tvättpressen (innan Q-steget) andra kända tvättapparater användas, ex.vis en tryckdiffusör, filter, etc. Dessutom kan istället för diffusörer på vissa ställen tvättpressar användas, ex.vis efter Q-steget och/eller P-steget.

Vidare är det möjligt att som ett fjärde bleksteg använda sig av annat än ett P-steg, ex.vis ett hydrosulfit-steg.

'Om

Claims (1)

1. 469 387 /7 Patentkrav Sätt vid blekning av massa som har kokats och oxygendelignífierats med viskositets- och styrke- bevarande metoder till kappatal lägre än 16, företrädesvis 12 och lägre, mer föredraget lägre än 10, utan användning av klorhaltiga kemikalier med användning av en bleksekvens innehållande åtminstone 3 bleksteg, vars tre första steg är QPZ, känne- tecknat av att avgående total filtratmängd från blekeriet är begränsad till högst 10 ton vätska per ton 90 %-ig massa, företrädesvis till högst 7 ton vätska per ton 90%-ig massa, och mer föredraget till högst 5 ton vätska per ton 90%-ig massa, och ännu mer föredraget till högst 3 ton vätska per ton 90%-ig massa, att filtraten från de olika blekstegen föres på sådant sätt att huvuddelen av all vätska från blekeriet avdrages från tvättapparaten efter Q- steget, att tvättapparaterna efter både Q- och P-stegen har en tvättverkningsgrad av minst 85%, företrädesvis minst 90, och mer föredraget minst 95 %, att filtratet från tvättapparaten efter P-steget återcirkuleras och används som tvättvätska på tvättapparaten efter Q-steget, 469 387 20 att tvättvatten med temperatur 40-55°C, före- trädesvis 45-50°C, tillföres tvättapparaten efter P- steget, att filtratet från Z-steget utnyttjas för tvätt på sista tvättapparaten efter oxygensteget före blek- sekvensen QPZ Sätt enligt anspråk 1, kännetecknat av att avdragen filtratmängd från blekeriet tillföres fabrikens kemikalieåtervinningssystem för förbränning av organisk substans och återvinning av oorganiska kemikalier. Sätt enligt anspråk 2, kännetecknat av att filtratet före överföring till kemikalieåtervinningssystemet förindunstas helt eller delvis i en separat indunst- ningsanläggning, exempelvis enligt ångkompressions- principen, och företrädesvis att avdunstat vatten används inom fabriken. Sätt enligt anspråk 2, kännetecknat av att filtratet före överföring till fabrikens kemikalieåtervinning underkastas s.k fryskristallisation och företrädes- vis att avskilt rent vatten används för fabrikens behov. Sätt enligt anspråk 2, kännetecknat av att torrsub- stansen i det avdragna filtratet koncentreras genom ultrafiltrering. 10. 11. 469 387 2/ Sätt enligt patentanspråk 1, kännetecknat av att det från Q-steget avdragna filtratet delvis används för spädning av ingående massa till samma steg. Sätt enligt patentanspråk 6, kännetecknat av att färskvattenmängden till tvättsteget efter P-steget minskas i motsvarande grad och ersätts med filtrat från Z-stegets tvättapparat. Sätt enligt anspråk 1, kännetecknat av att som tvättapparat efter Q- och P-stegen används KAMYRs 2- stegsdiffusörer. Sätt enligt anspråk 1, kännetecknat av att som tvättapparater efter Z-steget och ett eventuellt därefter följande P-steg används KAMYRS 1-stegs- diffusörer. I Sätt enligt anspråk 1, kännetecknat av att som tvättvätska efter Z-steget eller eventuellt följande P-steg används bakvatten från torkmaskin eller rent vatten. Sätt enligt anspråk 1, kännetecknat av att som tvättvätska till Z-steget vid sekvensen QPZP används filtrat från sista P-steget. 469 12. 13. 14. 15. 16. 387 .az Sätt enligt anspråk 1, kännetecknat av att svavel- dioxid (S02) och eventuellt alkali (NaOH) tillförs massan efter ozonstegets reaktor före tvättsteget. Sätt enligt anspråk 8, kännetecknat av att syra, företrädesvis svavelsyra, tillsättes vätskan som föres från Q-stegets 2-stegs diffusörs andra steg till samma apparats första steg och att vätskans pH justeras till pH 5-6. Sätt enligt anspråk 1, kännetecknat av att som föredragen tvättapparat efter oxygensteget användes en tvättpress och att filtratet från Z-steget därvid även används för spädning av massan till Q-steget. Sätt enligt anspråk 1, kännetecknat av att blekeriet innehåller ytterligare ett bleksteg, ett fjärde steg, företrädesvis i form av ett P-steg. Sätt enligt anspråk 15, kännetecknat av att det ytterligare bleksteget utgöres av ett hydrosulfit- steg.