SE426297B - Forfarande for framstellning av ett monstrat beleggningsmaterial och anordning for genomforande av forfarandet - Google Patents

Description

7903792-5 den efterföljande jäsningen av plastmaterialet. Användningen av tryckfärger för bildande av mönstret leder emellertid till att mönsterskiktet blir mycket tunnt och kan därför lätt slitas bort. Vid skador, exempelvis brännskador, kan mate- rialet ej repareras genom slipning emedan man då samtidigt slipar bort färg- mönstret. Material av denna typ måste därför, åtminstone om de användes som golvmaterial förses med ett transparent skyddslager, vilket dock ihuvudsak ej förbättrar möjligheterna till reparation genom avslipning. Dessutom kan den på så sätt belagda ytan bli relativt hal exempelvis om något spilles på densamma och är därför olämplig för många användningsområden. Enligt en annan metod pålägges medelst ett schablontryckförfarande formationer av en jäsbar plast, vil- ken vid en efterföljande jäsning bildar ett reliefmönster, och om plasten är i en lämplig färg samtidigt ett färgmönster. Emellertid är även ytor, som framställs på detta sätt relativt ömtåliga och måste vid golvmaterial förses med ett ytskikt.

Dessutom blir på detta sätt framställda mönster relativt onyanserade och har där- för fått begränsad spridning.

Det är även känt, att som ett alternativ till dessa framställningssätt bilda formationer av ett pulverfonnigt material på ett underlag, vilket pulver bringas att bilda fasta formationer fästade vid underlaget. Bindning av pulvret i 'forma- tionerna och till underlaget sker medelst en ingående plastkomponent men i övrigt kan pulvret innehålla komponenter, som kan väljas fritt med avseende till material, färg och gradering. Härigenom kan dels olika estetiska effekter uppnås och nyanserade, strukturerade ytor erhållas. Dessutom kan slitstyrkan och glattheten i hög grad påverkas. F ormationer av pulver kan göras relativt tjocka och de kan göras med samma, sammansättning genom hela djupet varigenom slitstyrkan blir god och reparation genom avslipning kan göras utan att märk- bara skador uppstår. Genom inblandning av exempelvis mineralmaterial kan man uppnå god resistens mot värme såsom glödande cigaretter.

Vid okända förfaranden för framställning av det angivna materialet an- bringas pulverformationerna på underlaget med hjälp av schabloner och över- föres därefter till fast form. Emellertid har därvid visat sig uppstå svårigheter att erhålla en god kantskärpa hos formationerna och att uppnå en god rapport- hållning. För att över huvudtaget ett acceptabelt resultat skall erhållas kan en- dast finkorningt material användas. Sådanda förfaranden är dessutom långsamma att genomföra och en avsevärd känslighet för driftsstörningar föreligger.

Föreliggande uppfinning har till ändamål att åstadkomma ett förfarande för framställning av ett till relativt stort djup genommönstrat beläggnings- material, vars mönster bildas av ett pulverformigt material eller liknande vid vil- ket förfarande hög kantskärpa, god rapporthållning och en god reproducerbar- het för olika typer av mönster erhålles. an. ~ fleLkJJ-Ü-u. mrnšd i .~.~ :armatur-_ .z- . 7903792-5 Ett annat ändaniål vid uppfinningen är att åstadkomma ett förfarande av nämnt slag, vilket är rationellt att genomföra. Ännu ett ändamål vid uppfinningen är att åstadkomma ett förfarande vid vilket ett material med partiklar av olika storlek, även med avsevärd storlek, kan användas.

Ett ytterligare ändamål vid uppfinningen är att åstadkomma ett förfarande för bildande av mönsterelement av ett av partiklar bestående material, vilka ele- ment kan ges en så avsevärd tjocklek att de därmed motsvarar till höga krav på slitstyrka och reparerbarhet. Ändamålet med uppfinningen är dessutom att åstadkomma en anordning för genomförande av förfarandet på ett rationellt sätt.

Uppfinningens ändamål uppnås genom att genomföra förfarandet enligt de i patentkrav 1 angivna kännetecknen respektive utföra anordningen med de i patentkrav 16 angivna kännetecknen.

I det följande skall två genomföringsformer för förfarandet beskrivas jäm- te två utföringsformer av anordningar för genomförande av förfaringsformerna, varvid av förfarandet anges vissa varianter anpassade till olika krav avseende det framställda materialet.

I fig. 1 - 3 visas schematiskt tre olika varianter av förfarandet enligt den första utföringsformen; i fig. 4 visas schematiskt förfarandet i den andra utföringsfonnen; i fig. 5 visas anordningen för genomförande -av förfarandet en- ligt den första utföringsformen; och i fig. 6 visas anordningen för genomförande av förfarandet enligt den andra utföringsformen.

Beläggningsmaterialet, som skall framställas genom förfarandet, består av en 'bärare i banform vars yta uppbär mönsterforxnationer bildade av ett material bestående av partiklar exempelvis ett pulverformigt material. Mönsterfonna- tionerna kan därvid befinna sig på en bakgrundsyta som kan vara framställd av ej pulverformigt eller liknande material såsom ett plastmaterial eller som även den kan bestå av ett pulvermaterial. Mönsterformationen kan därvid vara upp- höjda över bakgrunden, vilket vanligen föredras, men kan även vara i höjd med denna eller nedsänkta. Mönsterfonnationerna kan i sin tur vara indelade i olika grupper med inbördes olika färg och/eller höjd. Mönstret kan emellertid även utföras utan någon egentlig bakgrund och hela dess yta kan därvid sammansät- tas av olika mönsterforinationer, som direkt gränsar till varandra. Man kan där- vid blanda olika material, så att vissa mönsterformationer ej består av det pul- verformiga materialet. Nivån mellan de olika mönsterformationerna kan givetvis variera. Det typiska materialet torde uppvisa en bakgrundsyta på vilken befinner sig ett antal över ytan upphöjda mönsterformationer bildade av det pulverformiga 7903792-5 materialet och fördelade på några olika typer med avseende till färg och even- tuellt även ytstruktur. Materialet kommer således att uppvisa såväl en relief som ett färgmönster. Förfarandet enligt uppfinningen tilllåter dock mycket stora variationer ifråga om materialets utseende och utförande, varvid beläggningsma- terialet dock alltid uppvisar mönsterformationer bildade av det pulverformiga materialet. , Det skall därvid nämnas, att de nämnda möjligheternalatt medelst det av partiklar bestående, exempelvis pulverformiga materialet uppnå hög värme- resistens och god reparerbarhet samt halksäkerhet endast gäller för de ytor, som innehåller detta material. För sådana eventuella ytor, som är utförda av ett icke fyllt plastmaterial såsom PVC-plast, är däremot värmeresistensen samt repa- rerbarheten mindre god. Man kan därför anta att ytor av rent plastmaterial ut- föres nedsänkta och begränsas starkt till sin storlek i förhållande till mönster- formationerna framställda av partikelmaterialet i sådana fall, där man ej föredrar att utföra hela ytan av detta.

Vid varianten av det första utföringsexemplet enligt fig. 1 framställer _man. först en belagd bana vars bas utgöres av en bärare 1, vilken vanligen är av ett fibermaterial såsom ett fiberflortyg framställt av glasull. Bäraren 1 är på sin ena sida, i det följande benämnd framsidan, belagd med ett plastskikt 2.

Plastskiktet 2 är utgelatinerat eller åtminstone fórgelatinerat till fast form. Ba- nan 1, 2 förutsättes röra sig i en tillverkningslinje från vänster mot höger i fig. 1. Därvid passerar den ett ställe, där en partikelmassa 3 avlägges på ba- nan till en viss tjocklek.

Partikelmassan 3 innehåller som åtminstone en komponent ett plastmaterial, företrädesvis en PVC-komposition, som antingen är klibbande eller kan överföras till klibbande form genom uppvärmning och som överföres till fast form när det ånyo svalnar. Med "klibbande" .menas därvid ett så flytande, halvflytande eller pastaforniigttillstånd att plastmaterialet bildar en sammanhållen kropp i före- kommande fall tillsammans med övriga i massan ingående komponenter. Ursprungs formen för materialet är företrädesvis ett pulver, granulat eller en samling av andra typer av partiklar såsom flingor, foliebitar med mera i torrt tillstånd.

Emellertid kan massan innehålla en plastkomponent i klibbande tillstånd och man får då en "våt" massa eller en form av pasta. Med överföringen till fast tillstånd menas att plastmaterialet, i förekommande fall tillsammans med övriga ingående komponenter, bildar en fast, ej längre plastisk kropp. Detta kan vid lösnings- medelshaltiga plaster ske genom att lösningsmedel har avgått under uppvärm- ningen, vid termoplaster genom solvatering, gelering och vid härdplaster genom " molekylförstoring. Komponenter-na, som kan ingå tillsammans med den bindande plasten, har som nämnts stor betydelse och det är genom dessa komponenter som möjligheterna till påverkan av egenskaperna hos beläggningsvaror av denna typ a-t- w »stämman vzus..,å.flk'l.-äaßeiàfa'waà.~w:_- "w e »itv-fa-fr...-cf.àwr,ifv_¿_y .. ,. m. 7903792-5 i så hög grad ökas. Som exempel på sådana komponenter kan nämnas mineralkorn eller keramiska korn av olika gradering, kantighet, slitstyrka och färg. Med hjälp av mineralmaterial kan man uppnå önskade grader av strävhet, resistens mot värme och lösningsmedel samt uppnå ett utseende, som kan likna naturliga stenmaterial. Med metallpulver eller metallkorr kan man även uppnå strävhet, god slitstyrka och resistens mot värme. Dessutom kan man få dekorativa metallef- fekter. Dekorativa effekter kan även uppnås med flingor av naturliga eller konstgjorda material. Det är också möjligt att använda komponenter såsom flingor eller bitar av plast, som kan vara mönstrade eller schatterade i sig själva. Man kan uppnå mycket varierade effekter genom att låta pulver, granulat eller flingor av plast i flera färger ingå i en grundmassa av en genomsynlig plastkomponent.

Detta relativt lilla fåtal exempel torde ge en föreställning om, vilka rika möjlig- heter, som står till buds genom användning av en partikelmassa som utgångs- material.

Den massabelagda banan 1, 2 föres vidare till nästa station 4 av tillverk- ningsförfarandet. I denna station nedsättes elektroder 5, tillhörande en utrust- ning för högfrekvensuppvärmning, mot den på materialbanan liggande partikel- massan 3. Denna förutsättes därvid ha egenskapen att uppvärmas i ett högfrek- vensfält. Elektroderna 5 har sådan form och sådan belägenhet iförhållande till varandra att de bildar ett mönster. När elektroderna antrycks mot pulvret, så att detta packas mellan elektroden och plastskíktet 2 föres ett elektrisk högfrek- vensfält av för den önskade uppvärmningen lämplig frekvens genom materialet.

Härför erfordras en motelektrod, vilken kan bildas av ett bärande underlag för banan 1. Man kan även låta parvis närliggande elektroder 5 arbeta som elektrod och motelektrod eller man kan dela upp de olika elektroderna i delar, som verkar som elektrod och motelektrod. I det bildade högfrekvensfältet, som sträcker sig genom partikelmassan 3 agiteras atomerna på ett sådant sätt, att en uppvärmning sker. Att på detta sätt uppvärma material genom ett högfrekvensfält är tidigare känt och processen skall därför ej närmare beskrivas.

Som nämnts skall genom uppvärmningen först uppnås att plastmateríalet i partikelmassan 3, vilket är avsett att binda massan, antar ett klibbande tillstånd i de fall det ej redan vid beläggningen av banan är flytande eller halvflytande. Även vid ett relativt vått tillstånd hos materialet kommer uppvärmningen att innebära en viskositetsminskning som gör att komponenterna intimt slutes till varandra. Efter det att detta har skett skall i andra hand uppvärmningen åstad- komma, att materialet bildar en fast kropp. Hur detta sker fysikaliskt eller kemiskt vid olika material har tidigare refererats. I samband med att materialet antar fast tillstånd sker även en fästning till det underliggande plastskiktet 2.

Plastmaterialet i partikelmassan 3 och materialet i det underliggande skíktet skall aa- .w-.f fi-»fimn-H w -La.:-»JL-Å¿.>ÃQ~ f. :nu u.. 7903792-5 därvid givetvis vara så valda, att de fäster vid Xrarandra under föreliggande omständigheter.

Ansättningen av elektroderna 5 mot banan 1, 2 kan ske på olika sätt. I fig. 1 har antytts ett förfarande analogt till så kallad stämpelsvetsning. Elektro- derna bildar härvid en upp-och nedgående sflilnpel, som ansättes mot banan.

Därvid måste elektroderna och banan vara stillastående i förhållande till varandra. Detta kan ske genom att banan framföras intermittent eller genom att elektroderna är "f1ygande"; de följer således med vid banans rörelse under svetsmomentet för att efter detta återgå till en begynnelseposition. Det är emel- lertid även tekniskt möjligt att utföra elektroderna som rullelektroder belägna på en vals. Elektroderna kan utföras av metall. Ett enklare sätt är dock att fram- ställa elektroderna, som genom att de bildar mönster kan ha ett komplicerat ut- förande, av silikongummi, som gjutits kring en 'metallkärna, från vilken det högfrekventa fältet utgår. I Efter genomförande av uppvärmningsoperationen har på banan bildats kroppar 6 av plastmaterialet och de ingående komponenterna, vilka sitter fast på banan och bildar ett mönster. Mellan kropparna 6 kvarligger ännu återsto- derna av partikelmassan 3. 'Dessa återstoder bortföres dock i en efterföljande station genom exempelvis tvättning, sugning, borstning, skakning eller genom att banan vändas. Banan uppvisar nu på den synliga bakgrundsytan, som bildas av plastskiktet 2, mönsterforxnationer i form av kropparna 6, vilka som nämnts förutom sina dekorativa, egenskaper kan ha speciella egenskaper med avseende till strävhet, beständighet och reparerbarhet.

I fig. 2 visas en utvidgadvariant av förfarandet. Fram till bildandet av kropparna 6 på banan 1, 2, se vid mittpartiet av figuren, sker förloppet på det sätt som beskrivits i samband med fig. 1. Därefter pålägges ett nytt lager av partikelmassan 7, vilket i åtminstone utseendemässigt avseende avviker från par- i tikelmassan 3. Därefter genomgår banan en ny uppvärmningsoperation med elektroder 8, vilka är avpassade till mellanrummen mellan kropparna 6 och som nedföres i dessa mellanrum. Härigenom bildas nya kroppar 9 och banan kommer således att bestå av två typer av mönsterformationer bildade av kropparna 6 och 9, vilka tillsammans helt kan täcka underlaget eller som kan lämna partier av detta synliga. På motsvarande sätt kan förfarandet utvidgas att avse ytterligare massasorter, som bildar ytterligare nya mönsterformationer, så att även de mest komplicerade mönster kan uppbyggas, bestående antingen av enbart högfrek- vensbildade kroppar eller med även underlaget ingående i mönstret.

I de fall partier av underlaget, således skiktet 2 är synliga kan dessa partier förses med ett tryckmönster, vilket kompletterar mönsterformationerna.

Tryckningen av detta mönster utföres lämpligen innan partikelmassan för forma- .- -1 an: .=~. .wfl-...fi ”kr ~.»-.=.-..f.».a.t«=lèl~a>ißn..-.l_ .....l,~l . .. i -~.-mmx.-aca-...~.».. z.. eais-wnlà-wma-Ã-afnaa n. -.“..~ _-.._ ...__.__..___« 7903792-5 tionerna .anbringas Därvid skall tillscs att tryckfärgen är torr innan massan sprídes ut då annars partiklarna fastnar i färgen. Dock utgör utspridníng av en förträdesvis torr pulverforniig partikelmassa i våt färg eller påtryckt plast- komposition en intressant variant av förfarandet. De partiklar, som hamnar i - den våta färgen eller plasten fastnar nämligen :nedan den återstående partikel- massan kan avlägsnas. Man får således :ned tryckmönstrets formationer överens- stämmande pulver-belagda ytor på underlaget. Pulvret i dessa ytor kan exempel- vis genom uppvärmning bíndas till fasta formationer dock med mindre tjocklek än vad som kan uppnås medelst högfrekvensförfarandet enligt uppfinningen.

Som nämnts är möjligheterna till påverkan av materialets ytegenskaper störst vid sådana partier, som har bildats av partikelmassa. Emellertid erhålles en enklare apparatur och ett mindre komplicerat förfarande om en viss del av materialets yta kan bildas direkt av underlaget, så att ej hela ytan av materialet måste täckas genom medelst mönsterformade elektroder, bildade partier. Vid för- faringsvarianten enligt fig. 3 uppnås en hel yta framställd från partikelmassa trots att endast vissa delar av densamma behöver framställas på det tidigare beskrivna sättet. Enligt fig. 3 utlägges på banan 1, 2 ett första lager av parti- kelmassa 10, vilken skall bilda underlaget. Denna partikelmassa bindes i sin hel- het till ett fast, jämnlöpande skikt ll. Detta kan ske medelst stora stänzplar el- ler, som antydes i fig. 3, medelst rullsvetsning medelst en eller flera valsar 12 eller mindre trissor. Då avsikten här emellertid ej är att bilda specifikt formade mönsterfonnationer utan ett jömnlöpande skikt kan även andra uppvärmningssätt såsom uppvärmning i en ugn väljas. Efter det att den första partikelmassan 10 fått bilda underlaget ll uppbygges mönsterformande kroppar på det sätt som beskrivits tidigare. I fig. 3 användes för denna del av förfarandet samma hän- visningsbeteckningar, som använts tidigare.

I fig. 4 visas den andra formen av förfarandet. Vid detta sker fastgö- rande av partikelmassan mot den nedåtvända» ytan av banan. Således är här bäraren 1 vänd uppåt och plastskiktet 2 vänt nedåt. Under banan 1, 2 befinner sig elektroder 13. Dessa elektroder omges av väggar 14, så att koppformiga ut- rymmen 15 bildas. Utrymmena 15 fyllas med partikelmassa 16. Därefter föres elektroden 13 upp mot banans skikt 2 och uppvärmningsoperationen utföres. Där- vid måste väggarna 14 sänkas i förhållande till elektroden 13 då i allmänhet plast- massan 16 komprimeras under operationen. Efter operationen bildas kroppar 17 av samma art, som nämnts tidigare. Denna form av förfarandet kan varieras på det sätt, som beskrivits i samband med den första formen. Sålunda kan flera - operationer genomföras efter varandra för bildande av ett mera komplex mönster.

Det är även möjligt att förse banan med ett heltäckande lager bildat av exempel- vis pulverformigt material såsom visas i fig. 3 innan den föres till den i fig. 4 visade operation en.

I a......~.a<-n.».;...;;-....s1.....-. ......l..........t.....te , 7903792-5 Vid den nu beskrivna utföringsformen behöver ej hela banan täckas med partikelmassa. Detta medför den fördelen att någon rengöringsoperation ej be- höver företas. Man minskar även risken för att materialet skall fastna på oönskade ställen mellan de bildade kropparna. .

Efter det att samtliga kroppar anbragts ach materialet rengjorts från alla massarester är beläggningsmaterialet färdigt om bäraren 1 är av sådant slag, att den ingår i det färdiga materialet och ej behöver kompletteras samt om ej heller materialets mönstrade yta erfordrar något ytterligare skikt. Emellertid 'kan det vara lämpligt med en komplettering av banan på baksidan, på framsidan eller på båda sidor. Sålunda kan bäraren 1 utgöras av ett avlägsningsbart underlag, vanligen används ett silíkonimpregnerat så kallat släppapper. På detta lägges således skiktet 2 och därpå följande skikt men avlägsnas sedermera från släppappret och överföres till en permanent bärare, vilken skall ingå i produk- ten. Denna kan vara av det förut nämnda slaget, således en bana av ett fiber- flortyg framställt av exempelvis glasfiber. Detta är vanligt vid golvmaterial medan beklädnadsmaterial för väggar ej erfordrar en så kraftig bärare utan de kan många gånger användas enbart i den form de har efter avlägsnandet från släppappret. Det är ofta önskvärt, att en skumplastkomponent ingår i belägg- ningsmaterialet. Denna bör lämpligen ej ingå i materialet under det att högfrek- vensuppvärmningen sker emedan då skumplastens cellstruktur kommer att kollapsa. Det är dock möjligt att laminera den från släppappret avlägsnade banan med en skumplast antingen i färdigt tillstånd eller i förgelerat tillstånd för jäs- ning och utgelering efter det att den anbragts på den från släppappret avlägsade banan. Även på beläggningsmaterialets framsida kan ett ytterligare lager av plast- material påläggas. Detta utgöres av en genomsynlig plastkomposition, som ej för- täcker det underliggande mönstret men ger ett slitskyddande och rengöring un- derlättande skikt. Som nämnts är en av fördelarna med användning av partikel- massa, som kan sammansättas av olikartade komponenter, att ytegenskaper, som ' är omöjliga att uppnå med rena plastmaterial, kan erhållas. I de fall man efter- strävar sådana speciella ytegenskaper som exempelvis hög strävhet, matt yta eller reparerbarhet genom avslipning skall naturligtvis ej något, partierna med dessa egenskaper övertäckande toppskíkt påläggas. Det nämnda toppskiktet bör således i huvudsak endast förekomma vid material, som ej är tillfredsställande ur slitagesynpunkt, eller i övrigt i sig själva besitter ej önskvärda ytegenskaper.

För fullständighetens skull skall nämnas att de mönstereffekter som erhålles ge- nom de medelst högfrekvensuppvännningen åstadkomna kropparna kan komplet- teras genom ett påtryckt mönster, exempelvis en förberedande tryckning av det underliggande plastskiktet, och i ett sådant fall måste tryckmönstret skyddas - iaaimë* t. 7903792-5 genom ett toppskikt. Vid ytor, som ej bör förses med något toppskikt kan det einellertid vara önskvärt nio-d en ímpreguering eller portšitning medelst exempel- vis en lågviskös plastkomposition, som suges in i de medelst uppvärmningen bil- dade kropparna. Om nämligen dessa innehåller en hög halt av till det bindande plastmaterialet inert material, fyllmedel, såsom mineral- eller metallpulver, kan en viss porositet uppnås åtminstone i ytan. För att minska vattensugning och dammupptagning kan därför den nämnda tätningen vara lämplig. Genom en sådan tätning kan även materialets yttersta yta lämnas i huvudsak obelagd och de spe- ciella ytegenskaperna kommer därför ej att påverkas.

Efter det att materialbanan i de fall detta befunnits lämpligt försetts med en slutlig beläggning, vilken kan erfordra en efterföljande värmebehandling eller annan behandling för sitt stelnande, är materialet färdigt.

I fig. 5 visas en anordning för genomförande av förfarandet enligt den i samband med figurerna 1, 2 och 3 beskrivna första utföringsformen av för- farandet. Anordningen uppvisar en axel 18 för uppbärande av en rulle 19 av bäraren 1. Bäraren 1 föres från rullen 19 genom en bestrykningsanordning 20 för påläggande av plastskiktet 2. Detta geleras eller förgeleras medelst en värme- källa såsom ett strålningsrör 45 eller medelst en ugn. Härefter följer en sprid- ningsanordning 21 för partikelmassan 3, som utlägges i ett jämnt lager på banan 1, 2. Efter detta följer stationen 4 för uppvärmningsoperationen, innefattande ett antal elektroder 5, såsom förut beskrivits. Efter det att banan passerat sta- tionen 4 är den således försedd med de genom högfrekvensuppvärmningen bildade kropparna 6. Efter passerandet av stationen 4 föres banan över en brytrulle 22, vilken vänder banan med dess framsida nedåt samtidigt som den passerar ett blåsmunstycke 23. Genom den samtidiga vändningen och blåsnizigen avlägsnas massaresterna från det åtmistone förgelerade skiktet 2 och upptages i en transportanordning 24 för returtraxisport till anordningen 21.

Emedan stationen 4 enligt fig. 5 är utförd för "stämpelsvetsning" erford- ras en intermittent frammatning av banan. En anordning för detta visas sche- matiskt i fig. 5. Sålunda löper banan via ett antal brytrullar 25 över en vals 26, vilken medelst ett hävarmssystem 27, som är svängbart kring en axel 28 kan bringas att svänga fram och åter. Från denna anordning föres banan mellan mat- ningsrullar 41.1. vidare till en upprullningsaxel 29 för bildande av en rulle 30 av det färdiga materialet.

Den visade bestrykningsanordningen 20 är givetvis endast nödvändig om banan i den visade anordning-en skall förses med ett plastskikt. Bullen 19 kan emellertid innehålla en redan bestruken bana, som framställts i en annan maskin.

Vid utföringsvarianten enligt fig. 3 ersättas bestrykníngsanordningen 20 av en anordning, exempelvis den i fig. 3 visade valsen 12, för beläggning av hela ba- _ »n- 7903792-5 10 iian med ett genom högfrekvensuppvärmníng till fast form fört pulvermaterial..

Stationen 4 kan i enlighet med vad som anges i fig. 2 uppdelas på flera enheter med mellanliggande utläggningsstationer för partikelmassa för bildande av möns- terformationer bestående av olika kompositioner. Såsom nämnts i samband med förfarandet kan efter bildande av kropparna 6 uch rengöring av banan densamma överföras från en tillfällig till en permanent bärare respektive påläggas ett bot- tenskikt och även ett toppskikt eller ett tätande skikt. Detta skall i så fall ske innan materialet upprullas i form av rullen 30 men kan alternativt ske i en annan maskin. Anordningen enligt fig. 5 kansåledes modifieras på flera sätt beroende på önskemål gällande det framställda beläggningsxnaterialet och logistiska omstän- digheter.

I fig. V6 visas en anordning för genomförande av förfarandet enligt den i fig. 4 åskådliggjorda andra utföringsformen. Enligt fig. 6 innefattar maskinen en axel 31 för en rulle 32 av bäraren 1. Från rullen föres materialet genom en bestrykningsanordniiig 33 för anbringande av plastskiktet 2. Den nu belagda bäraren vändas därefter via brytrullar 34 och passerar med plastskiktet, 2 nedåt genom en högfrekvensstation 35, som visas uppdelad på två enheter 36 och 37.

Vardera enheten 36, 37 innehåller ett antal elektroder 13 med de beskrivna väg- garna 14. Väggarna 14, som erfordras för kvarhållande av partikelmassan på toppen av elektroderna, kan vara utförda som separata enheter, vilka är skjut- bara i förhållande till elektroderna 13. Detta har visats i figurerna. Emellertid kan väggarna 14 även utföras elastiska, vilket är mycket lämpligt om elektro- derna 13, som nämnts, gjutes i silikonplast, varvid man samtidigt kan gjuta väg- garna 14. Eftersom dessa blir utförda i elastiskt material kan de erhålla den hoptryckniiig, som är erforderlig vid partikelmassans kompression. För att öka denna hoptryckningsmöjlighet kan väggarna 14 vara försedda med veck eller bälgliknande partier.

Förbi enheterna 36 och 37 löper transporttrummor 38 för partikelmassan.

Trummorna har nedre öppningar genom vilka massan kan nedsläppas. Trummorna motsvarar till antal och placering placeringen av raderna av elektroder 13. En- heterna 36 och 37 är rörliga i sidled, så att elektroderna 13 kan föras in under trummorna 38, såsom visas vid enheten 36, eller föras vid sidan om trummorna 38, såsom visas vid enheten 37 . Elektroderna 13 är dessutom höj- och sänkbara så att de kan inta ett läge under trummorna 38 vid det i fig. 6 visade sidläget respektive höjas upp mot banan 1, 2 såsom visas vid enheten 37. Efter uppvärm- ningsstationerna följer ett matningsverk för intermittent matning innefattande ett antal brytrullar 39 och en medelst en hävarm 40 svängbar vals 41. Slutligen föres banan, som nu är försedd med de bildade kropparna 17 till upprullning på en axel 42 i form av en rulle 43. 7903792-5 11 Även vid denna anordning iikscini vid den först beskrivna gäller att be- strykningen vid *vissa materialtyper kan undvaras eller den kan utföras innan rullen 32 ínsättes i maskinen. Likaså kan anordningen vara försedd med en an- ordning för komplettering med ett bottenskikt och ett toppskikt eller ett tätande skikt. Anordning-en 35 är här visad dubbel, :lien kan även utföras med ännu flera enheter än två. Som nämnts är enheterna 36, 37 rörliga i banans rörelse- riktning och om man låter denna rörelse ske även när elektroderna 13 tryckts mot banan kan man få ett "flygande" uppvärmningsmoment och banan behöver således ej stannas under operationen. Om ett sådant utförande föredras bortfaller anordningen 39 - 41 för intermittent matning. Även i övrigt kan anordningen anpassas till de förfaringsvarianter, man önskar genomföra.

Vid framställning av ett beläggningsmaterial i maskinen enligt fig. 5 låter man banan löpa genom anordningen i en intermittent rörelse. Denna åstadkommas genom att hävarmen 27 med valsen 26 svänges fram och åter under samtidig jämn matning av banan efter valsen 26 medelst rullarna 44 och in på rullen 30. Vid svängning av valsen 26 från brytrullarna 25, 44 kan materialet genom den nämnda matningen ej dragas tillbaka från rullen 30 utan måste hämtas från ban- delen framför valsen 26. Denna kommer således att matas framåt ett steg. Vid svängning av valsen 26 mot brytrullarna 25 tíllåtes däremot inmatning mot rullen 30 utan att något material behöver hämtas från bandelen före valsen 26 emedan avståndet över brytrullarna och valsen 26 förkortas under svängningen. Under detta moment står banan stilla i stationen 4 och i detta moment utföres således högfrekvensuppvänniiingen. Övriga förfaringsmoment, som genomföres i anord- ningen såsom utläggningen av partikelmassan 3 och avlägsnande av massaresterna torde ej fordra någon ytterligare förklaring utöver vad som lämnats i samband med beskrivning av förfarandet.

Vid anordningen enligt fig. 6 utföres på beskrivet sätt en intermittent matning av banan medelst den på hävarmen 40 svängbara valsen 41. Under varje stilleståndsperiod föres elektroderna 13 till den ena enheten 36 respektive 37 upp mot banan för bildande av kropparna 17 på det sätt som förut beskrivits.

När banan skall förflyttas föres elektroderna ned från densamma och in under trummorna 38. Genom exempelvis luftinblåsning fylles nu utrymmet 15 innanför väggarna 14 (se fig. 4) med partikelmassa. Detta moment visas vid enheten 36 i fig. 6. Vid nästkommande stilleståndsmoment föres enheten 36 respektive 37 åter i sidled och elektroderna 13 föres upp mot banan för en ny operation.

Alternativt kan som nämnts operationen utföras "f1ygande", varvid enhe- terna 36, 37 föres i längsled under operationen i takt med banans framåtförflytt- ning. Därvid löper således banan kontinuerligt. 12 7905792'5 De beskrivna anordningarna har endast visats schematiskt och erfordrar därför vid praktiskt utförande komplettering' i många avseenden. Sådan komplet- tering och maskinmâssíg utformning ligger dock inom ramen för fackmannens äm- nesområde och innebär ej att anordníngarna kommer att avvika från vad som an- ges í de tillhörande patentkraven.

. W ,\ »wfwwmn m»

Claims (20)

_ 7903792-5 13 PATENTKRAS:

1. Förfarande för framställning av ett mönstrat beläggningsmaterial, i vilket ingår en materialbana (1) på vars yta, vilken företrädesvis är belagd med ett plastmaterial (2), är anordnade formationer (6, 9, 17) av ett åtminstone delvis av plast bestående material, vilka formationer ensamt eller tillsammans med andra mönsterelement bildar materialets mönster, k ä n n e t e c k n a t d ä ra v, att på ytan av ett underlag (1, 2), som företrädesvis utgöres av materialbanan, anbringas en massa bestående av partiklar, vilka åtminstone delvis är av ett för bindning av massan avsett plastmaterial (3, 7, 16) med egenskapen att anta ett fast tillstånd i samband med uppvärmning, och står i sådant förhållande till un- derlaget att den fästes vid detsamma vid uppvärmningen, vilken massa har egen- skapen att uppvärmas av ett elektriskt högfrekvensfält och-som kan vara en pas- ta, ett granulat eller ett pulver innehållande plastmaterialet i form aven gelati- nerbar eller härdbar plast och vilken massa anpressas mot banan medelst ett an- tal elektroder (5, 8, 13) formade efter det avsedda mönstret medelst vilka ett högfrekvent elektriskt fält tvingas genom partikelmassan, så att den uppvärmes och antar sitt sagda fasta tillstånd och fästes vid banan i huvudsak inom områ- det för elektroderna varefter förekommande överskott av utanför elektroderna belägen och av desamma ej påverkad massa avlägsnas från ytan varigenom sagda del av massan, som antagit sitt fasta tillstånd, bildar formationerna (6, 9, 17).

2. För-farande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att flera slag av partikelmassa (3, 7, 16) anbringas på underlaget i olika omgångar med mellanliggande överföringar till fast form medelst det högfrekventa elektriska fältet, så att skilda slag av formationer (6, 9), bestående av var sitt särskilda slag av partikelmassan (3, 7, 16) bildas.

3. Förfarande enligt patentkrav l eller 2, k ä n n e t e c k n a t d ä r- a v, att före anbringandet av de mönsterbildande formationerna (6, 9, 17) an- bringas på underlagets (1, 2) yta ett lager av partikelmassa (10), vilken över- föres till fast form, så att ett i huvudsak heltäckande lager (11) bildas på un- derlagets yta, på vilket lager (11) de mönsterbildande formationerna (6) anbringas.

4. Förfarande enligt något av patentkraven 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a t d ä r a v, att formationerna (6, 9, 17) placeras så att mellan dem bildas fria partier av underlaget (2), vilka partier förses med ett tryckrnönster.

5. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k - n a t d ä r a v, att underlagets (1, 2) yta är uppåtvänd vid anbringande av 7903792-s 1, partikelmassan (3, 7) och att elektroderna (5, 8) föres ned uppifrån mot lagret av massa på underlagets yta.

6. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 4, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att underlagets (1, 2) yta är nedåtvänd vid anbringande av partikel- massan (16), varvid elektroderna (13) föres nciífrån mot underlaget och därvid uppbär partikelmassan (16).

7. Förfarande enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att elektroderna (13) är anordnade med runt desamma sig sträckande väggar (14), vilka bildar hålrum (15) för-uppbärande av partikelmassan (16), och är eftergiv- ligt anordnade, så att de kan vika undan vid- elektrodens (13) anpressning mot banan via 'den mellanliggande massan (16).

8._ Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att partikelmassan (3, 7, 16) består av torra partiklar bildande ett pulver eller liknande, vilka partiklar åtminstone delvis består av ett medelst upp- värmning i ett högfrekvensfält mjuknings- eller smältbart och därefter till fast 'form överförbart plastmaterial utgörande det för bindningen av massan avsedda materialet.

9. Förfarande enligt något av patentkraven l - 7, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att partikelmassan (3, 7, 16) består av en flytbar massa åtminstone delvis bestående av ett flytande plastmaterial, som kan överföras till fast form genom uppvärmning i 'ett höfrekvensfält och: som utgör det för bindning av mas- san avsedda materialet. _

10. Förfarande enligt patentkrav 8 eller 9, k ä n n e t e c k n a t d ä r- a v, att det för bindning av massan avsedda materialet utgöres av en-polyvinyl- kloridkomposition .

11. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t. d ä r a v, att partikelmassan (3, 7, 16) innehåller ett till det bindande plastma- terialet inert material, företrädesvis mineral- och/eller metallpartildar.

12. Förfarande enligt patentkrav 11, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att materialet i formationerna (6, 9, 17) impregneras med ett ämne, som är så låg- visköst att det i huvudsak endast upptas mellan mineral- respektive metallpar- tiklarna och lämnar dessas yttre ytor i huvudsak obelagda.

13. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 11, k ä n n e. t e c k n a t d ä r a v, att partikelmassan (3, 7, 16) består dels av ett vid den förekommande uppvärmningen smältbart, genomsynligt plastmaterial och dels vid den förekom- mande uppvärmningen i huvudsak intakta partiklar, som efter massans överföring till fast form kommer att befinna sig inuti en genomsynlig massa av det smält- bara plastmaterialet. " 7903792-5 15

14. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k - n a t d ä r a v, att underlaget (1, 2) ingår i banan i dess användningsskick.

15. För-farande enligt något av patentkraven 1 - 13, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att underlaget (1) åtmistone delvis utgöres av ett från banan avlägs- ningsbart material, såsom släppapper, vilket avlägsnas från banan före dess iord- ningsställande till användningsskick.

16. Anordning för framställning av ett beläggningsmaterial enligt något av föregående patentkrav och som innefattar en materialbana (1) på vars yta, vilken företrädesvis är belagd med ett plastmaterial (2), är anbragt formationer (6, 9, 17) av ett åtminstone delvis av plast bestående material, vilka formationer ensam- ma eller tillsammans med andra mönsterelement bildar beläggningsmaterialets möns- ter, varvid anordningen uppvisar olika bearbetningsstationer i vilka banan utsät- tes för successiva behandlingar för bildande av det färdiga materialet, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att den uppvisar åtminstone en station (21, 38) för tillförande av en partikelmassa (3, 16), som åtminstone delvis består av ett genom värme till ett fast tillstånd och till underlaget fäst tillstånd överförbart plastma- terial, till ytan av ett underlag (l, 2), som företrädesvis utgöres av materialbanan och åtminstone en station (4, 35) innefattande ett antal till en apparat för alst- rande av ett högfrekvent elektriskt fält anslutna elektroder (5, 13), anordningar för anpressning av elektroderna mot underlaget (1, 2) med massan mellanliggande, så att genom det högfrekventa elektriska fältet den av elektroderna mot underlaget anpressade massan uppvärms och överföres till sagda fasta tillstånd och bildar sagda mönster-bildande formationer (6, 9, 17).

17. Anordning enligt patentkrav 16, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att stationen (21) för tillförande av partikelmassan är anordnad att utbreda ett lager av massan (3) på den uppåtvända ytan av underlaget (1, 2), att stationen (4) för uppvärmning medelst elektroderna (5) är anordnad att föra elektroderna (5) ned mot den uppåtvända underlaget för bildande av formationerna av massan och att anordningen är försedd med åtminstone en station (23) för avlägsnande av ej till fast form överförd massa.

18. Anordning enligt patentkrav 16, k ä n -n e t e c k n a d d ä r a v, att elektroderna (13) är anordnade att antryckas underifrån mot den nedåtvända ytan av underlaget (1, 2) och att stationen (38) för tillför-ande av partikelmas- san “är anordnad att avlägga massan på elektroderna (13) innan dessa föras mot banan. ' U

19. Anordning enligt något av patentkraven 16 - 18, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den är utrustad med en anordning (26 - 28, 41, 40) för inter- mittent framförflyttning av underlaget (1, 2), så att detta kan bringas till stilla- stående under elektrodernas (5, 13) anpressning mot detsamma. 7903792-5 15

20. Anordning enligt något av patentkrav 16 - 18, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den är utrustad med en drivanordning för kontinuerlig drift av underlaget (1, 2) och att elektroderna (13) är anordnade att förflyttas tillsam- mans íned detsamma vid anpressningen i takt med aunderlagets framåtrörelse.