RAPPORT
Användning och spridning av växtskyddsmedel
vid golfbanor
2009-01-07
Upprättad av: Ann Helén Österås, Katarina Josefsson, John Sternbeck
RAPPORT
Användning och spridning av växtskyddsmedel
vid golfbanor
2009-01-07
Kund
Naturvårdsverket
106 48 Stockholm
Avtal 219 0845
Konsult
WSP Environmental
121 88 Stockholm-Globen
Besök: Arenavägen 7
Tel: +46 8 688 60 00
Fax: +46 8 688 69 22
WSP Sverige AB
Org nr: 556057-4880
Styrelsens säte: Stockholm
www.wspgroup.se
Kontaktpersoner
L:\365x\2008\10114373 NV Växtskydd golf\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutrapport
växtskyddsmedel golf_090107_justerad_090122.doc
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0
Uppdragsansvarig: John Sternbeck, 08-688 63 19
Handläggare: Ann Helén Österås, 08-688 67 38
Katarina Josefsson, 08-688 67 19
Granskning: Sofia Frankki, WSP. Rapporten har även externgranskats av kunden
samt av Peter Edman, Bankonsulent, SGF och Maria Strandberg, Director of R&D,
STERF.
10114373
2 (22)
Innehåll
L:\365x\2008\10114373 NV Växtskydd golf\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutrapport
växtskyddsmedel golf_090107_justerad_090122.doc
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0
Sammanfattning
1
Bakgrund
2
Syfte och Mål
3
Användning av växtskyddsmedel
3.1
Regler, riktlinjer och rekommendationer
3.1.1
Nationella lagar och föreskrifter
3.1.2
Regler från EU-nivå
3.1.3
Rekommendationer från Svenska Golfförbundet
3.2
Godkända växtskyddsmedel
3.3
Information från kommuner och verksamhetsutövare
3.3.1
Metodik
3.3.2
Tillsyn av användning av växtskyddsmedel på golfbanor
3.3.3
Användning av växtskyddsmedel på golfbanor
3.4
Förekommande substanser
3.4.1
Egenskaper
3.4.2
Använda doser och mängder
3.5
Sammanfattning om användning
4
Påverkan på omgivande miljö
4.1
Konstruktion av golfbanor
4.2
Kontroll via kommun eller verksamhetsutövare
4.3
Pilotstudier av läckage från golfbanor
4.4
Resultat från tidigare undersökningar i fält
5
Behov av nationell screening
6
Slutsatser
7
Referenser
7.1
Litteratur
7.2
Muntlig kommunikation
10114373
3 (22)
4
5
6
7
7
7
8
8
8
9
9
10
10
11
11
12
13
15
15
16
16
17
18
19
20
20
20
Sammanfattning
Användningen av kemiska växtskyddsmedel vid golfbanor i Sverige har inventerats, i
syfte att kunna värdera betydelsen av golfbanor för spridning av växtskyddsmedel till
miljön. Uppgifter om använda preparat, doser, mängder och tider för användning samt
eventuella mätprogram har samlats in genom kontakt med 27 tillsynsmyndigheter
(kommuner) och åtta s.k. greenkeepers på golfbanor.
I de undersökta kommunerna finns 117 golfbanor, vilket nästan är en fjärdedel av Sveriges golfbanor. Användning av kemiska växtskyddsmedel har anmälts vid 62 av dessa. Tio olika preparat förekommer och vanligast är fungicider följt av herbicider. Vi
har inte fått in några uppgifter om faktisk användning av insekticider, trots att de i vissa fall anmälts. De mest frekvent använda preparaten är fungiciderna Chipco Green 75
WG och Baycore 25 WP samt herbiciden Starane 180, vars verksamma substanser är
iprodion, bitertanol respektive fluroxipyr. Dessa preparat var anmälda för användning
hos ca 30 % av undersökta golfbanorna. Registreringen av Chipco Green upphörde
dock sista december 2007, men preparatet får användas till sista december 2009.
L:\365x\2008\10114373 NV Växtskydd golf\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutrapport
växtskyddsmedel golf_090107_justerad_090122.doc
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0
De använda ämnena varierar stort i ekotoxicitet och persistens. Fungiciderna appliceras 1-3 gånger per år framförallt inom green och i stort sett över hela året, men främst
höst och vinter. Herbiciden Starane används framförallt under sommaren inom fairway och ruff och appliceras 1-3 gånger på ett år, oftast med ett till några års mellanrum. Generellt överensstämmer den rapporterade användningen med de rekommenderade doserna, och är något högre än för motsvarande ämnen inom jordbruket.
Utifrån insamlade data har vi skattat total användning av fungicider på golfbanor i
Sverige till några hundra kg per år. Användningen av fungicider för jordbruksgrödor
var totalt 170 ton år 2005/2006. Herbicider används på större områden inom golfbanorna och den skattade totala användningen på golfbanor i Sverige är några tusen kg
per år. Användningen av herbicider för jordbruksgrödor var totalt 626 ton år
2005/2006.
Endast i några enstaka fall har miljökontroll av ytvatten eller dräneringsvatten genomförts. I tre fall har växtskyddsmedel förekommit i detekterbara halter. Studier i andra
länder visar också att växtskyddsmedel kan spridas från golfbanor, men det förefaller
sällan orsaka en omfattande omgivningspåverkan. Rapporten innehåller några förslag
till hur mätning av spridning till omgivningar skulle kunna genomföras.
10114373
4 (22)
1 Bakgrund
Användningen av växtskyddsmedel i Sverige har nyligen aktualiserats i och med att en
ny handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel kom ut i år (Jordbruksverket, 2008). Handlingsplanen omfattar även andra användarkategorier än jordbruket,
däribland användningen på golfbanor. Undersökningar från många länder visar att användning av bekämpningsmedel vid golfbanor kan leda till förorening av yt- eller
grundvatten (t.ex. Suzuki m.fl., 1998; Cohen m.fl., 1999; Lewis m.fl., 2001; Metcalfe
m.fl., 2008). I vilken grad omgivande vatten påverkas beror bl.a. på ämnenas egenskaper, de använda mängderna och doserna, samt jordmånens egenskaper.
Det finns ca 500 golfbanor i Sverige, varav de flesta är lokaliserade i södra och mellersta Sverige (Jordbruksverket, 2008). Kunskapen om hur mycket växtskyddsmedel
som används på golfbanor i Sverige och hur stor andel av det som når recipienter är
mycket begränsad. I den årliga statistik som KemI presenterar som försålda kvantiteter
av bekämpningsmedel är användningen vid golfbanor inte särredovisad. Troligtvis
ingår den i gruppen jordbruk eller park/trädgård beroende på vad det använda preparatet har för användningsområde. Svenska Golfförbundet för inte heller någon statistik
utan ger endast rådgivning till golfbanorna om rekommenderade doser och preparat.
L:\365x\2008\10114373 NV Växtskydd golf\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutrapport
växtskyddsmedel golf_090107_justerad_090122.doc
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0
Enligt 11 § i Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) som reglerar spridning av
bekämpningsmedel ska en skriftlig anmälan till kommunen göras av den som avser att
sprida bekämpningsmedel på idrottsanläggning (vilket en golfbana betraktas som). Det
är i sådana fall kommunerna som har underlag för hur stor användningen av växtskyddsmedel är, men dessa uppgifter finns inte heller sammanställda.
I Danmark har ett avtal upprättats mellan Dansk Golf Union, Miljöministeren och
Kommunernes Landsforening för avveckling av användning av växtskyddsmedel på
golfbanor. Ett delmål i avtalet är att nå en reduktion med 75% av användningen innan
utgången av år 2008. De som är med i Dansk Golf Union får fr.o.m. januari 2006 inte
använda växtskyddsmedel på golfbanor, om det inte sker enligt vissa riktlinjer.
Svenska Golfförbundet jobbar aktivt med rådgivning samt forskning för minskad användning av växtskyddsmedel på golfbanor. I förbundets strategiska miljömål ingår
bl.a. att optimera golfanläggningarnas design, konstruktion och skötsel i syfte att minimera användning och utlakning av kemiska växtskyddsmedel samt att verka för
kunskapsuppbyggnad för biologisk sjukdomskontroll (SGF, 2005). Forskning bedrivs
genom den nordiska forskningsstiftelsen STERF (http://sterf.golf.se).
10114373
5 (22)
2 Syfte och Mål
Projektets syfte är att via genomgång av litteratur och kontakter med olika aktörer belysa användningen av växtskyddsmedel vid golfbanor. Specifikt är målen att beskriva
kunskapsläget avseende:
1. Användning
2. Påverkan på omgivande yt- och grundvatten
Användningen ska preciseras avseende vilka ämnen som används, hur vanligt det är
med kemisk växtskyddsmedelsbehandling, när och i vilka doser som besprutning sker
samt vilken egenkontroll som genomförs. Information om dessa aspekter insamlas i
första hand via tillsynsmyndigheterna (vanligen kommuner) och i andra hand från
verksamhetsutövarna.
Huruvida denna användning av växtskyddsmedel kan resultera i förorening av yt- eller
grundvatten bedöms via genomgång av enskilda rapporter och den vetenskapliga litteraturen.
L:\365x\2008\10114373 NV Växtskydd golf\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutrapport
växtskyddsmedel golf_090107_justerad_090122.doc
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0
Denna studie utgör ett underlag för att bedöma behovet av ytterligare mätningar, t.ex.
inom det nationella screeningsprogrammet.
10114373
6 (22)
3 Användning av växtskyddsmedel
Kemiska växtskyddsmedel används på vissa golfbanor för att motverka svampangrepp, insektsangrepp samt ogräs. I detta kapitel redovisas först lagar och riktlinjer
kring denna fråga samt vilka växtskyddsmedel som är godkända för användning i Sverige. Därefter beskrivs användningen utifrån intervjuer med ett antal kommuner och
några verksamhetsutövare samt förekommande substanser.
3.1
3.1.1
Regler, riktlinjer och rekommendationer
Nationella lagar och föreskrifter
Vid spridning av kemiska bekämpningsmedel inom banvall, idrottsanläggning eller
område (större än 1000 m2) dit allmänheten har tillträde finns särskilda lagar och föreskrifter som reglerar spridningen. En golfbana räknas till idrottsanläggning och faller
alltså under dessa lagar och föreskrifter.
L:\365x\2008\10114373 NV Växtskydd golf\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutrapport
växtskyddsmedel golf_090107_justerad_090122.doc
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0
De svenska lagar som reglerar godkännande och användning av kemiska bekämpningsmedel finns bl.a. i Miljöbalkens 14 kap 13-20 §§ (1998:808) och i förordningen
om växtskyddsmedel (2006:1010). I förordningen slås fast att det är Kemikalieinspektionen (KemI) som är ansvarig för registrering, godkännande och framtagande av
eventuella användningsvillkor av bekämpningsmedel. Med bekämpningsmedel avses
en kemisk eller biologisk produkt som är avsedd att förebygga eller motverka att djur,
växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa
eller skada på egendom.
Naturvårdsverket har tagit fram föreskrifter för spridning av kemiska bekämpningsmedel (SNFS 1997:2). I föreskriften finns bestämmelser om bl.a. val av medel, beaktande av skyddsavstånd, lämplig utrustning och anmälan till tillsynsmyndighet innan
spridning. Ska spridning av bekämpningsmedel ske på golfbana ska det innan spridningstillfället göras en skriftlig anmälan till kommunen. I anmälan ska det framgå
bl.a. kontaktuppgifter till utföraren, avsikt med spridningen, beräknad dos och beräknad tidpunkt.
Naturvårdsverket har även i samråd med Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och
Lantbrukarnas Riksförbund utarbetat allmänna råd angående spridning av kemiska
bekämpningsmedel (AR 97:3). Dessa är inte juridiskt bindande regler utan enbart rekommendationer och ska komplettera Naturvårdsverkets föreskrift SNFS 1997:2.
Avser man att sprida bekämpningsmedel inom ett vattenskyddsområde räcker det inte
med att anmäla detta till kommunen utan då måste man istället söka tillstånd för det
(SNFS 1997:2 14 §). I denna ansökan ställs högre krav på bl.a. kunskap om banans
geologi och hydrologi samt kännedom om aktiva ämnens rörlighet (NFS 2000:7). I
Allmänna råd 2000:7 (Tillståndsprövning enligt 14 § SNFS 1997:2 vid användning av
kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde), vilket är ett komplement till
AR 97:3, finns praktiska tillämpningar och förklaringar för denna typ av tillståndsansökan.
10114373
7 (22)
3.1.2
Regler från EU-nivå
Våra svenska lagar och föreskrifter vad gäller godkännande av kemiska bekämpningsmedel regleras genom EG:s direktiv angående växtskyddsmedel 91/414/EEG. En
uppdatering av detta direktiv är föreslaget och kommer troligen att godkännas under
2009 (pers. kom. Peter Bergqvist).
För närvarande utarbetas även ett nytt direktiv från EU angående användning av kemiska växtskyddsmedel (ramdirektivet om en hållbar användning av kemiska bekämpningsmedel) (pers. kom. Peter Bergqvist). Detta kommer troligen att godkännas
under 2009 och kommer då att implementeras i alla medlemsländer.
3.1.3
Rekommendationer från Svenska Golfförbundet
Enligt Svenska Golfförbundets (SGF) rekommendationer (se Banskötselhandboken på
http://sgf.golf.se) bör användningen av växtskyddsmedel behovsanpassas och begränsas i största möjliga utsträckning. Gräsplantan ska förberedas med goda växtförhållanden och skötsel för att hindra svampangrepp. Kemisk bekämpning skall bara användas
vid konstaterade angrepp. Vidare bör regelbunden provtagning i mark och på upp- och
nedströms vattendrag ske för att kunna registrera reningsgraden eller eventuella läckage av och/eller rester av växtskyddsmedel.
Av SGF:s rekommendationer framgår följande om användningen av växtskyddsmedel
inom golfbanornas olika områden:
L:\365x\2008\10114373 NV Växtskydd golf\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutrapport
växtskyddsmedel golf_090107_justerad_090122.doc
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0
3.2
Greener – bekämpning av vintersvampar, ca 3 sprutningar under hösten med
ca 3 veckors intervall.
Fairway (spelyta mellan utslag och green) – normalt krävs bekämpning av
ogräs vart 3:e-5:e år. Ingen svampbekämpning utförs.
Ruff (spelytor liggande närmast fairway) – Ingen bekämpning behövs om den
är rätt skött.
Godkända växtskyddsmedel
Det finns fyra typer av växtskyddsmedel som används inom golfbanor:
Herbicider för bekämpning av ogräs såsom t.ex. krypnarv, groblad, vitklöver
och maskros.
Fungicider för bekämpning av svampangrepp såsom t.ex. snömögel, trådklubba och gräsröta.
Biologiska växtskyddsmedel som verkar förebyggande mot svampangrepp.
Insekticider för bekämpning av skadeinsekter såsom t.ex. fritflugan.
Godkända växtskyddsmedel, deras verksamma substans och deras användningsområde
redovisas i Tabell 1.
10114373
8 (22)
Tabell 1. Godkända växtskyddsmedel, deras verksamma substans och användningsområde (http://sga.golf.se/extra/pod/). Uppgifterna är hämtade från Swedish Greenkeepers
Associations hemsida och uppdaterades senast 2008-11-24.
Preparat
Reg nr
Klass
Verksam substans
Lämplig mot
3838
2L
Fluroxipyr (1-metylheptylester)
Ört ogräs
Tomahawk 180 EC
Roundup Bio
4460
2L
Fluroxipyr (1-metylheptylester)
Ört ogräs
3937
2L
Glyfosat (isopropylaminsalt)
Roundup Max
4466
2L
Glyfosat (ammoniumsalt)
Baycor 25 WP
3605
2L
Bitertanol 25 vikt %
Svampangrepp i
gräsmatta
Topsin WG
4302
1L
Tiofanatmetyl 70 vikt %
Svampangrepp i
gräsmatta
Chipco Green 75 WG
4544
2L
Iprodion 75 vikt %
Svampangrepp i
gräsmattan
Sportak
4188
1L
Prokloraz 450 g/l
Svampsjukdomar på
greener
Amistar
4219
2L
Azoxystrobin 250 g/l
Svampsjukdomar på
greener
Förebyggande mot
svamprangrepp
Herbicider
Starane 180
Fungicider
1
Biologiska växtskyddsmedel
Binab Golf
4420
Trichoderma polysporum, T. harzianum
Binab Golf Svampdödaren
4420
Trichoderma polysporum, T. harzianum
Insekticider
Decis
3546
2L
Deltametrin
Skadeinsekter
Merit Turf
4803
2L
Imidakloprid 0,5 vikt %
Trädgårdsborrar
Sumi Alpha
3753
2L
Esfenvalerat 50 g/l
Mot skadeinsekter på
golfbanor
1
Medlet får användas t.o.m. 2009-12-31, men registreringen av produkten har upphört.
L:\365x\2008\10114373 NV Växtskydd golf\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutrapport
växtskyddsmedel golf_090107_justerad_090122.doc
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0
3.3
3.3.1
Information från kommuner och verksamhetsutövare
Metodik
Val av kommuner för intervju gjordes med hjälp av hemsidan www.golfsweden.com,
där flertalet golfbanor i Sverige finns listade. Kommunerna rangordnades efter var i
landet de är lokaliserade samt hur många golfbanor det finns i respektive kommun.
För att representera hela Sverige valdes några kommuner ut från respektive del av landet för intervju. I första hand valdes kommuner med flest golfbanor. Antalet golfbanor
avtar dock starkt mot norra Sverige.
Totalt intervjuades 27 kommuner (bilaga 1). I intervjun med kommuner ingick frågor
om hantering av ärenden rörande användning av växtskyddsmedel samt kontroll av
dränerings- och recipientvatten. Uppgifter från anmälan och eventuella sprutjournaler
eller årsrapporter från de 2-3 senaste åren samlades in för sammanställning. Vidare
insamlades analysresultat från utförda kontroller för sammanställning (se kapitel 4).
Få kommuner samlar in uppgifter om den faktiska användningen av växtskyddsmedel
i form av sprutjournaler eller årsrapporter. Intervjuer med kommuner kompletterades
10114373
9 (22)
därför med intervjuer av s.k. greenkeepers på 8 stycken golfbanor. Från golfbanorna
samlades uppgifter in om den faktiska användningen från de 2 senaste åren. Totalt
samlades information om den faktiska användningen av växtskyddsmedel från 22
stycken golfbanor.
3.3.2
Tillsyn av användning av växtskyddsmedel på golfbanor
Generellt i landet så sköts tillsynen av golfbanornas användning av växtskyddsmedel
via anmälan till respektive kommuns miljökontor (bilaga 1). I anmälan ska bl.a. anges
vilka preparat som planeras användas, doser och tidpunkt för spridning. Anmälan följs
sedan upp med inspektion av sprutjournaler på respektive golfbana. I ett fåtal kommuner ska verksamhetsutövaren även skicka in sprutjournalen till kommunen eller inkomma med en årsrapport med uppgifter om den faktiska användningen per år (bilaga
1). Ibland skickar golfbanorna själv in sprutjournalen till kommunen även om det inte
efterfrågas. I de fall golfbanan ligger inom vattenskyddsområde krävs tillstånd. Tillstånd och tillsyn av dessa objekt sköts av länsstyrelse eller kommun. Av de kommuner
vi intervjuat var det totalt 7 av 117 golfbanor som låg inom eller delvis inom vattenskyddsområde (bilaga 1).
Kontroll av dräneringsvatten eller recipientvatten är inte vanligt förekommande (bilaga 1). I ett fåtal fall har kontroll utförts vid ett enstaka tillfälle, antingen av verksamhetsutövaren eller av kommunen. Av de kommuner vi intervjuat hade kontroll utförts i
7 kommuner vid ca 10 golfbanor. Analysresultat erhölls från 9 golfbanor och av dessa
låg 3 inom vattenskyddsområde. Resultat från kontrollerna redovisas i kapitel 4.2.
L:\365x\2008\10114373 NV Växtskydd golf\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutrapport
växtskyddsmedel golf_090107_justerad_090122.doc
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0
3.3.3
Användning av växtskyddsmedel på golfbanor
Användningen av växtskyddsmedel varierar stort mellan kommuner och mellan enskilda golfbanor (bilaga 2). Detta beror framförallt på variationer i klimatet och konstruktionen av golfbanan (pers. kom. Maria Strandberg). Viktiga parametrar som påverkar behovet av växtskyddsmedel är dränering och val av gräsart. Den faktiska användningen av växtskyddsmedel varierar även från år till år på en golfbana, beroende
på nederbörd och temperatur. Därför anmäls ibland ett större antal preparat till kommunerna än vad som faktiskt används, eftersom det är svårt att förutse behovet av enskilda preparat. Ett sådant fall gäller t.ex. insekticiden Decis där vi noterat anmälan av
preparatet men ingen uppgift om faktisk användning i sprutjournaler.
Av 117 golfbanor är det 62 stycken som anmält användning av kemiska växtskyddsmedel (bilaga 2), vilket tyder på att ungefär hälften av golfbanorna använder växtskyddsmedel. Svenska golfförbundet bedömer dock att det är vanligare än så. Av de
27 kommuner vi intervjuat finns totalt 10 växtskyddsmedel anmälda, varav 3 är herbicider, 5 fungicider, en insekticid och ett biologiskt växtskyddsmedel. I Tabell 2 redovisas anmälda preparat samt uppgifter om den faktiska användningen.
De mest använda växtskyddsmedlen på golfbanor är fungicider, följt av herbicider
(bilaga 2, Tabell 2). Användningen av insekticider och biologiska växtskyddsmedel är
liten och inga faktiska uppgifter om deras användning har samlats in. De mest frekvent
använda preparaten är fungiciderna Chipco Green 75 WG och Baycore 25 WP samt
10114373
10 (22)
herbiciden Starane 180. Dessa preparat var anmälda för användning hos ca 30 % av
golfbanorna och ca 60 % av de golfbanor som använder växtskyddsmedel.
Tabell 2. Anmälda preparat från 2006-2008 och andelen golfbanor som anmält användning av respektive preparat. Uppgifter från sprutjournaler och årsrapporter om var, när,
hur ofta och i vilka doser som preparaten sprids. För preparaten Roundup, Tomahawk,
Decis och Binab är samtliga uppgifter hämtade från anmälningar.
Preparat
Andel
(%)
Område
Säsong
Antal besprutningar
per år
Dos
Enhet
Chipco green
75 WG/Rovral
33
Green
sept-mars
1-3
4-10
kg/ha
Baycore 25 WP
32
Green
juni-nov
1-3
1-2
kg/ha
Amistar
17
Green
juli-sept
1-2
1-2
l/ha
Sportak
15
Green
juli-nov
1-2
1-1,5
l/ha
Topsin WG
12
Green
okt-dec
1
0,5-1
l/ha
Starane 180
30
Fairway, ruff
maj-juli
1-3
1-4
l/ha
Roundup
4
Gångar
sommar
-
0,2-4
l/ha
Tomahawk 180 EC
3
Fairway, ruff
maj-okt
-
1,5-2
l/ha
3
Green
maj-okt
-
0,3-0,6
l/ha
1
-
-
-
-
-
Fungicider
Herbicider
1
Insekticider
Decis
Biologiska
växtskyddsmedel
Binab TF WP
L:\365x\2008\10114373 NV Växtskydd golf\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutrapport
växtskyddsmedel golf_090107_justerad_090122.doc
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0
1
Preparatet sprids oftast inte varje år utan med ett till några års mellanrum.
Fungiciderna appliceras framförallt inom green och i stort sett över hela året, men huvudsakligen under höst och vinter (Tabell 2). Behandling sker mellan 1-3 gånger per
år i varierande doser beroende på preparat. Herbiciderna sprids inom framförallt fairway och ruff under sommaren. Behandling med herbiciden Starane sker 1-3 gånger på
ett år, oftast med ett till några års mellanrum.
3.4
3.4.1
Förekommande substanser
Egenskaper
I Tabell 3 redovisas de verksamma substanserna i de godkända preparaten av växtskyddsmedel, deras egenskaper och riktvärden för ytvatten. De verksamma substanserna i fungiciderna och insekticiderna varierar stort i persistens och vattenlöslighet.
Mest persistent är fungiciden prokloraz som är verksam substans i Sportak. De verksamma substanserna i herbiciderna har en relativt hög vattenlöslighet och låg persistens. Toxiciteten för vattenlevande organismer varierar många tiopotenser mellan olika ämnen. Toxiciteten för vattenlevande organismer mellan de olika grupperna av ämnen minskar i följande ordning; insekticider > fungicider > herbicider.
10114373
11 (22)
Verksamma substanser i de mest använda växtskyddsmedlen på golfbanor är iprodion,
bitertanol och fluroxipyr. Iprodion klassas som mycket giftigt för vattenorganismer,
kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön (R50/53) och fluroxipyr klassas
som skadligt för vattenorganismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön
(R 52/53). För bitertanol saknas klassificering, men utifrån riktvärdena för ytvatten
tycks bitertanol vara nästan lika giftig som iprodion.
Tabell 3. Verksamma substanser i de tekniska produkter som används på golfbanor, deras riktvärden i ytvatten, vattenlöslighet (log Kow) och persistens.
Substans
2
Persistens
3
Tekniska produkter
Ekotox. rikt1
värden (µg/l)
log Kow
Iprodion
Chipco Green 75 WG
0,2
3,1
Måttligt persistent
Bitertanol
Baycor 25 WP
0,3
4,1
Icke persistent
Azoxystrobin
Amistrar
0,9
2,5
Icke- måttligt persistent
Prokloraz
Sportak
1,3
4,1
Persistent - mycket
persistent
Tiofanatmetyl
Topsin WG
10
1,4
Icke persistent
Fluroxipyr (1metylheptylester)
Starane 180
100
1,7
Icke- måttligt persistent
Glyfosat
Roundup
100
-3
Icke persistent
0,0002
5,4
Icke persistent
-
0,57
Persistent
0,0001
6,2
Måttligt pesistent
Fungicider
Herbicider
Tomahawk 180 EC
Insekticider
Deltametrin
Decis
Imidakloprid
Merit Turf
Esfenvalerat
Sumi Alpha
1
Riktvärden för ytvatten är hämtade från KemI:s lista 2008-11-25, med undantag för prokloraz
vars värde är hämtad från Adielsson och Kreuger (2008).
L:\365x\2008\10114373 NV Växtskydd golf\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutrapport
växtskyddsmedel golf_090107_justerad_090122.doc
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0
2
Värden på log Kow är hämtade från KemI:s ämnesblad, med undantag för bitertanol och imidakloprid vars värden är hämtat från Footprint PPDB
(http://sitem.herts.ac.uk/aeru/footprint/en/index.htm).
3
Klassning för persistens är hämtad från Footprint PPDB.
3.4.2
Använda doser och mängder
I Tabell 4 presenteras beräknad dosering av de verksamma substanserna på golfbanorna utifrån insamlade uppgifter om doseringen av preparaten. Dessa jämförs i tabellen
med rekommenderade doser enligt KemI:s ämnesblad samt använda medeldoser inom
jordbruk (Adielsson och Kreuger, 2008). Använda doser på golfbanorna ligger generellt inom samma intervall som rekommenderade doser. I några få fall överskrider de
dock rekommenderade doser. Använda medeldoser inom jordbruket tycks generellt
vara något lägre än de som används på golfbanorna.
10114373
12 (22)
Tabell 4. Halt verksam substans i använda preparat och rekommenderade doser för de
verksamma substanserna (KemI:s ämnesblad samt uppgifter från tabell 1). Beräknade
använda doser på golfbanor samt använda medeldoser inom jordbruk (Adielsson och
Kreuger, 2008).
Preparat
Verksam
substans
Halt verksam
substans (g/l)
Rek. dos
(g/ha)
Använd dos
golfbanor
(g/ha)
Använd
medeldos jordbruk (g/ha)
Iprodion
75 vikt-%
<6400
3000-7500
-
Bitertanol
25 vikt-%
-
250-500
-
Amistar
Azoxystrobin
250
200-450
250-500
50-80
Sportak
Prokloraz
450
450
450-675
200-300
Tiofanatmetyl
70 vikt-%
150-450
350-700
-
Fluroxipyr
180
160-520
180-720
70-90
Glyfosat
360
360-2900
72-1440
1000-1500
Deltametrin
25
3,8-15
7,5-15
10
Fungicider
Chipco green
75 WG/Rovral
Baycore 25 WP
Topsin WG
Herbicider
Starane 180
Tomahawk 180 EC
Roundup bio
Insekticider
Decis
L:\365x\2008\10114373 NV Växtskydd golf\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutrapport
växtskyddsmedel golf_090107_justerad_090122.doc
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0
Uppskattad total användning av fungicider på golfbanor i Sverige utifrån använda doser är några hundra kg per år, förutsatt att ca 1 ha green behandlas varje år hos hälften
av golfbanorna. Detta är en relativt liten användning jämfört med användningen av
fungicider för jordbruksgrödor som år 2005/2006 var totalt 170 ton (Jordbruksverket,
2008).
För herbicider är den uppskattade totala användningen på golfbanor i Sverige några
tusen kg per år1, förutsatt att ca 10-20 ha fairway behandlas varje år hos hälften av
golfbanorna. Även detta är en relativt liten användning jämfört med användningen av
herbicider för jordbruksgrödor som år 2005/2006 var totalt 626 ton (Jordbruksverket,
2008).
Användningen av insekticider tycks vara mycket liten på golfbanor. För jordbruksgrödor användes totalt 22 ton insektsmedel år 2005/2006 (Jordbruksverket, 2008).
3.5
Sammanfattning om användning
Resultatet från intervjuer med kommuner i Sverige indikerar att minst hälften av alla
golfbanor i Sverige använder växtskyddsmedel, d.v.s. ca 250 golfbanor. Enligt SGF
kan detta vara en underskattning. Antal godkända växtskyddsmedel är 14, varav 4 är
herbicider, 5 fungicider, 3 insekticider och 2 biologiska växtskyddsmedel. Vanligast
använda växtskyddsmedlen på golfbanor är fungicider, följt av herbicider. Användningen av insekticider och biologiska växtskyddsmedel tycks vara liten. För fungicider
1
Den totala användningen av herbicider per år är troligen överskattad, eftersom herbiciderna
oftast sprids med ett till några års mellanrum.
10114373
13 (22)
och herbicider ligger uppskattningsvis den totala användningen på några hundra respektive tusen kg per år, vilket är relativt lite jämfört med den totala användningen för
jordbruksgrödor. Doseringen av växtskyddsmedlen inom golfbanor ligger generellt
inom samma intervall som rekommenderad dosering och något högre än använd medeldos inom jordbruk.
L:\365x\2008\10114373 NV Växtskydd golf\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutrapport
växtskyddsmedel golf_090107_justerad_090122.doc
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0
De mest använda fungiciderna är Chipco Green 75 WG och Baycore 25 WP, vars
verksamma substanser är iprodion respektive bitertanol. Inom en snar framtid torde
användningen av Chipco Green upphöra. Fungiciderna appliceras framförallt inom
green och tee och i stort sett över hela året, men huvudsakligen under höst och vinter.
Av herbiciderna används främst Starane 180. Den används framförallt under sommaren inom fairway och ruff och dess verksamma substans är fluroxipyr.
10114373
14 (22)
4 Påverkan på omgivande miljö
4.1
Konstruktion av golfbanor
En golfbana med 18 hål har en area på ca 50-70 ha (SGF Banskötselhandboken). Vid
70 ha upptar greenerna och tees ca 1-2 ha, fairway ca 15-20 ha, ruff ca 5-10 ha och
naturområden ca 40 ha. Övrig yta upptas av klubbhus, parkering, vägar och övningsområde.
De flesta golfbanor är byggda under 80- och 90-talet när det var en golfboom i Sverige
(http://sgf.golf.se/). Under denna tid var kvalitetsmedvetandet inte lika högt utan golfbanorna skulle byggas enkelt och billigt. Sedan dess har Svenska Golfförbundets
(SGF) rådgivning arbetat med att få greenerna rätt uppbyggda. Målet från början av
2000-talet är att alla greener ska byggas enligt USGA:s specifikationer, vilket är
USA:s golfförbunds (United States Golf Association) rekommendationer för hur greener ska konstrueras.
USGA:s specifikationer innebär i korthet att greenerna konstrueras enligt följande
(SGF, 2003):
1. Packad såbädd, 30 cm
2. Dräneringsbädd, 10 cm
3. Greenbotten med 100 mm dräneringsledningar
L:\365x\2008\10114373 NV Växtskydd golf\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutrapport
växtskyddsmedel golf_090107_justerad_090122.doc
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0
Funktionen av denna konstruktion bygger på att hålla kvar vatten kapillärt i såbädden
och om för mycket vatten tillförs ska det direkt dräneras bort (SGF, 2003). Miljömässiga fördelar med konstruktionen är bl.a. ett minskat behov av växtskyddsmedel och
näringsämnen, ett minskat läckage av näringsämnen samt ett minskat uttag av vatten.
Såbädden eller växtbäddsmaterialet består av en blandning av sand, organiskt material,
eventuellt matjord och gödsel (SGF, 2003). Det organiska materialet har mycket stor
betydelse för växtbäddens egenskaper, bl.a. avseende mikrobiologisk aktivitet och vatten- och näringshållande förmåga.
Dräneringsbädden består av dräneringsgrus och ska fungera som ett kapillärbrytande
skikt som snabbt kan leda bort överskottsvatten (SGF, 2003). Greendräneringen ska
enligt specifikationen anslutas till annan dränering eller ha fritt utlopp. För framtida
kontroll rekommenderas att dräneringen ansluts till en inspektionsbrunn.
Idag är bankonstruktion ett prioriterat område för SGF, eftersom utvecklingen av
andra spelytor än green inte förbättrats i någon större omfattning (http://sgf.golf.se/).
Generellt har varenda golfbana i Sverige problem med överskottsvatten, vilket oftast
beror på för dålig dränering. Principerna för dränering av golfbanor skiljer sig inte mot
jordbruk. Dikesavstånd och dikesdjup bestämmer hur snabbt jorden avvattnas, vilket
är beroende av framförallt jordarten. Enligt SGF:s rekommendationer bör områdets
ytvattenavrinning samlas i dammar inom området för att kunna återanvändas så att
bl.a. bästa möjliga reningseffekt erhålls.
10114373
15 (22)
4.2
Kontroll via kommun eller verksamhetsutövare
Av de intervjuer med kommuner och verksamhetsutövare vi genomfört har enstaka
kontroller av växtskyddsmedel i yt- eller grundvatten genomförts i ca tio fall, varav
analysresultat erhållits från nio. Endast i ett av dessa fall påträffades detekterbara halter av växtskyddsmedel. I denna kommun undersöktes vatten i dammar på tre golfbanor under 2002. Information om vilka ämnen som användes vid golfbanorna vid denna
tidpunkt saknas. Vid samtliga golfbanor påträffades verksamma substanser i halter
över rapporteringsgränsen (Tabell 5). Två av ämnena, kvinmerac och metazaklor, uppträdde i höga halter. Av de analyserade ämnena är det endast iprodion som fortfarande
används på golfbanor. Iprodion är dock ett ämne som är på utgång, eftersom registreringen av preparatet har upphört. Iprodion förekom över rapporteringsgränsen i samtliga dammar och i en damm i halter över riktvärden för ytvatten. Vi känner inte till om
övriga detekterade ämnen användes på golfbanor vid den tiden, eller om källan kan
vara en annan än golfbanorna. Rapporteringsgränsen för samtliga analyserade ämnen
var i de flesta fall <0,01 µg/l.
Tabell 5. Uppmätta halter av verksamma substanser i vatten från golfbanor
vid kontroll av kommun eller verksamhetsutövare.
Golfbana
1
2
L:\365x\2008\10114373 NV Växtskydd golf\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutrapport
växtskyddsmedel golf_090107_justerad_090122.doc
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0
3
4.3
Verksam substans
Halter (µg/l)
Bentazon
Diklorprop
Isoproturon
Metazaklor
Iprodion
Etofumesat
Iprodion
Atrazin
2,6-Diklorbenzamid
Isoproturon
Iprodion
Kloridazon
Kvinmerac
Metazaklor
0,01
0,03
0,23
0,02
0,25
0,05
0,01
0,02
0,11
0,09
0,02
0,01
102
25
Pilotstudier av läckage från golfbanor
I ett projekt finansierat av Stiftelsen för Forskning om Grönytor (SFG, numera kallad
Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation, STERF), studerades
utlakning av fungicider från svenska golfgreener samt eventuella miljörisker (Strömqvist och Jarvis, 2005). Studien innefattade fältförsök, lab-försök och modellering av
iprodion. Fältförsöket utfördes under hösten och vintern 2003 på SGFs försöksgreen
av USGA-typ på Fullerö GK utanför Västerås. Uppmätta halter av iprodion i dräneringsvattnet från greenen var generellt låga (<0,2 µg/l) men vid enstaka tillfällen uppmättes halter över riktvärden för ytvatten. En förklaring till den snabba utlakningen av
iprodion var att huvuddelen av regnvattnet rinner igenom en liten del av växtbädden
medan resterande del förblir torr.
10114373
16 (22)
Med en simuleringsmodell studerades hur utlakningen påverkas av mullhalten (Strömqvist och Jarvis, 2005). Mullhalten visade sig ha stor betydelse för utlakningen där
endast en justering från 2 till 1 % ökade utlakningen 20 ggr. Mullhaltens betydelse för
utlakningen verifierades även med provtagningar i fält.
4.4
Resultat från tidigare undersökningar i fält
Under 2001 undersöktes halterna av bitertanol och iprodion i dräneringsvattnet från en
golfbana i Mellansverige som en del i en undersökning av bekämpningsmedel i vatten
från jordbruk och samhälle (Ulén et al., 2002). Dräneringsvattnet analyserades från två
olika greener med olika mullhalt (2 respektive 3 %). Golfbanan behandlades en gång i
oktober med 0,034 g/m2 bitertanol (pers. kom. Jenny Kreuger). Iprodion applicerades
en gång i augusti och en gång i oktober med 0,68 g/m2 respektive 0,31 g/m2. På den
green med lägst mullhalt återfanns iprodion i dräneringsvattnet både innan (aug) och
efter behandlingen (nov, dec) (Ulén et al., 2002). På båda greenerna var halterna av
iprodion markant högre efter behandlingen. Högst uppmätta halt (10 µg/l) återfanns
vid Greenen med lägst mullhalt. Bitertanol återfanns i dräneringsvattnet i december
med halter på 0,5 µg/l från båda greenerna.
L:\365x\2008\10114373 NV Växtskydd golf\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutrapport
växtskyddsmedel golf_090107_justerad_090122.doc
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0
Inom ramen för ett kandidatarbete på SLU analyserades under april 2008 Iprodion och
Bitertanol i två dammar och en bäck inom Kåbo golfbana (Almqvist och Carlevi,
2008). I dammarna var halterna i nivå med ekotoxikologiska riktvärden (Iprodion:
0,4 - 0,5 µg/l; Bitertanol: 0,2-0,4 µg/l). I bäcken var halterna under rapporteringsgränsen (>0,01 µg/l). En förklaring till de låga halterna var att de verksamma substanserna
i hög grad hunnit brytas ner innan provtagningen, eftersom lång tid passerat från det
att fungiciderna applicerades på golfbanan i januari. Vidare föreslogs upprepad provtagning i anslutning till användningstillfället för att försäkra sig om att halterna av
Iprodion och Bitertanol underskrider riktvärden för ytvatten under hela året.
Det finns också resultat från från andra länder. I Ontario, Kanda, anläggs stora golfanläggningar. Geologiskt finns likheter med många områden i Sverige, där ett tunt jordtäcke överlagrar en kristallin berggrund. Det har visats att växtskyddsmedel kan spridas via berggrundsytan till de vattendrag som dränerar golfbanorna, och möjligen även
bidra till toxiska effekter i recipienten (Metcalfe m.fl., 2008). Ett kustnära golfområde
i Florida har undersökts avseende påverkan på sedimenten (Lewis m.fl., 2001). Persistenta klorerade bekämpningsmedel återfanns i sediment från uppsamlingsdammar,
men i omgivningarna avtog halterna snabbt med avståndet från golfbanan. En omfattande utvärdering av mätprogram inom egenkontroll i USA visade att de undersökta
golfbanorna inte medförde omfattande eller utbredd påverkan på omgivande yt- eller
grundvatten (Cohen m.fl., 1999), även om halter i enstaka prov kunde överskrida effektbaserade riktvärden.
Modellberäkningar har visat att avrinningsvattnet från golfbanor kan innehålla bekämpningsmedel i halter som överskrider effektnivåer (Haith och Rossi, 2003). Det
visar också att mängden som avgår via avrinning utgör en mycket liten av applicerade
mängder.
10114373
17 (22)
5 Behov av nationell screening
Även om användningen av växtskyddsmedel på golfbanorna totalt sett är liten jämfört
med inom jordbruket, kan det ändå orsaka en lokal effekt i känsliga recipienter. Därför
är det av intresse att följa upp vilka halter som finns i miljön inom vattenskyddsområden samt andra känsliga recipienter. Provtagningen bör ske i nära samarbete med några golfbanor eftersom användningen sker spritt över hela året och varierar från år till år
beroende på klimatet. Användningen varierar även mellan olika delområden inom
golfbanor.
Beroende på bl.a. ämnens egenskaper samt jordens mullhalt och permeabilitet kan tiden mellan dosering och uppträdande i dränerings- eller ytvatten variera. Vi rekommenderar därför att mätningar görs vid många tillfällen vid varje provpunkt, hellre än
att mäta vid väldigt många provpunkter. Provtagning bör även innefatta en lokal referenslokal, t.ex. uppströms golfbanan, för att kunna registrera golfbanans bidrag till
spridning av eventuella växtskyddsmedel. Det är också viktigt att använda ett analyslab med vana av dessa ämnen och med låga rapporteringsgränser (<10 ng/l).
Vissa av de ämnen som används är måttligt persistenta eller t.o.m. persistenta (t.ex.
Prokloraz) och modellberäkningar visar att utläckaget utgör en bråkdel av applicerade
doser. Det kan därför även vara relevant att undersöka om långsiktig användning kan
leda till anrikning i jorden. Vi har inte funnit några undersökningar där man undersökt
om några bekämpningsmedel anrikas i jorden.
L:\365x\2008\10114373 NV Växtskydd golf\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutrapport
växtskyddsmedel golf_090107_justerad_090122.doc
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0
Inför en provtagning bör undersökas om nedbrytningsprodukter av de verksamma substanserna även kan vara av intresse att mäta.
10114373
18 (22)
7 Referenser
7.1
Litteratur
Adielsson S. och Kreuger J. (2008) Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten
och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2007. Ekohydrologi 104.
Almqvist H. och Carlevi M. (2008) Vattendraget på Kåbo golfbana, en kartläggning
som ett steg i golfklubbens miljöarbete. Kandidatuppsats i miljövetenskap. SLU,
Institutionen för markvetenskap, Avdelningen för hydroteknik.
Cohen S., Svrjcek A., Durborow T. och Barnes N. (1999) Water quality impacts by
golf courses. J. Environ.. Qual. 28, 798-809.
Haith D.A. och Rossi F.S. (2003) Ecological risk assessment – risk assessment of pesticide runoff from turf. J. Environ. Qual., 32, 447-455.
Jordbruksverket (2008) Hållbar användning av växtskyddsmedel. Förslag till handlingsplan. Rapport 2008:14.
Lewis M.A., Foss S.S. m.fl. (2001) Sediment chemical contamination and toxicity associated with a coastal golf course complex. Environ. Tox. Chem. 20, 13901398.
Metcalfe T.L., Dillon P.J. och Metcalfe C.D. (2008) Detecting the transport of toxic
pesticides from golf courses into watersheds in the precambrian shield region of
Ontario, Canada. Environ. Tox. Chem. 27, 811-818.
SGF (2003) Svenska Golfförbundets Greenuppbyggnad, faktablad 2003-09-09.
L:\365x\2008\10114373 NV Växtskydd golf\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutrapport
växtskyddsmedel golf_090107_justerad_090122.doc
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0
SGF (2005) Svenska Golfförbundets Miljövision och strategi. Maria Strandberg.
Strömqvist J. och Jarvis N. (2005) Leaching of fungicides from golf greens: quantification and risk assessment. Technical report SLU, Department of Soil Sciences,
Division of Environmental Physics.
Suzuki T., Kondo H., Yaguchi H., Maki T., Suga T. (1998) Estimation of Leachability
and Persistence of Pesticides at Golf Courses from Point-Source Monitoring and
Model To Predict Pesticide Leaching to Groundwater. Environ. Sci. Technol. 32,
920-929.
Ulén B., Kreuger J. och Sundin P. (2002) Undersökning av bekämpningsmedel i vatten från jordbruk och samhällen år 2001. Ekohydrologi 63.
7.2
Muntlig kommunikation
Jenny Kreuger, föreståndare för Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel,
SLU, 2008-12-04
Maria Strandberg, Forsknings- och miljöansvarig, Svenska Golfförbundet, 2008-11-13
Peter Bergkvist, KemI, 2008-12-08.
10114373
20 (22)
nde\24-Slutversioner\Slutrapport
Bilaga 1. Kommuners uppgifter om hantering och kontroll av växtskyddsmedel vid golfbanor
Region
Kommun
Telefon
Kontaktperson
Anmälan
Södra
Landskrona
0418-47 36 04
Miriam Luc
x
Södra
Malmö
040-342038
Susanna Jonmark
x
Södra
Lund
046-355499
Ewa Björnberg
x
Västra
Kungsbacka
0300-834378
Margareta Bergström
x
Västra
Halmstad
035-13 70 00
Anders Hedefalk
x
Västra mellersta
Örebro
019-211456
Johanna Falk
x
Östra
Jönköping
036-108030
Karin Hellström
x
Östra
Växjö
0470-41320
Terese Gustafsson
x
Östra
Borgholms
0485-880 44
Annette Nygren
Östra
Mörbylånga
0485-47061
Liselotte Eriksson
x
Västerås
021-391333
Helena Sandberg
x
Östra mellersta
Norrköping
011-15 15 55
Tora Strandberg
x
Östra mellersta
Uppsala
018-7274313
Åsa Lindberg
x
Östra mellersta
Eskilstuna
016-710 55 54
Kristina Pers
x
Stockholm
Södertälje
08-550 216 31
Stefan Jonsson
Stockholm
Värmdö
08-570 470 00
Maria Kanders
x
Stockholm
Österåker
08-540 813 15
Kristina Eriksson
x
Stockholm
Haninge
08-606 93 18
Helena Götefors-Westman
x
Södra Norrland
Falun
023-829 54
Jonas Eriksson
x
Norra Norrland
Umeå
090-161675
Joakim Linder
x
Norra Norrland
Arvidsjaur
0960-15514
Annika Lidström
Norra Norrland
Sollefteå
0620-68 23 22
Gunilla Nordenmark
Norra Norrland
Gällivare
0970-18000
Norra Norrland
Jokkmokks
0971-171 69
Maria Lindberg
Norra Norrland
Strömsunds
0670-16443
Thomas Hedin
Norra Norrland
Åsele
0941-140 06
Sune Hellström
Norra Norrland
Östersund
063-143037
Robert Bergenheim
Norra Norrland
Örnsköldsvik
0660-88723
Katarina Mäler
21 (22)
Årsrapport
x
Kontroll vid
antal golfbanor
Senaste kontroll utförd
3
2002
1
2007
x
1
Antal golfbanor Inom
vattenskyddsområde
1
1
2008
1
x
Östra mellersta
10114373
Sprutjournal
2
1
Ej löpande
senaste
1993
x
x
2
2003/2005
1
2004
1
2004
x
x
3
Bilaga 2. Anmäld användning av växtskyddsmedel vid golfbanor 2006-2008
Fungicider
Totalt antal
golfbanor
Region
Kommun
Södra
Landskrona
4
Södra
Malmö
8*
Södra
Lund
4
Västra
Kungsbacka
7
Västra
Halmstad
14
Västra mellersta Örebro
5*
Östra
Jönköping
6
Östra
Växjö
4*
Östra
Borgholms
4
Östra mellersta Västerås
9
Östra mellersta Norrköping
4
Östra mellersta Uppsala
9
Östra mellersta Eskilstuna
3
Stockholm
Södertälje
4
Stockholm
Värmdö
3*
Stockholm
Österåker
5*
Stockholm
Haninge
5
Södra Norrland Falun
2
Norra Norrland
Umeå
5*
Norra Norrland
Östersund
3
Norra Norrland
Arvidsjaur
1
Norra Norrland
Sollefteå
1
Norra Norrland
Gällivare
1
Norra Norrland
Jokkmokks
1
Norra Norrland
Strömsunds
2
Norra Norrland
Åsele
1
Norra Norrland
Örnsköldsvik
2
Summa
117
nde\24-Slutversioner\Slutrapport
1
Golfbanor
med känd
användning
4
4
3
3
3
4
5
2
2
4
4
2
3
2
3*
3
5
2
2*
2
0*
0
0
0*
0
0
0
62
Chipco green
75
WG/Rovral
4
3
3
1
3
1
5
2
2
3
1
2
Baycore
25 WP
3
2
3
1
3
3
4
2
Herbicider
Amistar
3
1
Sportak
1
2
Topsin
WG
1
3
1
3
1
2
3
3
1
2
2
1
Starane
180
4
2
1
1
3
4
3
22 (22)
1
1
1
Tomahawk
180 EC
1
Decis
1
Binab
TF WP
1
1
1
2
1
1
1
2
1
x
3
4
1
1
x
3
5
1
2
2
39
38
3
4
1
20
x
2
4
x
3
17
14
4
3
1
3
x
1
4
1
35
x innebär att kommunen angett vilka medel som används utan koppling till antal golfbanor; *Uppgiften är osäker.
10114373
Roundup
1
Insekticid Biologiska
1
1
5
3
3
4
1