dy

Se även Dy och d.y..

Svenska

Substantiv

Böjningar av dy	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	dy	dyn
Genitiv	dys	dyns

dy

uttal: dyː

(geologi) slam, särskilt bottenslam; gyttja
1923: Lantmannens uppslagsbok, Herman Juhlin-Dannfelt:
Dy bildas i mer näringsfattiga sjöar med brunt vatten.

Sammansättningar: dyblöt, dybotten, dyig, dypöl, dyvåt

Etymologi

I fornsvenska även med betydelsen "kärr". Troligen med rotbetydelsen "fuktig" (jämför dyblöt) och besläktat med det första ledet i dyngsur (troligen är dock dynga i betydelsen "gödsel" inte av samma rot).

Översättningar

slam, särskilt bottenslam

bokmål: dynn n, gjørme^(no) mf
isländska: eðja f
polska: muł^(pl) m, szlam^(pl) m
spanska: pecina f, fango^(es) m, lodo^(es) m
tyska: Schlamm^(de) m

Albanska

Räkneord

dy

två

Frisiska

Pronomen

dy u pl

uttal: di

Svensk romani

Räkneord

dy

två, siffran 2