Nothing Special   »   [go: up one dir, main page]
Wikipedia

Toppdomän: Skillnad mellan sidversioner

Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Märken: Mobilredigering Redigering via mobilsajten
skriver något om stycke som var alltför direkt kopierat från källan; språkputs; tempus
 
(47 mellanliggande sidversioner av 29 användare visas inte)
Rad 1:
{{Omdirigering|TLD}}
'''Toppdomän''' ({{lang-en|Top-level domain}}), förkortat '''TLD''', är den högsta nivån i internets [[domännamn]]ssystem ([[DNS]]). Till exempel har domännamnet <tt>sv.wikipedia.org</tt> toppdomänen "[[.org|org]]". Internetmyndigheten [[IANA]] klassificerar toppdomäner i följande kategorier:
* Nationella toppdomäner (''country code top-level domain'', '''ccTLD'''): de [[domännamn]] på [[Internet]] som reserverats för enskilda länder, och som slutar med [[land]]sändelse, till exempel [[.se]] för [[Sverige]]. De har antingen två latinska bokstäver och följer [[ISO 3166]] (med tillägg för .uk och .eu), eller också har de icke-latinska tecken.▼
* Generiska toppdomäner (''generic top-level domain'', '''gTLD'''): används (åtminstone i teorin) av särskilda klasser av organisationer. Huvudgruppen av generiska toppdomäner är com, net, och org. Till exempel är <tt>[[.com|com]]</tt> avsedd att användas av kommersiella organisationer. Domännamnet består av tre eller fler bokstäver. De flesta generiska toppdomäner är tillgängliga för hela världen, men av historiska skäl är <tt>[[.mil|mil]]</tt> (''military'', [[militär]]) och <tt>[[.gov|gov]]</tt> (''governmental'', statlig) begränsade till myndigheter i [[USA]].▼
* Infrastrukturella toppdomäner: de har spelat ut sin roll. En som fortfarande finns kvar är <tt>[[.arpa|arpa]]</tt>.▼
 
'''Toppdomän''' ({{lang-en|Top-level domain}}), förkortat '''TLD''', är den högsta nivån i internets [[domännamn]]ssystem ([[DNS]]). Till exempel har domännamnet <code>sv.wikipedia.org</code> toppdomänen "[[.org|org]]". En toppdomän är alltså den del som avslutar domännamnet, det som står efter den sista punkten i ett domännamn, till exempel [[.se]], [[.dk]] eller .no. Varje land ansvarar för var sin toppdomän och det finns även toppdomäner som inte är kopplade till ett visst land, som till exempel [[.com]], .org och [[.net]]. Vem som ansvarar för respektive toppdomän styrs av organisationen [[Internet Corporation for Assigned Names and Numbers|ICANN]] (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers).<ref name=":0">{{Webbref|titel=Så funkar DNS – internets räddning|url=https://internetkunskap.se/sa-funkar-internet/dns-internets-raddning/|verk=Internetkunskap|datum=2020-10-20|hämtdatum=2021-03-04|språk=sv-SE}}</ref>
Toppdomäner infördes 1985 för att decentralicera tilldelandet av domänadresser, så att till exempel varje land kunde själva tilldela domänadresser till sina organisationer och medborgare. Innan dess fanns en enda lista domäner, och till exempel emailadresser kunde se ut som smith@berkeley det vill säga Smith på [[University of California, Berkeley|Berkeley]]-universitetet.▼
 
Internetmyndigheten [[IANA]] klassificerar toppdomäner i följande kategorier:
▲* '''Nationella toppdomäner''' (''country code top-level domain'', '''ccTLD'''): är de [[domännamn]] på [[Internetinternet]] som reserverats för enskilda länder, och som slutar med [[land]]sändelse, till exempel [[.se]] för [[Sverige]]. DeEtt harnationellt domännamn består antingen av två<ref name="NE">{{Webbref|titel=toppdomän - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/toppdom%C3%A4n|verk=www.ne.se|hämtdatum=2023-09-08}}{{inloggning krävs}}</ref> latinska bokstäver och(a–z) följerenligt [[ISO 3166]] (med tillägg för .uk och .eu), eller också harbestår dedet ickeav en [[punycode]]-latinskakodad teckenbeteckning med andra skriftsystem ([[Internationalized Domain Name|IDN]]). I ASCII-form inleds dessa senare med "xn--".
▲* '''Generiska toppdomäner''' (''generic top-level domain'', '''gTLD'''): används (åtminstone i teorin) av särskilda klasser av organisationer. Huvudgruppen av generiska toppdomäner är com, net, och org. Till exempel är <ttcode>[[.com|com]]</ttcode> avsedd att användas av kommersiella organisationer. Domännamnet består av tre eller fler bokstäver<ref name="NE"></ref>. De flesta generiska toppdomäner är tillgängliga för hela världen, men av historiska skäl är <ttcode>[[.mil|mil]]</ttcode> (''military'', [[militär]]) och <ttcode>[[.gov|gov]]</ttcode> (''governmental'', statlig) begränsade till myndigheter i [[USA]]. Från 2012 har skapandet av nya generiska toppdomäner förenklats betydligt och de räknas nu i tusental.
▲* '''Infrastrukturella toppdomäner:.''' deDessa har spelat ut sin roll. En som fortfarande finns kvar är <ttcode>[[.arpa|arpa]]</ttcode>.
 
▲Toppdomäner infördes 1985 för att decentraliceradecentralisera tilldelandet av domänadresser, så att till exempel varje land kunde själva tilldela domänadresser till sina organisationer och medborgare. Innan dess fanns en enda lista domäner, och till exempel emailadressere-postadresser kunde se ut som smith@berkeley det vill säga Smith på [[University of California, Berkeley|Berkeley]]-universitetet.
 
Regelverket för olika länders toppdomäner varierar. I länder där man haft en liberal hållning när det kommer till registrering, som till exempel i Nederländerna, har man generellt sett också ett högt antal domäner per capita. Nederländernas .nl är till exempel en av de största nationella toppdomänerna.<ref name=":0" /><ref>{{Webbref|url=https://www.sidn.nl/en/about-sidn/our-milestones|titel=Our milestones|hämtdatum=4 mars 2021|utgivare=SIDN}}</ref>
 
Fram till år 2003 tillät [[Domännamnssystemet|DNS]] endast bokstäverna a till z, siffrorna 0 till 9 och bindestreck i domännamn, men numera går det att använda fler tecken i domänerna. Strängt taget har namnet samma begränsningar, men dessa tecken används för att koda andra tecken, som sedan visas av [[webbläsare]] och andra användargränssnitt (se [[IDN]]).
 
Exakt vilka tecken som får användas bestämmer varje toppdomän. Till exempel för .se gäller att domännamn även kan innehålla de nordiska språkens övriga bokstäver (inklusive ü och é) samt alla bokstäver i de officiella [[Nationella minoritetsspråk|svenska minoritetsspråken]], alltså [[finska]], [[Meänkieli|tornedalsfinska]], [[samiska]], [[romani]] och [[jiddisch]].<ref name=":0" />
 
År 2013 började ICANN tillåta vem som helst att ansöka om en egen toppdomän. Det ledde till att vissa storföretag och städer registrerade sina egna toppdomäner.<ref name=":0" />
 
== Lista över toppdomäner ==
=== Nationella toppdomäner ===
Rad 17 ⟶ 29:
! style="text-align:left;" | Kommentar
|-
| .ac || [[Ascension]] || {{TLD/Active}} || [[1997]] || Toppdomänen administreras av [[NIC.AC]], ett dotterbolag till brittiska [[Internet Computer Bureau]].<ref name="nicat">[{{Webbref |url=http://www.nic.at/ |titel=NIC.AT:s webbplats] |hämtdatum=2008-07-12 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20141218001933/http://www.nic.at/ |arkivdatum=2014-12-18 }}</ref>
|-
| .ad || [[Andorra]] || {{TLD/Active}} || [[1996]] ||
Rad 88 ⟶ 100:
| .bo || [[Bolivia]] || {{TLD/Active}} || [[1991]] ||
|-
| .br || [[Brasilien]] || {{TLD/Active}} || [[1989]] || Ej att förväxla med [[.бг]], vars registrering fördröjdes p.g.a. förväxlingsrisken.
|-
| .bs || [[Bahamas]] || {{TLD/Active}} || [[1991]] ||
Rad 117 ⟶ 129:
| .cc || [[Kokosöarna]] || {{TLD/Active}} || [[1997]] ||
|-
| .cd || [[Kongo-Kinshasa]] || {{TLD/Active}} || [[1997]] || cd kommer från det officiella namnet på Demokratiska republiken Kongo (franska: République Démocratique du Congo).{{förtydliga här|Varför cd om från Rep. Dem. du Congo?|månad=2015-12}}
|-
| .cf || [[Centralafrikanska republiken]] || {{TLD/Active}} || [[1996]] ||
Rad 127 ⟶ 139:
| .ci || [[Elfenbenskusten]] || {{TLD/Active}} || [[1995]] ||ci kommer från landets namn på franska "Côte d'Ivoire"
|-
| .ck || [[Cooköarna]] || {{TLD/Active}} || [[1995]] || CK står för ''Cook''. Registrering finns inom följande kategorier: .co.ck (företag), .org.ck (icke vinstinriktadeideella organisationer), .edu.ck (undervisningsinstitutioner), .gov.ck (statliga institutioner) samt .net.ck (internetleverantörer).
|-
| .cl || [[Chile]] || {{TLD/Active}} || [[1987]] ||
Rad 140 ⟶ 152:
|-
| [[.cs]] || [[Tjeckoslovakien]], [[Serbien och Montenegro]] || {{TLD/Inactive}} || [[1990]] ||.cs var Tjeckoslovakiens toppdomän. Landet delades 1993 i två nya länder, Tjeckien och Slovakien, som fick egna toppdomäner, .cz respektive .sk. Användandet av .cs fasades ut, och domänen togs slutligen bort helt i början av 1995.
2003 blev .cs (enligt ISO 3166-1) landskoden för Serbien och Montenegro (Srbija i Crna Gora på Serbiska), vilket gjorde att detta land var tänkt ta över .cs som toppdomän. Dock hann Serbien och Montenegro delas i två länder 2006, innan domänen kommit att börja användas. Under en övergångsperiod använde både Serbien och Montenegro den gamla domänen .yu tills deras nya domäner aktiverats. De nya domänerna är Tjeckien: .cz, Slovakien: .sk, Serbien: .rs och Montenegro: .me.
|-
| .cu || [[Kuba]] || {{TLD/Active}} || [[1992]] || cu kommer från det spanska och engelska namnet Cuba
Rad 248 ⟶ 260:
| [[.ge]] || [[Georgien]] || {{TLD/Active}} || [[1992]] ||
|-
| .gf || [[Franska Guyana]] || {{TLD/Active}} || [[1996]] ||Franska: ''Guyane français''
|-
| .gg || [[Guernsey]] || {{TLD/Active}} || [[1996]] ||
Rad 503 ⟶ 515:
| [[.nr]] || [[Nauru]] || {{TLD/Active}} || [[1998]] ||
|-
| [[.nu]] || [[Niue]] || {{TLD/Active}} || [[1997]] || Domänen är populär i [[Sverige]], [[Danmark]], [[Nederländerna]] och [[Belgien]] då ''nu'' är ordet för nu på [[svenska]], [[danska]] och [[nederländska]]. Sedan september 2013 sköter [[Internetstiftelsen i Sverige|IIS]] (Internetstiftelsen i Sverige) drift och administration av toppdomänen .nu<ref>{{Webbref|url=http://www.iis.se|titel=IIS|hämtdatum=2016-08-27|verk=www.iis.se}}</ref>
|-
| .nz || [[Nya Zeeland]] || {{TLD/Active}} || [[1987]] ||
Rad 553 ⟶ 565:
| .pr || [[Puerto Rico]] || {{TLD/Active}} || [[1989]] ||
|-
| .ps || [[Palestina (stat)|Palestina]] || {{TLD/Active}} || [[2000]] ||
|-
| .pt || [[Portugal]] || {{TLD/Active}} || [[1988]] ||
Rad 638 ⟶ 650:
| [[.ss]] || [[Sydsudan]] || {{TLD/Inactive}} || [[2011]] ||
|-
| .st || [[São Tomé och Príncipe]] || {{TLD/Active}} || 1997 || Administreras av svenska internetleverantören [[Bahnhof]]. I viss utsträckning använder personer och företag i [[Stockholm]]Sverige denna toppdomän.
|-
| .su || [[Sovjetunionen]] || {{TLD/Active}} || [[1990]] || Toppdomänen används trots [[Sovjetunionens upplösning]], och domänregistranten tillåter fortfarande nyregistreringar. Det är oklart hur kompatibelt det här förfarandet är med [[Internet Corporation for Assigned Names and Numbers|ICANNsICANN:s]] policy. Namnet kommer från initialerna i engelskans ''Soviet Union''. [https://web.archive.org/web/20061116040940/http://www.fid.su/english/projects/SU-Registry/SU-Report.html Rapport om .su-domänen från .su:s regleringskommitté] [https://web.archive.org/web/20060103194551/http://stat.nic.ru/su/ Statistik]
|-
| .sv || [[El Salvador]] || {{TLD/Active}} || [[1994]] ||
Rad 771 ⟶ 783:
| .ye || [[Jemen]] || {{TLD/Active}} || [[1996]] ||
|-
| .yt || [[Mayotte]] || {{TLD/InactiveActive}} || [[1997]] ||
|-
| .yu || [[Jugoslavien]] || {{TLD/Inactive}} || [[1989]] || Toppdomänen används inte längre. Den blev inaktiv den 30 september 2009. Fram till dess användes främst i [[Serbien]] och [[Montenegro]]. Nya domäner har införts för samtliga länder i före detta Jugoslavien. [[Bosnien och Hercegovina]] - [[.ba]]. [[Kroatien]] - [[.hr]]. [[Nordmakedonien]] - [[.mk]]. [[Montenegro]] - [[.me]]. [[Serbien]] - [[.rs]]. [[Slovenien]] - [[.si]].
Rad 797 ⟶ 809:
 
==== Ickelatinska tecken ====
{| class="wikitable"
|-
Rad 810 ⟶ 821:
| .հայ|| [[Armenien]] || {{TLD/Active}} || Godkänt november 2014, aktiv 2016. ||
|-
| .বাংলাاليمن || [[BangladeshBahrain]] || {{TLD/InactiveReserved}} || Godkänt mars 20112019, sajter kommer senare. ||
|-
| .বাংলা || [[Bangladesh]] || {{TLD/Active}} || Godkänt mars 2011, aktiv 2017. ||
|-
| .бг || [[Bulgarien]] || {{TLD/Active}} || Godkänt 2015, aktiv 2016. ||
Rad 818 ⟶ 831:
| مصر || [[Egypten]] || {{TLD/Active}} || 2010 || Exempel: http://سجل.مصر/ (internetorganisationen)
|-
| .ею || rowspan=2 | [[Europeiska Unionenunionen]] || {{TLD/Active}} || Godkänt 2015, aktiv 2016. || [[kyrillisk skrift]], använd bl.a. i [[bulgariska]]
|-
| .ευ || {{TLD/InactiveReserved}} || SöktGodkänt 2019, ännusajter ejkommer godkäntsenare. || [[grekiska alfabetet]]
|-
| امارات || [[Förenade Arabemiraten]] || {{TLD/Active}} || 2010 ||
Rad 830 ⟶ 843:
| .香港 || [[Hongkong]] || {{TLD/Active}} || 2011 ||
|-
| .भारत || rowspan=56 | [[Indien]] || {{TLD/Active}} || Godkänd 2011 Aktiv 2014 ||
|-
| .இந்தியா || {{TLD/Active}} || Godkänd 2011 Aktiv 2015 ||
Rad 838 ⟶ 851:
| بھارت<br />.భారత్<br />.ਭਾਰਤ<br />.ভারত || {{TLD/Active}} || Godkända 2011 Aktiva 2017 ||
|-
|.ಭಾರತ<br/>.ഭാരതം<br/>.ভাৰত<br/>.ଭାରତ || {{TLD/Reserved}} || Godkända våren 2016, <br/>sajter kommer senare. ||
|-
| بارت<br/>.भारतम्<br/>.भारोत<br/>ڀارت<br/>ایران || {{TLD/Reserved}} || Godkända 2017, <br/>sajter kommer senare. ||
|-
| ישראל || [[Israel]] || {{TLD/InactiveReserved}} || SöktGodkänt 2020, ännusajter ejkommer godkäntsenare. ||
|-
| عراق || [[Irak]] || {{TLD/Reserved}} || Godkänt 2014, sajter kommer senare. ||
Rad 856 ⟶ 871:
| .中国 <br />.中國 || [[Kina]] || {{TLD/Active}} || 2010 ||
|-
| .ລາວ || [[Laos]] || {{TLD/InactiveReserved}} || SöktGodkänt 2019, ännusajter ejkommer godkäntsenare. ||
|-
| ليبيا || [[Libyen]] || {{TLD/Inactive}} || Sökt, ännu ej godkänt. ||
Rad 865 ⟶ 880:
|-
| مليسيا || [[Malaysia]] || {{TLD/Active}} || Godkänt 2011, aktiv 2014. ||
|-
| موريتانيا || [[Mauretanien]] || {{TLD/Reserved}} || Godkänt 2017, sajter kommer senare. ||
|-
| .мон || [[Mongoliet]] || {{TLD/Active}} || Godkänt 2012, aktiv 2014. ||
Rad 872 ⟶ 889:
| عمان || [[Oman]] || {{TLD/Active}} || Godkänt 2010, aktiv 2015 ||
|-
| فلسطين || [[Palestina (stat)|Palestina]] || {{TLD/Active}} || 2010 ||
|-
| پاکستان || [[Pakistan]] || {{TLD/Active}} || Godkänt 2011, aktiv 2018 ||
Rad 902 ⟶ 919:
| .укр || [[Ukraina]] || {{TLD/Active}} || 2013 ||
|-
| .бел || [[VitrysslandBelarus]] || {{TLD/Active}} || Godkänd 2014, aktiv 2015 ||
|-
|}
Webbadresser med arabiska och [[hebreiska]] tecken i toppdomänen skrivs med toppdomänen längst till vänster.
 
=== Generiska toppdomäner ===
{{uppdatera|datum=2015-08}}
Denna lista är något ofullständig.; Detdet finnsfanns i slutet av 2016 över 15001&nbsp;500 godkända generiska toppdomäner (alla var dock inte aktiva), och det bedömsbedömdes bli fler. Åtta stycken bildades 1985-19881985–1988, ett tiotal 2000-20112000–2011, och resten efter 2012.
Se [[:en:List of Internet top-level domains#ICANN-era generic top-level domains]] på engelska Wikipedia.
 
Rad 920 ⟶ 937:
! style="text-align:left;" | Kommentar
|-
| .aero || Reserverat för [[flygbolag]]. || {{TLD/Active}} || [[2002]] || Domänen var den första toppdomänen avsedd för en specifik [[bransch]]. Domänen administreras [[SITA]], ett företag specialiserat på IT och telekom inom flygindustrin. Det finns underdomäner både med hela namn och ord och med två bokstäver enligt [[IATA]]:s flygbolagskoder och med tre bokstäver enligt IATA:s [[flygplatskod]]er.
|-
| [[.arpa]] || Reserverat för infrastruktur på Internet. || {{TLD/Active}} || [[1985]] || Ursprungligen avseende datorer anslutna via ARPANET som var föregångaren till internet. Dessa datorer gick en period att komma åt via särskilda förbindelser. .arpa har behållits för vissa infrastrukturtjänster.
|-
| .bitnet || Reserverat för [[BITNET]]. || {{TLD/Inactive}} || [[1980-talet]] || Informell toppdomän som användes under 1980-talet, avseende datorer anslutna via BITNET-systemet som inte var [[internet]]-kompatibelt, men som gick att komma åt via särskilda förbindelser.
|-
| [[.biz]] || Reserverat för affärsverksamheter. || {{TLD/Active}} || [[2001]] || Bokstäverna ''biz'' är slang för engelskans ''business'', affärsverksamhet. [http://www.nic.biz Domänregister]
Rad 932 ⟶ 949:
|-
| [[.coop]] || Reserverat för kooperativ verksamhet. || {{TLD/Active}} || [[2001]] || Domänen skapades efter ett beslut i [[ICANN]] under 2000 för att lätta på den överbelastade [[.com]]-toppdomänen.<ref name="en">[http://en.wikipedia.org/wiki/.coop Engelskspråkiga Wikipedia] besökt
2008-05-30</ref> Enbart kooperativa organisationer som är medlemmar i en organisation för kooperativ kan få en domän under .coop.<ref name=en /> Exempel på svenska organisationer som har registrerat en .coop-adress är [[Kooperativa Förbundet]] ([https://web.archive.org/web/20050207152956/http://www.kooperativaforbundet.coop/ http://www.kooperativaforbundet.coop]) och [[Lantmännen]] ([http://www.lantmanen.coop http://www.lantmannen.coop]{{Död länk|datum=2018-07 |bot=InternetArchiveBot }}).<ref>[http://www.directory.coop/Location.aspx?searchString=sweden .coop directory] {{Wayback|url=http://www.directory.coop/Location.aspx?searchString=sweden |date=20050101091825 }} besökt 2008-05-30</ref> [http://www.nic.coop Domänregister]
|-
| [[.edu]] || Reserverat för utbildningar. || {{TLD/Active}} || [[1985]] || Används mest för universitet i USA. Det finns formella krav på vem som får skaffa en sådan domän, vilket gjort det svårt för skolor utanför USA att skaffa en. Detta var en av de första toppdomänerna som skapades i [[januari]] [[1985]], och var den första tiden den vanligaste räknat på antal e-postmeddelanden m.m.med mera, eftersom det var universiteten som byggde upp Internetinternet då.
|-
| [[.example]] || Reserverat för [[Internet Assigned Numbers Authority|IANA]]. || {{TLD/Reserved}} || [[1999]] || [[Reserverade toppdomäner|reserveradReserverad toppdomän]] som är till för att användas som exempel i dokument. Domänen används inte i [[DNS]]-systemet.
|-
| [[.gov]] || Reserverat för [[USA:s regeringfederala statsmakt]]. || {{TLD/Active}} || [[1985]] || Används i USA av statliga och delstatliga myndigheter.
|-
| [[.info]] || Tänkt för informationssajter, i praktiken ingen avgränsning. || {{TLD/Active}} || [[2001]] || [http://www.nic.info Domänregister]
Rad 950 ⟶ 967:
| .local || Reserverat för lokala nätverk. || {{TLD/Reserved}} || ? || Informell toppdomän som används för sajter inom ett lokalt nätverk, till exempel [[Apple Computer|Apple]]-protokollet [[Bonjour (protokoll)|Bonjour]] och ibland av [[Microsoft]] [[Active Directory]].
|-
| .localhost || Reserverat för [[Internet Assigned Numbers Authority|IANA]]. || {{TLD/Reserved}} || [[1999]] || [[Reserverade toppdomäner|reserveradReserverad toppdomän]] som av traditionella skäl alltid ska peka på [[localhost|loopback-adressen]].
|-
| [[.mil]] || Reserverat för [[USA:s försvarsdepartement]]. || {{TLD/Active}} || [[1985]] || Används av [[Amerikanska försvarsdepartementet]] och dess underorganisationer. Bokstäverna mil kommer från ''military'', det engelska ordet för [[militär]]. Den var en av de första toppdomänerna som infördes [[1985]]. [[USA]] är det enda land som har en toppdomän för sina militära styrkor. Andra länder använder sig av andranivådomäner för sina militära organisationer, till exempel .mil.se för svenska [[Försvarsmakten (Sverige)|Försvarsmakten]].
|-
| .mobi || Reserverat för mobilt anpassade webbplatser (''mobilsajter''). || {{TLD/Active}} || [[2006]] || NyskapadDomän domänöppen somför registrering sedan 2006 är öppen för registrering. Domänen är endast till för det mobila internet -&nbsp;– domäner som riktar sig mot exempelvis mobiltelefoner. [http://www.mtld.mobi MTLD]
|-
| .museum || Reserverat för [[museum|museer]]. || {{TLD/Active}} || [[2001]] ||
Rad 960 ⟶ 977:
| .name || Reserverat för privatpersoner. || {{TLD/Active}} || [[2001]] || Man kan registrera namn på dels andra och dels tredje nivån. Ifall någon registrerar ett namn på tredje nivån så blir den andra nivån som då användes reserverad och kan inte längre registreras. [http://www.nic.name Registrering av Name-domäner]
|-
| [[.net]] || Tänkt för nätoperatörer, i praktiken ingen avgränsning. || {{TLD/Active}} || [[1985]] || Bokstäverna kommer från engelskans ''network'', nätverk. [[Generisk toppdomän]] (gTLD) som används av [[DNS]]. .netDetta var en av de ursprungliga toppdomänerna som introducerades [[1985]]. Den var ursprungligen avsedd att användas av nätverksorganisationer somsåsom [[internetleverantör]]er. Idag finns det inga formella restriktioner på vem som får registrera en .net-domän.
|-
| [[.org]] || Reserverat för organisationer. || {{TLD/Active}} || [[1985]] || Toppdomän som används i [[DNS]]. Bokstäverna står för ''organization'', organisation. .org var en av de ursprungliga toppdomänerna som etablerades [[1985]]. Den var ursprungligen avsedd för organisationer som inte nådde upp till kraven för andra toppdomäner. Idag kan vem som helst registrera en .org-domän, men toppdomänen signalerar att verksamheten är icke-kommersiell, alltså utan vinstintresse från ägarna. Domänen har sedan [[1 januari]] [[2003]] administrerats av [[Public Interest Registry]], [http://www.pir.org/ PIR. org].
|-
| .pro || Reserverat för webbplatser för legitimerade personer inom vissa yrken. || {{TLD/Active}} || [[2001]] || Avser för närvarande advokater, revisorer, läkare och ingenjörer. För att få registrera en .pro-domän måste man visa att man är behörig, vilket bara kan göras i några länder. År 2011 fanns cirka 100.&nbsp;000 domännamn. Det finns tio underdomäner, bland annat: .law.pro, .med.pro, .eng.pro och .cpa.pro.
|-
| .root || Reserverat för infrastruktur på Internetinternet. || {{TLD/Active}} || [[2004]] || Domän som används internt i [[DNS]]-systemet. Närvaron av domänen sist i filen visar att hela filen kom med filöverföring. Även kallad ''vrsn-end-of-zone-marker-dummy-record.root''.
|-
| .tel || Reserverat för kommunikationswebbplatser. || {{TLD/Active}} || [[2005]] || Nyskapad toppdomän som är till för internetkommunikation.
Rad 974 ⟶ 991:
| .travel || Reserverat för reseföretag. || {{TLD/Active}} || [[2005]] ||
|-
| .uucp || Inte aktiv längre, startad av [[Unix to Unix Copy|UUCP]]. || {{TLD/Inactive}} || [[1985]] || Icke-formell toppdomän som användes under 1980-talet för att adressera [[Unix to Unix Copy|UUCP]]-anslutna datorer, alltså datorer ejanslutna direktvia anslutnaUUCP-systemet motsom inte var [[internet]]-kompatibelt, men som gick att komma åt via andrasärskilda datorsystemförbindelser.
|-
| .xxx || Reserverat för webbplatser med [[pornografi]]. || {{TLD/Active}} || [[2011]] || Främst reserverad för [[pornografi]]. Domänen blev först godkänd, vilket återkallades, men som godkänts igen 2011. XXX är i USA en beteckning för pornografi, som används i annonser med mera, något som härstammar från äldre bokstavskoder för åldersgränser för filmer, där bokstaven X betydde 18-årsgräns.
|-
| .إختبار <br />.测试 <br />.測試 <br />.δοκιμή <br />.परीक्षा <br />.テスト <br />.테스트 <br />.آزمایشی <br />.испытание <br />.பரிட்சை <br />.טעסט
| Reserverat för test av DNS-programvara || {{TLD/Active}} || [[2007]] || Toppdomäner som är till för att användas vid tester av DNS-programvara under en begränsad period, för kommande introduktion av toppdomäner med icke-latinska tecken. Orden är alla översättningar av ordet test. Till exempel fungerarfungerade år 2010 adresserna http://пример.испытание/{{Död länk|datum=2018-06 |bot=InternetArchiveBot cbignore}} , https://web.archive.org/web/20130323103917/http://xn--hxajbheg2az3al.xn--jxalpdlp/{{cbignore}} och http://例え.テスト/{{Död länk|datum=2018-06 |bot=InternetArchiveBot cbignore}}
|}
 
====Städer, regioner====
{| class="wikitable"
Rad 992 ⟶ 1 010:
| .asia || Reserverat för webbplatser i [[Asien]]. || {{TLD/Active}} || [[2004]] ||
|-
| .cat || Reserverat för [[katalanska|katalansk kultur/kommunikation]].<ref name=icann>[https://www.icann.org/resources/unthemed-pages/cat-appendixs-2006-03-22-en ".CAT Charter".] icann.org. Läst 17 september 2015. {{en ikon}}</ref>|| {{TLD/Active}} || [[2005]]<ref name=ccma1509>[http://www.ccma.cat/324/el-domini-dinternet-cat-arriba-als-deu-anys/noticia/2685501/ "El domini d'internet .cat arriba als deu anys".] ccma.cat. Läst 17 september 2015. {{ca}}</ref> || Är till för sajter på det [[katalanska]] språket eller om den katalanska kulturen. Administreras/finansieras av den katalanska stiftelsen Fundació puntCAT.<ref name=icann/> År 2018 fanns drygt 107&nbsp;000 registrerade domännamn.<ref>{{Webbref |url=http://fundacio.cat/en/observatory/infographic/growth-cat-domain-0 |titel=Growth of the .cat domain |hämtdatum=1 april 2019 |utgivare=Fundació Puntcat |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190401165608/http://fundacio.cat/en/observatory/infographic/growth-cat-domain-0 |arkivdatum=1 april 2019 |citat= |ref= }}</ref>
|-
| .eus || Reserverat för [[Baskien]]. || {{TLD/Active}} || [[2014]] || Är till för sajter på det [[baskiska]] språket eller om den baskiska kulturen.
Rad 998 ⟶ 1 016:
| .krd || Reserverat för [[Kurdistan]] || {{TLD/Active}} || 2014 ||
|-
|[[.stockholm]] || Ägs av Stockholms stad. || {{TLD/Active}} || 2016 || Började användas av staden 2018 (http://nic.stockholm/ var enda sajten 2016-20182016–2018).
|-
|}
 
====Företag, varumärken====
Det finnsfanns i slutet av 2016 flera hundra godkända toppdomäner som innehållerinnehöll namn på ett företag eller [[varumärke]]. Några är svenska.
{| class="wikitable"
|-
Rad 1 012 ⟶ 1 030:
! style="text-align:left;" | Kommentar
|-
| .abb || [[ABB]] Ltd (ursprungligen Asea Brown Boveri) || {{TLD/Active}} || || http://nic.abb/{{Död länk|datum=2018-07 |bot=InternetArchiveBot }} (registeransvarig) ärvar enda sajten i december 2016.
|-
| .aeg || Aktiebolaget [[Electrolux]] || {{TLD/Active}} || || http://nic.abb/{{Död länk|datum=2018-07 |bot=InternetArchiveBot }} (registeransvarig) är enda sajten i december 2016.
|-
| .ericsson || Telefonaktiebolaget [[L M Ericsson]] || {{TLD/Inactive}} || ||
Rad 1 024 ⟶ 1 042:
| .sca || [[Svenska Cellulosa Aktiebolaget]] || {{TLD/Active}} || || http://nic.sca/ (registeransvarig) är enda sajten i december 2016.
|-
| .volvo || [[Volvo]] Holding Sverige Aktiebolag || {{TLD/Active}} || || http://nic.volvo/ (registeransvarig) ärvar enda sajten i december 2016.
|}
 
Den 26 juni 2008 beslutade [[Icann]] att på sikt tillåta bildandet av betydligt fler generiska toppdomäner <ref>[[:en:Top-level domain#Proposed domains]]</ref>. Den 12 januari 2012 blev det möjligt att ansöka om en egen generisk toppdomän<ref>[http://www.dn.se/ekonomi/snart-dags-for-nya-toppdomaner Snart dags för nya toppdomäner]</ref> Den 13 juni 2012 publicerades en lista på 1&nbsp;930 nya toppdomäner för vilka ansökningar inkommit.<ref>[http://newgtlds.icann.org/en/program-status/application-results/strings-1200utc-13jun12-en Reveal Day 13 June 2012 – New gTLD Applied-For Strings] {{Wayback|url=http://newgtlds.icann.org/en/program-status/application-results/strings-1200utc-13jun12-en |date=20120615000000 }}</ref> Svenska organisationer har bland annat sökt .Stockholm, .ericsson, .sandvik och .volvo.
 
Enligt [http://tools.ietf.org/html/rfc2606 RFC2606] finns det fyra "reserverade" toppdomäner: [[.test]], [[.example]], [[.invalid]] och [[.localhost]]. Det finns också tre reserverade andranivåsdomänerandranivådomäner: example.com, example.net och example.org.
 
== Se även ==
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Toppdomän”