Nothing Special   »   [go: up one dir, main page]

Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Eskimbot (Diskussion | Bidrag)
m robot Lägger till: fr
Ingen redigeringssammanfattning
Märken: Mobilredigering Redigering via mobilapp Redigering i iOS-app
 
(49 mellanliggande sidversioner av 34 användare visas inte)
Rad 1:
{{Regent
'''Sven III Grate''', född cirka [[1125]], död [[1157]], [[kung av Danmark]] från [[1147]]. Son till [[Erik Emune]].
| namn = Sven Grate
| bild = Swen.jpg
| bildtext = Bild av kung Sven ur en samtida handskrift
| succession = [[Lista över Danmarks regenter|Kung av Själland]]
| företrädare = [[Erik Lamm]] <small>(kung av Danmark)</small>
| regeringstid = 1146–1152
| efterträdare = Sig själv<br /><small>(kung av Danmark i opposition mot [[Knut V av Danmark|Knut V]] och [[Valdemar den store]])</small>
| succession2 = [[Lista över Danmarks regenter|Kung av Danmark]]
| företrädare2 = Sig själv <small>(kung av Själland)</small>
| regeringstid2 = 1152–23 oktober 1157
| efterträdare2 = [[Valdemar den store]]
| ätt = [[Ylvingaätten]]
| far = [[Erik Emune]]
| mor = Thunna
| gemål = [[Adela av Meissen]]
| barn = Luccardis
| födelsedatum = Omkring 1125
| födelseplats =
| dödsdatum = 23 oktober 1157
| dödsplats = Stupad i [[slaget på Grate hed]]
| begravddatum =
| begravningsplats = Grate kapell på Grate hed nära [[Thorning]]
}}
[[Fil:Mynt slaget för Sven Grade, Nordisk familjebok.png|miniatyr|Mynt slaget för Sven Grate]]
'''Sven III Grate''', född cirkaomkring [[1125]], död [[115723 oktober]], [[1157]], var kung av Danmark]] från [[1147]]. SonHan var oäkta son till [[Erik Emune]].
 
Sven vistades i sin ungdom vid kejsar [[Konrad III av Tyskland|Konrad III]]:s hov. Han valdes 1147 till kung av invånarna i [[Själland]] och [[Skåne]], medan [[Knut V|Knut Magnusson]] valdes av invånarna i [[Jylland]]. Trots att [[ärkebiskop Eskil]] hjälpte Knut, fick Sven övertaget och besegrade Knut vid [[Slangerup]]. Han tog Eskil till fånga och spärrade in honom i [[Lunds domkyrka]], men försonade sig snart med honom och skänkte betydande gods till ärkestiftet. Det blev även vapenvila med Knut och de genomförde ett gemensamt fälttåg mot [[vender]]na, men utan framgång. Senare vann Sven segrar vid [[Høje-Tåstrup]] 1149 och [[Viborg, Danmark|Viborg]] två gånger 1151.
 
Knut flydde ur landet till den tyske kejsaren, [[Fredrik I Barbarossa]]. Vid ett möte i Merseburg tvingades Sven erkänna kejsaren som länsherre och avstå Själland som län till Knut. Väl hemma bröt Sven avtalet och ville endast avstå några mindre områden. Även om Sven inte kunde försvara landet mot vendiska plundringar, drog han i krig mot Sverige 1152–1153.
Sven vistades i sin ungdom vid kejsar [[Konrad III av Tyskland|Konrad III]]:s hov.
Han valdes 1147 till kung av invånarna i [[Själland]]
och [[Skåne]], medan [[Knut Magnusson]] valdes av
invånarna i [[Jylland]]. Trots att [[ärkebiskop Eskil]]
hjälpte Knut, fick Sven övertaget och besegrade Knut
vid [[Slangerup]]. Han tog Eskil till fånga och spärrade in
honom i [[Lunds domkyrka]], men försonade sig snart
med honom och skänkte betydande gods till ärkestiftet.
Det blev även vapenvila med Knut och de genomförde ett
gemensamt fälttåg mot venderna, men utan framgång.
Senare vann Sven segrar vid [[Höje-Taastrup]]
1149 och [[Viborg, Danmark|Viborg]] två gånger 1151. Knut
flydde ur landet till den tyske kejsaren,
[[Fredrik I Barbarossa]]. Vid ett
möte i Merseburg tvingades
Sven erkänna kejsaren som länsherre och
avstå Själland som län till Knut.
Väl hemma bröt Sven avtalet och ville endast
avstå några mindre områden. Även om Sven inte
kunde försvara landet mot vendiska plundringar,
drog han i krig mot Sverige 1152-1153.
Valdemar, hertig av Sönderjylland,
sedermera kung [[Valdemar den store]], allierade sig med Knut. 1154 lät
Knut och Valdemar hylla sig som kungar i Viborg.
Då även ärkebiskop Eskil och [[Skjalm Hvide]]s
ätt övergick till hans motståndare,
flydde han till Tyskland 1154. Där fick han 1156
viss hjälp av hertigen [[Henrik Lejonet av Sachsen]],
men det var inte tillräckligt, så 1157 blev han tvungen att
sluta fred, varefter riket skulle delas. Sven skulle
behålla Skåne med Bornholm, medan Knut fick
öarna och Valdemar hela Jylland. Sven kunde inte
acceptera delningen, utan beslöt sig för att mörda bägge sina motkungar
vid ett gästabud, som Knut anordnade i [[Roskilde]].
Han lyckades få Knut mördad, medan Valdemar sårades och
undkom till Jylland. Sven följde efter
honom men blev slagen den 23 oktober. Under flykten
mördades han av en bonde på Gradeheden
sydväst om Viborg.
 
Valdemar, hertig av Sønderjylland, sedermera kung [[Valdemar den store]], allierade sig med Knut. 1154 lät Knut och Valdemar hylla sig som kungar i Viborg. Då även ärkebiskop Eskil och [[Skjalm Hvide]]s ätt övergick till hans motståndare, flydde Sven till Tyskland 1154. Där fick han 1156 viss hjälp av hertigen [[Henrik Lejonet av Sachsen]], men det var inte tillräckligt, så 1157 blev han tvungen att sluta fred, varefter riket skulle delas. Sven skulle behålla [[Skåneland]], medan Knut fick öarna och Valdemar hela Jylland.
Sven gifte sig 1152 med ''Adelheid'', dotter till markgreve [[Konrad av Meissen]].
 
Sven kunde inte acceptera delningen, utan beslöt sig för att mörda bägge sina motkungar vid [[blodsgillet i Roskilde]]. Han lyckades få Knut mördad, medan Valdemar sårades och undkom till Jylland. Sven följde efter honom men blev slagen och dödad i [[slaget på Grate hed]] den 23 oktober.
 
Sven gifte sig 1152 med ''[[Adela av Meissen|Adelheid'']], dotter till markgreve [[Konrad av Meissen]].
 
'''Barn:'''
# Luccardis, gift med markgreve [[Berthold II av Istrien]].
 
== Källor ==
{{ugglan}}
* {{runeberg.org|nfcg|0508.html Sven, danska konungar, 3. S. Eriksson}}
[[Kategori:Danmarks regenter]]
 
{{Danmarks regenter}}
 
{{STANDARDSORTERING:Sven Grate}}
[[da:Svend 3. Grathe]]
[[Kategori:Danmarks regenter|Sven 03]]
[[en:Sweyn III of Denmark]]
[[Kategori:Kungligheter som stupat i strid]]
[[fr:Sven III de Danemark]]
[[plKategori:SwenFödda III Grade1125]]
[[Kategori:Avlidna 1157]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Ugglan]]
[[Kategori:Personer i Danmark under 1100-talet]]