Nothing Special   »   [go: up one dir, main page]
Wikipedia

Ivar Fredholm: Skillnad mellan sidversioner

Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
MystBot (Diskussion | Bidrag)
36 391 redigeringar
m r2.7.1) (robot Lägger till: it:Erik Ivar Fredholm
 
(27 mellanliggande sidversioner av 16 användare visas inte)
Rad 1:
{{NOTOC}}
[[Bild:Fredholm 2.jpeg|thumb|Ivar Fredholm]]
{{För|konstnären|Ivar Fredholm (bankman)}}
Erik '''Ivar Fredholm''', född [[7 april]] [[Vetenskapsåret 1866|1866]], död [[17 augusti]] [[Vetenskapsåret 1927|1927]], var en svensk [[matematiker]], som är känd för sina arbeten kring [[integralekvation]]er och [[spektralteori]]. ▼
{{faktamall biografi WD
| namn =
| bild =
| alt =
| bildtext =
| födelsenamn =
| födelsedatum =
| födelseort =
| dödsdatum =
| dödsort =
| begravningsplats =
| nationalitet =
| utbildad vid =
| yrke =
| ämbete =
| arbetsgivare =
| noterbara_verk =
| parti =
| maka =
| barn =
| föräldrar =
}}
▲'''Erik '''Ivar'' Fredholm''', född [[7 april]] [[Vetenskapsåret 1866|1866]], död [[17 augusti]] [[Vetenskapsåret 1927|1927]], var en svensk [[matematiker]], som är känd för sina arbeten kring [[integralekvation]]er och [[spektralteori]]. Han var son till [[Asea]]s grundare [[Ludvig Fredholm]] och bror till industrimannen [[John Fredholm]].
 
Efter ett par års studier vid [[Kungliga Tekniska Högskolanhögskolan]] och vid [[Uppsala universitet]], övergick Fredholm 1888 till Stockholms högskola, där han inom kort intog en bemärkt plats inom kretsen kring [[Gösta Mittag-Leffler]]. Även om han snart skulle visa sig i ståntstånd att lämna värdefulla bidrag till den av högskolans matematiker framför allt företrädda funktionsteorin, intog han som elev en särställning genom en från början starkt betonad inriktinginriktning mot den matematiska fysiken.<ref name="SU">''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref>▼
Ivar Fredholm var son till [[Asea]]s grundare [[Ludvig Fredholm]].
 
Fredholm blev [[filosofie doktor]] i Uppsala 1898. Gradualavhandlingen behandlar det fysikaliska problemet avatt upplösa de elastiska jämviktsekvationerna för medier av mycket allmänna elastiska egenskaper. Sedan länge handehade hans intresse kretsat kring potentialteorins grundläggande randvärdesproblem, "[[Dirichletvillkor|Dirichlets prolbemproblem]]", och dess samband med vissa intergralekvationer. 1899 lyckades han ange den allmänna upplösningen av dessa integralekvationer i form av kvoten mellan två ständigt konvergerande potensserier. Hans studier av integralekvationer publicerades år [[Vetenskapsåret 1900|1900]] under titeln ''Sur une nouvelle méthode pour la résolution du problème de Dirichlet'' och fick avgörande betydelse för [[funktionsanalysfunktionalanalys]]ens utveckling.<ref>''Svensk uppslagsbok'',name="SU" Malmö 1932</ref>▼
▲Efter ett par års studier vid [[Kungliga Tekniska Högskolan]] och vid [[Uppsala universitet]], övergick Fredholm 1888 till Stockholms högskola, där han inom kort intog en bemärkt plats inom kretsen kring [[Gösta Mittag-Leffler]]. Även om han snart skulle visa sig i stånt att lämna värdefulla bidrag till den av högskolans matematiker framför allt företrädda funktionsteorin, intog han som elev en särställning genom en från början starkt betonad inrikting mot den matematiska fysiken.<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref>
 
Han var från [[Vetenskapsåret 1906|1906]] professor i [[matematisk fysik]] vid [[Stockholms universitet|Stockholms högskola]], och 1908 tilldelades han [[Ponceletpriset]] av [[Franska vetenskapsakademin]].<ref>''Svensk uppslagsbok'',name="SU" Malmö 1932</ref> Fredholm invaldes 1914 som ledamot av [[Vetenskapsakademien]] och blev 1919 ledamot av [[Ingenjörsvetenskapsakademien]].▼
▲Fredholm blev filosofie doktor i Uppsala 1898. Gradualavhandlingen behandlar det fysikaliska problemet av upplösa de elastiska jämviktsekvationerna för medier av mycket allmänna elastiska egenskaper. Sedan länge hande hans intresse kretsat kring potentialteorins grundläggande randvärdesproblem, "Dirichlets prolbem", och dess samband med vissa intergralekvationer. 1899 lyckades han ange den allmänna upplösningen av dessa integralekvationer i form av kvoten mellan två ständigt konvergerande potensserier. Hans studier av integralekvationer publicerades år [[Vetenskapsåret 1900|1900]] under titeln ''Sur une nouvelle méthode pour la résolution du problème de Dirichlet'' och fick avgörande betydelse för [[funktionsanalys]]ens utveckling.<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref>
 
[[Fredholmoperator]]n, som ursprungligen uppfanns av den tyske matematikern [[Fritz Noether]], är namngiven efter honomIvar Fredholm. Han har också fått [[månkrater|månkratern]] [[Fredholm (månkrater)|Fredholm]] uppkallad efter sig av [[internationella astronomiska unionen]]. FredholmDetta invaldesskedde 19141976.<ref>[https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/2018 som ledamot avFredholm], [[VetenskapsakademienInternationella astronomiska unionen|IAU]]. ochLäst blevden 191928 ledamotapril av [[Ingenjörsvetenskapsakademien]]2019. </ref>▼
▲Han var från [[Vetenskapsåret 1906|1906]] professor i [[matematisk fysik]] vid [[Stockholms universitet|Stockholms högskola]], och 1908 tilldelades han Ponceletpriset av [[Franska vetenskapsakademin]].<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref>
 
== NoterKällor ==▼
=== Noter ===
<references/>▼
 
== Vidare läsning ==
▲[[Fredholmoperator]]n, som ursprungligen uppfanns av den tyske matematikern [[Fritz Noether]], är namngiven efter honom. Han har också fått månkratern [[Fredholm (månkrater)|Fredholm]] uppkallad efter sig av [[internationella astronomiska unionen]]. Fredholm invaldes 1914 som ledamot av [[Vetenskapsakademien]] och blev 1919 ledamot av [[Ingenjörsvetenskapsakademien]].
* {{SBL|14437 |författare=[[Sven Em Ohlon]]|år=1964-1966|namn=E Ivar Fredholm}}
 
== Externa länkar ==
{{matematikerstub-Sverige}}
* {{Libris namn|förnamn=Ivar|efternamn=Fredholm|år=1866-1927|namn=Fredholm, Ivar|auth=234880}}
 
{{DEFAULTSORTSTANDARDSORTERING:Fredholm, Ivar}}▼
▲== Noter ==
▲<references/>
 
[[Kategori:Svenska matematiker under 1900-talet]]▼
▲{{DEFAULTSORT:Fredholm, Ivar}}
 
▲[[Kategori:Svenska matematiker]]
[[Kategori:Svenska professorer i teoretisk fysik]]<!-- ingen idé att skilja ut matematisk fysik som "eget" ämne -->
[[Kategori:Personer verksamma vid Stockholms universitet]]
[[Kategori:Alumner från Kungliga Tekniska högskolan]]
[[Kategori:Svenska eponymer]]
[[Kategori:LVALedamöter av Kungliga Vetenskapsakademien]]
[[Kategori:Ledamöter av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien]]
[[Kategori:LIVA]]▼
[[Kategori:MänMottagare av Ponceletpriset]]
[[Kategori:Födda 1866]]
[[Kategori:Avlidna 1927]]
▲[[Kategori:LIVAMän]]
 
[[Kategori:Svensk uppslagsbok]]
[[de:Erik Ivar Fredholm]]
[[Kategori:Gravsatta på Djursholms begravningsplats]]
[[en:Erik Ivar Fredholm]]
[[Kategori:Forskare från Stockholm]]
[[fr:Ivar Fredholm]]
{{Auktoritetsdata}}
[[it:Erik Ivar Fredholm]]
[[nl:Erik Ivar Fredholm]]
[[nn:Erik Ivar Fredholm]]
[[pl:Erik Ivar Fredholm]]
[[pt:Erik Ivar Fredholm]]
[[ro:Erik Ivar Fredholm]]
[[ru:Фредгольм, Эрик Ивар]]
[[sk:Erik Ivar Fredholm]]
[[fi:Ivar Fredholm]]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Ivar_Fredholm”