Wikipedia:Blockeringar

Grundprincipen är att den första åtgärden är att försöka skapa en dialog med den person som beter sig på sätt som stör Wikipedias funktion eller dess användarskara.

Tyvärr har vissa beteenden och bidrag ett uppenbart uppsåt att vandalisera och störa, där chansen till dialog är liten. I dessa fall kan blockering genomföras omedelbart, men ska alltid dokumenteras med lämplig "K-mall" på klottrarens diskussionssida, se Wikipedia:Klottersanering. Var lyhörd för att det någon gång ibland kan uppstå en seriös dialog som reaktion på en blockering. Det har till exempel hänt att ovana användare varit omedvetna om att redigeringar omedelbart blir offentliga, de har "bara testat". Det har också skett olämpliga redigeringar som påverkats av känslomässigt engagemang, grupptryck och kanske alkohol i samband med händelser inom sport, musik eller politik.

Vad gäller övriga typer av beteenden som stör Wikipedias funktion bör man tala om för användaren att beteendet inte är önskvärt och varför, gärna med en länk till denna sida och till andra relevanta sidor om Wikipedia och hur Wikipedia fungerar.

Det kan finnas poänger med att blockera en användare som fortsätter med kontroversiella redigeringar utan att diskutera. Det är inte säkert att en ny användare inser att den blir meddelad om sitt agerande på sin användardiskussion eller i redigeringskommentarer. Möjligen tror användaren att redigeringarna misslyckats eftersom de försvunnit och inte inser att de tas bort. En blockering ger då information med klickbar länk till användardiskussionen och dialogen kan inledas.

Med blockerade användare som inte är uppenbara vandaler och klottrare bör dialogen fortsätta. De flesta människor har trots allt en möjlighet att bättra sig och lära sig av vad som hänt. En användare som blockeras bör därför få en tydlig förklaring om varför på sin diskussionssida, gärna med diffar. Undantag kan vara rena sabotagekonton, som uppenbart har som enda syfte att förstöra och som torde veta att vad de gör inte är tolererat.

• Upprepade och allvarliga brott mot Wikipedias grundläggande principer. Se Wikipedia:Grundprinciperna.
  • Uppsåt som kan tolkas som försök att hindra Wikipedia från att bli en fri encyklopedi.
  • Mot personer med klara agendor, som uppenbarligen inte försöker följa NPOV – en av Wikipediaprojektets hörnpelare. Agendan kan till exempel vara politiskt eller religiöst färgad eller syfta till att skapa förvirring eller onödig argumentation om vedertagna begrepp. Se Wikipedia:POV-pushning.
  • Vid grova personangrepp eller hot mot användare via Wikipedia eller annat medium.
  • När någon upprepade gånger lägger in upphovsrättsskyddad text, trots flera tillsägelser/varningar.
• Klotter och vandalism enligt nedanstående. Se även Wikipedia:Klottersanering och Wikipedia:Manual för administratörer.
  • De flesta klottrare och vandaler varnas före blockering, men det går också bra att blockera utan föregående varning. 30 minuter är då en lämplig blockeringstid.
  • Registrerade användare som med sina första redigeringar uppenbart visar att de registrerat kontot i oseriöst syfte kan blockeras på obestämd tid. Bedöm om det kan vara testredigeringar, klotter och nybörjarmisstag, för då ska användaren istället informeras och vid behov varnas. Om det finns minsta förhoppning om möjlig dialog kan blockeringen göras preventivt, annars blockeras kontot som vandalkonto.
• Nya användarkonton med namn som bryter mot reglerna för lämpliga namn brukar blockeras på obestämd tid, det vill säga för alltid. Detta gäller till exempel stötande användarnamn eller namn som framför ett budskap, men också konton som uppenbart är registrerade för att förvirra, genom att till exempel uppenbart ha tillkommit för att förväxlas med andra.
• Uppenbara marionettkonton som används i förvirrande syften, för att kringgå en pågående blockering, eller för att sabotera omröstningar. För användare med tillsvidareblockerat konto som återkommer under nytt namn, se Wikipedia:Marionetter#Blockerade användare.
• Vid redigeringskrig kan blockeringar utfärdas för att kyla ner situationen.
• Öppna proxyservrar och anonymiseringstjänster kan blockeras för att förhindra missbruk, även i förebyggande syfte (se meta:No open proxies). Se avsnitten om blockeringstid för IP-adresser nedan.
• Användare vars bidrag inte syftar till att skapa en encyklopedi.
• I syfte att uppmärksamma en förmodat ny användare på misstag med upprepade återställningar av oencyklopediskt material.
• För att hindra en robot från att fortsätta göra misstag, eller för att få robotägarens uppmärksamhet på något som behöver ändras i robotens agerande.
• Bekräftat avlidna användare bör blockeras tills vidare, då Wikipediakonton är personliga och eventuella redigeringar från en avliden persons konto tyder på obehörig åtkomst till inloggningsuppgifter.

• Innan någon först informerat och varnat användaren, i de fall där det finns en möjlighet att användaren agerat av okunskap och inte medvetet gått in för att klottra eller på annat sätt förstöra.
• Om administratören är i konflikt med användaren. I så fall är det bättre om administratören frågar någon annan administratör om denna anser att det finns skäl till blockering.

Användare som är undantagna från IP-blockering kan redigera från blockerade IP-nummer, exempelvis misstänkta eller bekräftade öppna proxyservrar.

Behörigheten syftar främst till att underlätta för seriösa användare som av olika anledningar måste använda anonymitetstjänster vid redigering på Wikipedia.

Administratörer är automatiskt undantagna från IP-blockering (ipblock-exempt).

På Wikipedia:Kommentarer om administrationen av Wikipedia diskuteras beslut om längre avstängning. En administratör som oändlighetsblockerar ett användarkonto måste försäkra sig om att det finns klar konsensus i wikigemenskapen för blockeringen.

En användare som vill överklaga sin blockering kan göra det genom att lägga in {{avblockering|motivering}} på sin diskussionsida. På så sätt hamnar användaren automatiskt i Kategori:Begäran om avblockering och på listan Wikipedia:Blockeringar/Begäran om avblockering. Listan uppdateras normalt en gång per timme (cirka 5 minuter över varje hel timme) med hjälp av en robot. Den listan kan sedan bevakas av administratörer som på så sätt kan se att användare har begärt avblockering.

Det går också bra att skicka e-post till någon administratör och begära avblockering. Detta förutsätter dock att användaren har registrerat en e-postadress till sitt konto och att e-postfunktionen inte stängts av i samband med blockeringen.

Användaren får inte skapa nya konton (marionetter) för att överklaga, utan måste göra det på sin egen diskussionssida eller via e-post. Då man blockerar en marionett skapad för detta syfte kan det dock vara skäl att kontrollera att inte användarens diskussionssida spärrats i onödan eller för onödigt lång tid.

Både IP-adresser, det vill säga "oinloggade användare", och användarkonton kan blockeras. En blockering avser normalt alla sidor och namnrymder, men kan begränsas till att endast avse angivna sidor och namnrymder.

Vid blockering av en IP-adress finns två funktioner som väljs genom att kryssa i eller ur rutor.

• Blockera endast oinloggade användare (ikryssad som förval)
• Förhindra skapande av användarkonton (ikryssad som förval)

Normalt bör man låta den första rutan vara ikryssad eftersom IP-adresser kan användas av många (i vissa fall till exempel hela kommuners nätverk). Om man till exempel blockerar en IP-adress som "skolklottrar" kommer då fortfarande de seriösa användare som har ett konto att kunna logga in och redigera som vanligt. Undantag kan vara om man blockerar en IP-adress som tillhör en enskild internetkund som vandaliserat eller är en öppen proxy – från sådana adresser vill man ju varken ha inloggade eller oinloggade redigeringar^{[förklaring behövs]}. I sådana fall kryssar man alltså ur "blockera endast oinloggade användare".

Låter man den andra rutan vara ikryssad kommer klottrarna inte att kunna kringgå blockeringen genom att skapa egna konton (detta måste isåfall göras över en annan IP-adress). Om man långtidsblockerar en IP-adress som används av många personer, till exempel en IP-adress som tillhör en skola, eller en dynamisk adress, så bör man i de flesta fall tillåta att nya konton skapas, det vill säga kryssa ur den andra rutan.

IP-adresser bör aldrig blockeras oändligt – se avsnittet om blockeringstid nedan.

Det kan i vissa fall vara befogat att blockera en grupp av IP-adresser. Det bör ske med viss återhållsamhet, då det kan handla om väldigt många IP-adresser som man blockerar samtidigt. Här ges några exempel på hur det utförs:

^*Inom parentes anges antal adresser med 64-bitars lokala delar inkluderade. Talet ovanför anger antalet nätverksadresser.
Med '/64 × #' menas inom IPv6 att det är ett 64-intervall gånger ett visst antal, t.ex. /63 som har dubbelt så många IP-adresser som /64-intervallet (/64 x 2), och /62 som har fyra gånger så många osv.

För en mer detaljerad beskrivning av hur man blockerar en grupp av IP-adresser, se länkarna nederst på sidan.

Alla användarkonton, även administratörer (de kan dock avblockera sig själva), kan blockeras. Vid blockering av ett konto finns fyra funktioner:

• Förhindra skapande av användarkonton (ikryssad som förval)
• Blockera automatiskt alla de IP-adresser som används av denna användare (ikryssad som förval)
• Hindra användaren från att skicka e-post (inte ikryssad)
• Låt användaren redigera sin egen diskussionssida under blockeringen (ikryssad som förval)

Den första rutan kan normalt lämnas ikryssad om det rör sig om skolklottrare och liknande. Detta förhindrar att användarkonton skapas från de IP-adresser som kontot använt. Den andra rutan styr den så kallade autoblockeringsfunktionen. Om rutan är ikryssad blockeras alla de IP-adresser som användaren använt, eller försöker använda, i 24 timmar. Detta kan få konsekvenser för andra användare (oinloggade och inloggade) som råkar dela IP-address med den blockerade. Om till exempel en klottrare blir blockerad hemma och nästa dag försöker logga in och redigera på sitt jobb kommer även IP-adressen på jobbet att blockeras. Funktionen bör kanske därför inte användas för enstaka klotterkonton och liknande – i sådana fall räcker det att förhindra att nya konton skapas. Autoblockerade IP-adresser visas i avidentifierad form som nummer i listan över blockerade användare.

Funktionen att spärra e-post bör endast användas om det finns skäl att tro att användaren kommer att missbruka e-postfunktionen.

Partiell blockering innebär att en IP-adress eller en användare blockeras en viss tid, men att blockeringen begränsas till att avse redigering av angivna sidor eller namnrymder. Åtgärden kan vara lämplig mot en användare/IP som på grund av till exempel intressekonflikt eller bristande konsensus gör upprepade och olämpliga redigeringar av en specifik sida. Åtgärden blir då mindre ingripande då den blockerade fortsatt kan redigera andra sidor, delta i diskussion på diskussionssida och liknande.

Det är en viktig princip att vid administrativa åtgärder som skrivskydd och blockeringar inte tillämpa mer ingripande och begränsande åtgärder än vad som är absolut nödvändigt. Överväg därför alltid om partiell blockering kan vara lämpligt och tillräckligt för att skydda en artikel mot oönskade redigeringar.

Ibland händer det att en robot börjar fungera fel, kör för fort etc. De kan då blockeras för att hindra att en mängd artiklar blir felaktiga, och för att uppmärksamma robotägaren på problemet. I det fallet skall man absolut inte använda autoblockeringsfunktionen – då hindras ju robotägaren från att logga in och korrigera de felaktiga ändringarna.

Det händer att användare själva begär att bli blockerade. Bättre än att ta upp administratörers tid i sådana fall är att helt enkelt låta bli att redigera i stället, alternativt att använda ett av de skript som gör att man inte kan logga in.

Det händer också att administratörer blockerar sig själva, ibland i demonstrativt syfte. Om man har synpunkter på vad som sker på Wikipedia är det istället bättre att ta upp saken till diskussion. Blockeringsfunktionen finns till för att förhindra missbruk, och skall inte användas för att agera demonstrativt.

Ibland kan man behöva testa blockeringsfunktionen, till exempel för att justera de meddelanden som ges till blockerade användare. I sådana fall är det viktigt att se till att blockeringen inte drabbar oskyldiga, vilket kan bli fallet till exempel vid automatisk blockering av IP-adress.

Blockeringar bör i allmänhet inte vara längre än vad som krävs för att tjäna syftet: en blockering på en timme kan vara mer än nog för att en uttråkad högstadieelev ska tröttna och hitta något annat att roa sig med. Kom ihåg att det är lätt att förlänga en blockering vid behov, ta hellre till i underkant.

Sedan omkring 2017/2018 har det utvecklats ett konsensus om att längre blockeringstider kan vara rimliga, till exempel läsårsblockering med mallarna {{lb}} och {{lb2}} för blockering för resten av innevarande läsår respektive resten av innevarande och nästkommande läsår. Sådan långtidsblockering kan göras för IP-adresser som det kommer extremt mycket klotter från, kanske från flera olika användare, från datorer som kanske finns på skolbibliotek eller liknande.

Dessa långtidsblockeringar ska dock inte vara oändliga – det kan ju tänkas att skolan eller kommunen arrangerar om bland sina IP-adresser så skolbiblioteket får en ny och någon annan dator drabbas. Efter ett avslutat läsår har en årskull lämnat samt en ny tillkommit, och kanske har några klottrare lämnat samtidigt som det är rimligt att ge den nya årskullen en chans att visa gott uppförande. Dessa långa men ändå tidsbegränsade blockeringar innebär en automatisk omprövning av långtidsblockeringarna – om det åter kommer mycket klotter från IP-adressen kan den blockeras igen.

Det finns i regel aldrig någon anledning att blockera en IP-adress oändligt. Även efterhängsna vandaler flyttar förr eller senare, eller byter internetleverantör, och många öppna proxyer är maskiner som "kapats" eller som tillfälligt ingår i anonymiseringsnätverk och alltså kommer att åtgärdas förr eller senare. Även avsiktliga proxyer, till exempel anonymitetstjänster, byter IP-adress. Att blockera ett eller ett par år borde täcka alla tänkbara fall.

IP-adresser som hör till vanliga hemma-internetabonnemang byts ofta ut med några dagars eller veckors mellanrum, och blockeringar längre än så är i de flesta fall både verknings- och meningslösa.

De meddelande som visas för en blockerad användare är MediaWiki:Blockedtext eller MediaWiki:Autoblockedtext.

MediaWiki:Blockedtext visas för en blockerad användare eller ett direkt blockerat IP-nummer. Då en blockerad användare försöker redigera så blockeras IP-adressen i 24 timmar, om denna ruta kryssats i av den som utförde blockeringen, varpå MediaWiki:Autoblockedtext visas för en oinloggad som försöker använda det IP-numret.

Du har försökt redigera en sida på Wikipedia, men för närvarande kan du inte redigera sidor. Ditt användarnamn eller ditt IP-nummer har blivit spärrat av administratören $1 med motiveringen: $2. Blockeringens varaktighet: $6.

• Om du skriver oinloggad ifrån ett allmänt IP-nummer (offentliga datorer) kan någon annan användare av samma IP-nummer ha orsakat skadegörelse på Wikipedia varpå IP-numret blockerats. Om detta är fallet kan du registrera ett användarnamn (processen är enkel) som skiljs från det blockerade IP-numret. Ytterligare information om anledningen till blockeringen kan finnas på diskussionssidan för det blockerade kontot eller IP-adressen.

• Om du anser att blockeringen bör tas bort för att den är felaktig eller för att den drabbar andra användare, lägg till texten {{avblockering}} på din diskussionssida. Ge också en motivering till varför blockeringen bör tas bort.

• Om du är en registrerad användare och har angivit din e-postadress i dina inställningar kan du fortfarande skicka wikimail via systemet, såvida inte den administratör som blockerade dig stängde av denna möjlighet.

Din IP-adress har blockerats automatiskt eftersom den har använts av en annan användare som blockerats av $1. Motiveringen av blockeringen var:

$2.

• Blockeringen startade: $8
• Blockeringen gäller till: $6
• Blockeringen är avsedd för: $7

Du kan kontakta $1 eller en annan administratör för att diskutera blockeringen.

Observera att du inte kan använda dig av funktionen ”Skicka e-post till den här användaren” om du inte har registrerat en giltig e-postadress i dina inställningar eller om du har blivit blockerad från att skicka e-post.

Din nuvarande IP-adress är $3. Blockerings-ID #$5.

• Wikipedia:Begäran om åtgärder
• Wikipedia:Undantagna från IP-blockering
• Wikipedia:Manual för administratörer
• Wikipedia:Klottersanering
• Wikipedia:Det är ingen rättighet att redigera på Wikipedia

• en:Wikipedia:Blocking policy, en:Wikipedia:Banning policy samt övriga interwikilänkar till besläktade sidor
• Help:Range blocks – detaljerad beskrivning av blockering av en grupp av IPv4-adresser
• Help:Range blocks/IPv6 – detaljerad beskrivning av blockering av en grupp av IPv6-adresser
• MediaWiki Manual: Block and unblock