Trinidad och Tobago

Namnet Trinidad kommer av det spanska ordet 'treenighet' (Trinidad var spanskt fram till år 1797). Ön Tobagos namn kommer av taíno-språkets tabago eller tabako, som betecknar rör av bambu eller majsblad, där man lade torkade blad som man skulle röka. Samma ursprung har också ordet tobak.

Innan öarna upptäcktes av Christofer Columbus 1498 beboddes de av kariber och arawaker. Trinidad var spansk koloni från 1400-talet tills den intogs av britterna 1797. Under den spanska tiden flyttade många fransmän, som flydde undan den franska revolutionen, till Trinidad. Även franska plantageägare från de franska kolonierna Martinique och Guadeloupe kom till Trinidad, där de började odla sockerrör, kaffe och kakao. De tog med sig sina afrikanska slavar.

Tobago har varit koloni åt Spanien, Nederländerna, Kurland (del av nuvarande Lettland), Frankrike och Storbritannien.

Trinidad blev brittisk koloni 1802 och Tobago 1814. De sammanfördes till en administrativ enhet av britterna den 1 januari 1899.^[8]

Slaveriet förbjöds i mitten av 1800-talet, vilket ledde till brist på arbetskraft inom jordbruket. Det medförde en arbetskraftsinvandring av indier, kineser och portugiser. I början av 1900-talet kom även invandrare från Syrien och Libanon.

I början av 1900-talet började man utvinna petroleum på Trinidad och senare även naturgas.

Trinidad och Tobago var mellan 1958 och 1962 en del av den Västindiska Federationen, som var ett brittiskt försök att skapa en enad ekonomiskt oberoende stat i Karibien. Trinidad och Tobago återinträdde dock som brittisk koloni för en kort tid efter federationens upplösning den 31 maj 1962 innan landet blev helt självständigt den 31 augusti 1962 och blev en republik den 1 augusti 1976.

 

Trinidad och Tobago är de sydligaste öarna i Antillerna, precis norr om det sydamerikanska fastlandet. Landet består av två huvudöar, Trinidad och Tobago, samt 21 mindre öar, bland andra Chacachacare, Monos, Huevos, Gaspar Grande, Little Tobago och Saint Giles. Öarnas terräng består av en blandning av berg och slättland. Den högsta punkten finns i norra bergskedjan vid El Cerro del Aripo, som når 940 meter över havet. Landet åtnjuter ett tropiskt klimat, och det finns två årstider. Torrsäsongen under årets sex första månader samt våtsäsongen under resterande delen av året. Det blåser främst från nordöst. Till skillnad från många andra öar i Västindien har landet undsluppit många förödande orkaner, såsom orkanen Ivan, vilken passerade nära öarna i september 2004.

Även om öarna ligger precis norr om Sydamerika ses ofta Trinidad och Tobago som ett nordamerikanskt land, eftersom det tillhör Västindien.

Trinidad och Tobago är en parlamentarisk republik med presidenten som statschef och premiärministern som regeringschef. Presidenten väljs indirekt på ett 5-årigt mandat av ett elektoralkollegium av utvalda ledamöter av senaten och representanthuset. Presidenten utser premiärministern, vanligtvis från det parti som är i majoritet i representanthuset. Regeringen utses bland parlamentsledamöter. Parlamentet är en tvåkammarförsamling som består av senaten (överhuset) och representanthuset (underhuset). Senaten har 31 ledamöter med 5-åriga mandat, varav 16 utses av det styrande partiet, 9 av presidenten och 6 av oppositionspartiet. Representanthuset har 41 ledamöter, också med 5-åriga mandat, som är direkt valda i enmansvalkretsar i relativa majoritetsval. Tobago har också ett eget parlament (Tobago House of Assembly) med 16 ledamöter med 4-åriga mandat. 12 av ledamöterna är direkt valda av folket i majoritetsval, 3 utses av ledaren för majoritetspartiet (benämns Chief Secretary) och 1 genom rådgivning från ledaren för oppositionspartiet. Tobago House of Assembly inrättades 1980 för att bättre kunna administrera Tobago och har hand om 33 budgetområden, bland annat turism, fiske, jordbruk, kultur och infrastruktur.^[3][9]

Vid självständigheten 1962 var befolkningsgrupperna av afrikanskt respektive indiskt ursprung ungefär lika stora, och detta förhållande har starkt påverkat den politiska processen i landet. Landet var vid självständigheten ett samväldesrike, men omvandlades till en republik 1976. Landet står kvar som medlem i Samväldet och är också medlem i den regionala sammanslutningen Karibiska gemenskapen. Partierna har huvudsakligen varit uppdelade längs etniska linjer där de så kallade afro-trinidadianerna har röstat på People’s National Movement, PNM medan de så kallade indo-trinidadianerna röstat på partier med indisk profil såsom United National Congress, UNC. I valet 2002 fick PNM en majoritet med 20 platser mot oppositionens 16 i parlamentet och Patrick Manning blev premiärminister. PNM vann valet igen 2007 då man fick 26 mandat mot oppositionens 15 (antalet ledamöter hade ökats till 41). Manning fortsatte som premiärminister och utlyste ett val i förtid redan 2010 som han dock förlorade stort mot en koalition som kallade sig People’s Partnership med det indiska partiet som det ledande. Denna koalition vann 29 platser mot PNM som bara fick 12 och ny premiärminister blev Kamla Persad-Bissessar, som är av indisk härkomst och landets första kvinnliga regeringschef.^[10]

Trinidad och Tobago är indelat i nio regioner, två städer och tre kommuner. Städerna är Port of Spain (huvudstaden) och San Fernando. Kommunerna är Arima, Point Fortin och Chaguanas. Chaguanas den som växer fortast och är den största staden i staten. Då majoriteten av befolkningen bor på Trinidad är det också där majoriteten av alla städer ligger. Den största staden på ön Tobago är Scarborough.

 

Trinidads ekonomi är starkt beroende av petroleumindustrin. Turism och tillverkningsindustri är också viktiga för den lokala ekonomin. Turismen är en växande sektor, fast den inte är så viktig för Trinidad som för många andra av de västindiska öarna. Sockerrör var en gång en viktig gröda på Trinidad, men den kommersiella produktionen av det har minskat på senare tid. Ekonomin drar fördel av ett gott ledarskap och av ett stort överskott i handelsbalansen.

Trinidad och Tobago har fått rykte om sig att vara ett bra område för internationell företagsamhet. Den senaste tidens tillväxt i ekonomin har fått draghjälp av investeringar i flytande naturgas, petrokemiska produkter och stål. Nya petrokemiska projekt och projekt beträffande plast och aluminium är på planeringsstadiet. Trinidad och Tobago är den ledande västindiska producenten av olja och gas, och landets ekonomi är starkt beroende av dessa resurser. Men landet har också tillverkningsindustri, speciellt för livsmedel och dryckesvaror, men också cement. Dessa produkter exporteras till andra västindiska öar. Olja och gas står för omkring 44 % av bruttonationalprodukten och 80 % av exporten, men bara för 5 % av sysselsättningen. Landet är också ett regionalt finanscentrum, och turismen är en tillväxtsektor, fast proportionellt är den inte så viktig som på många andra av de västindiska öarna.^[11]

2016 exporterade Trinidad och Tobago varor och tjänster värderat till 7,3 miljarder amerikanska dollar (USD) och importerade för 7,4 miljarder dollar. Exporterna bestod mest av petroleum och petroleumprodukter, flytande naturgas, metanol, ammonium, urea, stålprodukter, drycker, sädesslag och sädesslagsprodukter, kakao, fisk, konserverad frukt, kosmetika, rengöringsmedel samt plastförpackningar. Importerna bestod mest av fossila bränslen, smörjmedel, maskiner, transportutrustning, industriprodukter, mat, kemikalier samt levande djur.^[3]

Exportpartners 2015:^[3]

•   USA 28,2 %
•   Brasilien 7,1 %
•   Argentina 6,3 %
•   Chile 5,7 %
•   Dominikanska republiken 5,5 %
•   Barbados 5,3 %
•   Jamaica 4,2 %

Importpartners 2015:^[3]

•   USA 35,6 %
•   Kina 6,8 %
•   Gabon 6,6 %

La Brea asfaltsjö nära San Fernando.

• Befolkningens medianålder: 35,5 år (2016)
  • Mäns medianålder: 35,0 år (2016)
  • Kvinnors medianålder: 36,0 år (2016)
• Befolkningstillväxt: -0,17 % (2016)
• Födelsetal: 13,1 födslar per 1 000 invånare (2016)
• Dödlighet (hela befolkningen): 7,8 dödsfall per 1 000 invånare (2016)
• Nettomigration: -6,1 migranter per 1 000 invånare (2016)
• Könsfördelning (hela befolkningen): 1,03 män per kvinna. (2016)
• Mödradödlighet: 63 dödsfall per 100 000 födslar (2015)
• Spädbarnsdödlighet: 23,0 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
  • Manlig spädbarnsdödlighet: 24,4 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
  • Kvinnlig spädbarnsdödlighet: 21,7 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
• Befolkningens medellivslängd vid födseln: 72,9 år (2016)
  • Mäns medellivslängd vid födseln: 69,9 år (2016)
  • Kvinnors medellivslängd vid födseln: 75,9 år (2016)
• Antal barn/kvinna: 1,71 (2016)
• Andel av vuxna befolkningen med HIV/Aids: 1,22 % (2015)
• Invånare som är smittade av HIV/AIDS: 10 800 (2015)
• Dödsfall på grund av HIV/AIDS per år: 200 (2015)
• Andel av den vuxna befolkningen som lider av fetma: 32,3 % (2014)
• Läs- och skrivkunnighet hos personer 15 år och äldre: 99,0 % (2015)
  • Hos män: 99,2 % (2015)
  • Hos kvinnor: 98,7 % (2015)
• Ungdomsarbetslöshet (15-24 års ålder): 9,2 % (2013)
  • Hos män: 7,7 % (2013)
  • Hos kvinnor: 11,4 % (2013)

Siffror tagna från The World Factbook.^[3]

Vid folkräkningen 2011 var den etniska tillhörigheten fördelad på följande sätt (officiella engelska termen i parentes):^[12]

Vid folkräkningen 2011 var den religiösa tillhörigheten fördelad på följande sätt:^[12]

55,11 % av befolkningen var kristna.

 

Litteraturen på Trinidad och Tobago präglas av landets koloniala förflutna och av traditioner från Afrika, Europa och Indien. Kulturutbytet med övriga Västindien med dess blandkulturer har varit och är omfattande. Landets mest kända författare är nobelpristagarna V.S. Naipaul och Derek Walcott. Walcott föddes på Saint Lucia men bodde många år på Trinidad.

Den musik som på 2000-talet förekommer i landet återspeglar den kulturblandning som skett de senaste århundradena. Det afrikanska inslaget har varit grundläggande men detta har i hög grad modifierats genom kontakt med musik från Europa, Indien, övriga Västindien och USA. Calypso och steelband är två musikformer som även spridits internationellt.

Karnevalen på Trinidad är en av de största i världen och har inspirerat till liknande karnevaler i många länder. Den äger rum varje år dagarna före askonsdagen, alltså dagarna före fastetiden, främst i huvudstaden Port of Spain och i San Fernando. Karnevalens historia går tillbaka till slutet av 1700-talet då många fransmän eller kreoler flyttade till Trinidad, men dagens karneval skiljer sig radikalt från den ursprungliga. Tre huvudinslag idag är calypso, steelband och maskeradtåg.

Cricket är den största publiksporten och landet var med och arrangerade världsmästerskapen i endagscricket 2007. De spelar med andra länder i Västindien med ett gemensamt lag. Även fotboll och golf är populära sporter. Landets fotbollslandslag kvalade för första gången in till Fotbolls-VM till VM i fotboll 2006. De har också haft många bra sprinters, bland annat Ato Boldon. Trinidad och Tobagos herrlag vann den avslutande stafetten på 4 x 400 m under Världsmästerskapet i Friidrott 2017 i London.