Malmöfestivalen

Idén till Malmöfestivalen kommer ursprungligen från Tyskland. I staden Kiel har man haft en festival i över hundra år som kallas Kieler Woche. Därifrån kom inspirationen till Malmöfestivalen^[1]. 1985 ägde den första festivalen rum, efter att ha planerats sedan året innan. 50 försäljningsstånd byggdes av ungdomslag på tre månader och Röda Korset sydde markiser. En affisch och symbol togs fram för festivalen. Fem konstnärer fick visa upp sina förslag. Förslaget som vann ritades av Anders Österlin. Hans affisch föreställde en näktergal, och det blev symbol för Malmöfestivalen. Han valde en näktergal eftersom Malmö har många parker och näktergalen trivs i dessa. Näktergalen fanns länge kvar som symbol för Malmöfestivalen, men togs bort 1995. Istället gick man över till en enkelt tecknad text med ”Malmöfestivalen” i svart och rött. Redan första året gick festivalen över förväntan. Det var det största festarrangemanget i Malmös historia sedan 1914 då Baltiska utställningen ägde rum.

Drakbåtarna var länge en viktig företeelse under festivalen. Drakbåtstävlingen gick ut på att olika betalande företag i Malmö utmanade varandra genom att paddla 300 meter längs kanalen på kortast möjliga tid. Det började premiäråret 1985, då bara 16 lag tävlade mot varandra. Redan året därpå hade intresset stigit för tävlingen, och år 1996 hade det blivit så stort att hela 640 lag deltog. Efter det sjönk deltagandet något, och år 2003 deltog ”endast” 310 lag. Till tävlingen skapades fantasifulla dräkter och roliga namn på lagen. Intresset för den svalnade dock mer och mer vilket gjorde att man bestämde sig för att slopa den. 2006 gick så den sista tävlingen av stapeln. Till 30-årsjubileet 2015 beslutade festivalledningen att återigen anordna en Drakbåtsfestival i samarbete med Malmö Roddklubb.

En stor kräftskiva inleder varje år Malmöfestivalen och traditionsenligt medverkar musikgruppen Grus i dojjan. Startåret 1985 ville man göra något speciellt, och det blev en måltid för hela Malmös befolkning. Den hålls på Stortorget under bar himmel. Kommunen ansträngde sig när det gällde att ordna en leverantör som kunde leverera 1,5 ton kräftor. Det första året 1985 kostade det 5 kronor för fem kräftor, och 5 kronor för smör, bröd, ost, en rolig hatt och en haklapp. Festivalölen kostade också 5 kronor. Därefter har man fått betala det dubbla priset jämfört med 1985. Numera får deltagarna medta sina egna kräftor, övrig mat och dryck. Redan det första året åt ca 12 000 malmöbor 59 985 stycken kräftor på bara två timmar. En representant för Guinness Rekordbok räknade med hjälp av stadens turistchef Carl-Erik Frantzén. Efter måltiden fick Malmö certifikat med bevis på det nya världsrekordet. Rekordet från det året har förbättrats vid flera andra Malmöfestivaler. Redan året efter fick Malmö ett nytt världsrekord på 83 982 kräftor. År 1989 kom ännu ett världsrekord på 87 480 kräftor, och till senast, år 1994 kom Malmöfestivalens senaste världsrekord på 91 500 kräftor. Det rekordet har dock senare blivit slaget av Dalarna.^{[källa behövs]}

Malmöfestivalen ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling för stora evenemang och ytterligare stärka Malmös profil som hållbar stad. Det ansvaret har Malmöfestivalen tagit på allvar sedan 2009, då det påbörjades ett systematiskt arbete för att minska miljöpåverkan för varje år som går. Malmöfestivalen har erhållit en rad utmärkelser för sitt miljöarbete, bland annat det internationellt erkända priset A Greener Festival Award.

•  
  Folkhav på Stortorget.
•  
  Kaliffa på Malmöfestivalen.
•  
  Publikkontroll.
•  
  Festivalarbetare.
•  
  Fotbollstricks.
•  
  Tivoliattraktion.

• Malmöfestivalen 1985 – 2004 Jonny Ambrius

• Malmöfestivalens webbplats
•   Wikimedia Commons har media som rör Malmöfestivalen.
  Bilder & media