Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomarna kan delas in på olika sätt, exempelvis:^[2]

• Kranskärlssjukdomar – sjukdomar som drabbar kranskärlen som försörjer hjärtmuskeln med blod, exempelvis hjärtinfarkt och kärlkramp.
• Cerebrovaskulära sjukdomar – sjukdomar i hjärnans blodkärl, exempelvis stroke och transitorisk ischemisk attack (TIA).
• Perifera kärlsjukdomar – sjukdomar i blodkärl som försörjer armar och ben oftast på grund av ateroskleros, exempelvis fönstertittarsjuka.
• Reumatisk hjärtsjukdom – skada på hjärtmuskeln och hjärtklaffar till följd av reumatisk feber.
• Medfödda hjärtfel.
• Mikrovaskulär dysfunktion
• Djup ventrombos och lungemboli – blodpropp i benets ven som kan släppa och vandra till hjärtat och lungorna.

Fler exempel på hjärt- och kärlsjukdomar: aneurysm, arytmi, kardiomyopati, hjärtsvikt, myokardit, endokardit, hypertoni.

Uppemot 90 procent av alla hjärt-kärlsjukdomar beräknas kunna förebyggas genom perfekt kontroll av modifierbara faktorer som rökstopp, optimal livsstil och adekvat medicinering.^[2][3] 2021 kom denna review av randomiserade kontrollerade studier som inte kunnat visa att träning kunde förebygga hjärtsjukdom. Över 80% av studierna på området är observationsstudier. Enligt författarna saknas bevis för detta i dagsläget.^[4]

Att sluta röka är en av de effektivaste åtgärderna för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.^[2][5] Användning av tobak är en av de största riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar.^[2][5]

Tillskott av omega-3-fettsyror förebygger inte hjärt- och kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt eller stroke.^[6][7][8]

Livsmedelsverket konstaterar att vilken typ av fett man äter är viktigare än mängden fett.^[9] Livsmedelsverket rekommenderar att undvika transfetter och ersätta mättat fett med omättat fett för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.^[9]

Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att minska på saltintaget till under 5 gram salt per dag^[10] för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom genom att minskat saltintag sänker blodtrycket.^[10] Livsmedelsverket rekommenderar i enlighet med Nordiska näringsrekommendationerna ett genomsnittligt saltintag hos befolkningen på 6 gram per dag för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom och sänka blodtrycket.^[11] Enligt WHO finns ett starkt samband mellan saltintag och högt blodtryck, och en direkt men inte lika tydlig koppling mellan saltintag och hjärt- och kärlsjukdomar.^[11]

En systematisk översiktsartikel av Cochrane från 2014 fann ingen tydlig hälsovinst med att rekommendera ett lågt saltintag hos personer med normalt eller högt blodtryck.^[12] En rapport från 2019 som tagits fram i samarbete av amerikanska och kanadensiska myndigheter visade att då nyare studier tas med i underlaget kvarstår rekommendationen om att begränsa saltintaget till under 6 gram per dag.^[11]

Ateroskleros är en process som utvecklas över årtionden och är ofta tyst fram till en akut händelse (hjärtattack) utvecklas senare i livet. Populationsstudier har visat att utvecklingen av ateroskleros sker redan i barndomen. De flesta ungdomar bekymrar sig dock mer för andra hälsorisker som HIV, olyckor och cancer än kardiovaskulär sjukdom.^[13]

De främsta livsstilsfaktorerna som ger ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom är tobaksanvändning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och riskbruk av alkohol.^[2] De här riskfaktorerna kan leda till högt blodtryck, högt blodsocker, förhöjda blodfetter, samt övervikt och fetma.^[2][5] Dessa tillstånd är i sin tur riskfaktorer som är direkt korrelerade med hjärt- och kärlsjukdom, såsom hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.^[2][5]

• Hög ålder
• Manligt kön
• Ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdom

 

• Tobaksrökning
• Diabetes (hög blodsockernivå)
• Hyperkolesterolemi (förhöjda blodfetter)
• Övervikt och fetma
• Hypertoni (högt blodtryck)
• Ohälsosam kost
• Sömnbrist
• Fysisk inaktivitet/stillasittande livsstil
• Stress
• Förhöjd hjärtfrekvens
• Exponering för högt buller
• Skakiga relationer
• Depression
• Parodontala sjukdomar
• Graviditetskomplikationer, som preeklampsi, högt blodtryck under graviditeten och graviditetsdiabetes.^[14]

Två systematiska översikter från SBU som undersökt arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom visar att det finns faktorer i arbetsmiljön som har ett samband med hjärt- och kärlsjukdom.^[15][16]

Exponering för vissa kemiska ämnen har påvisade samband till hjärtsjukdom, såsom: kvartsdamm, motoravgaser och svetsning i arbetsmiljön, vilket var vanligt i Sverige i samband med rapporten 2017.^[16] Arsenik, bens(a)pyren, bly, dynamit, koldisulfid, kolmonoxid, skärvätskor, samt tobaksrök var också associerade med hjärtsjukdom.^[16] Elektrolytisk framställning av aluminium och framställning av papper med sulfatmetoden har också koppling till hjärtsjukdom, samt exponering för tobaksrök i arbetsmiljön.^[16] Lung-hjärtsjukdom har påvisad koppling till exponering för kvartsdamm och asbest.^[16] Det finns påvisade samband med exponering för bly, koldisulfid och fenoxisyror med TCDD i arbetsmiljön, liksom för arbete med elektrolytisk aluminiumframställning och fall av stroke.^[16] Högt blodtryck har påvisade samband till exponering för asbest och bly.^[16]

Granskningen pekar på samband som har betydelse för hjärtsjukdom, stroke respektive högt blodtryck.^[15] En rad exponeringar har undersökts, till exempel organisatoriska och psykosociala faktorer, fysisk ansträngning, buller, strålning och vibrationer.^[15] Vad som har betydelse i arbetsmiljön varierar något mellan de olika sjukdomarna.^[15] För hjärtsjukdom finns det till exempel samband med en upplevelse av att arbetssituationen innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav.^[15] En upplevelse av lågt stöd i arbetet och buller i arbetet har också betydelse.^[15] För stroke finns till exempel samband med en upplevelse av låg kontroll över sitt arbete, skiftarbete och exponering för joniserande strålning.^[15]

Kvinnor och män som utsätts för samma typ av exponering i arbetet utvecklar samma relativa ökning av hjärt-kärlsjukdom.^[15] Under de yrkesverksamma åren är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt eller stroke dubbelt så hög som för kvinnor.^[15] SBU-rapporten går igenom de senaste 30 årens forskning fram till 2016.^[15] SBU visar att det idag finns mycket kunskap som baseras på god forskning och som kan användas för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom kopplat till arbetet.^[15]

En effektiv behandling inkluderar livsstilsförändringar.^[5]

Medicinering som blodtryckssänkande läkemedel, acetylsalicylsyra, och kolesterolsänkande läkemedel kan vara till nytta. Kirurgi och angioplastik kan behövas vissa fall för att öppna, laga eller byta ut skadade blodkärl.

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken sett till Sverige och till hela världen.^[2][17] År 2018 stod hjärt- och kärlsjukdomar för en tredjedel av alla dödsfall i Sverige (33 procent).^[17] Av samtliga 57 miljoner dödsfall i hela världen år 2016, stod hjärt- och kärlsjukdomar för 18 miljoner dödsfall (31 procent).^[2] Av hjärt- och kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt och stroke de två vanligaste dödsorsakerna.^[2] Tillsammans står de för 85 procent av dödsfallen i hjärt- och kärlsjukdom.^[2]