Demonstration
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- För andra betydelser, se Demonstration (olika betydelser).
En demonstration är en folkmassa som samlats för att protestera, det vill säga offentligt uttrycka sin åsikt i en politisk eller annan fråga. Detta kan innebära att protestera mot något eller kräva någon konkret förändring. Det är vanligt att demonstrationer marscherar från en samlingsplats till en annan plats i form av ett demonstrationståg, och att man lyssnar på tal vid någon av dessa platser. Ofta bärs plakat och/eller banderoller. Det förekommer också att deltagarna i en demonstration deltar i talkörer. Ordets ursprung är latinets demonstrare som betyder "visa upp".[1]
Demonstrationer är i allmänhet tillåtna i demokratier, och anses utgöra en del av yttrandefriheten och den fria opinionsbildningen.
Protestmetoder
redigeraEtt antal olika protestvarianter används i samband med en demonstration. Förutom demonstrationståg med plakat (exempel: förstamajdemonstration), förekommer kastrullkonserter (skrammel med husgeråd; vanliga i Sydamerika), flashmobbar och sittstrejker.
Liknande protestyttringar förekommer även bland folk som samlats av andra orsaker än demonstration. På läktare vid idrottsevenemang kan visselkonserter eller näsduksviftningar (pañolador) förekomma. Enstaka människor kan ägna sig åt bed-in eller hungerstrejker.
Sverige
redigeraRätten att demonstrera, demonstrationsfriheten, är grundlagsskyddad i Sverige enligt Regeringsformen. Enligt denna gäller att "mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot."
I Sverige är en demonstration ur juridisk synpunkt en allmän sammankomst. Lagstiftning avseende allmänna sammankomster finns i Ordningslagen (1993:1617). Där stadgas i 2 kap §4 att "Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar får inte utan tillstånd anordnas på offentliga platser …Om det kan ske utan fara för ordning och säkerhet eller för trafiken, får emellertid anordnaren befrias från skyldigheten att söka tillstånd enligt detta stycke för tillställning av visst slag. Ett beslut om befrielse får förenas med villkor". Vidare stadgas i 5§ att "Den som avser att inom ett område som redovisas i detaljplan anordna en sådan allmän sammankomst utomhus eller offentlig tillställning som det inte krävs tillstånd för enligt 4 § skall anmäla detta." Ansökan och anmälan om så kallat demonstrationstillstånd görs enligt lagen hos polismyndigheten. Brott mot kravet på ansökan eller anmälan bestraffas med böter eller fängelse i högst 6 månader.
Den senaste revideringen av Ordningslagen trädde i kraft 2006-01-01 samtidigt som maskeringsförbud infördes vid demonstrationer i vissa fall. Polisen måste informera[förtydliga] om när maskeringsförbud börjar råda.
Se även
redigeraKällor
redigera- Ansökan tillstånd ordningslagen, polisens webbplats, 10 september 2010. Läst en 27 januari 2012.
- Demonstrationer, polisens webbplats, 10 augusti 2011. Läst den 4 juni 2015.
- ”Offentliga möten/demonstration”. almedalsveckan.info. Arkiverad från originalet den 5 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150605021200/http://www.almedalsveckan.info/1133. Läst 4 juni 2015.
Noter
redigera- ^ Demonstration i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
Externa länkar
redigeraWikimedia Commons har media som rör demonstration.