William Gibson (författare)
William Gibson | |
Gibson i samband med den franska utgivningen av Spook Country i Paris, 17 mars 2008. | |
Född | 17 mars 1948 Conway, South Carolina, USA |
---|---|
Yrke | Författare |
Nationalitet | Amerikan, kanadensare |
Språk | Engelska |
Verksam | 1977- |
Genrer | Science fiction |
Debutverk | Fragments of a Hologram Rose (1977) |
Noterbara verk | Neuromancer (1984)[1] |
Priser | Philip K. Dick Award (1984), Nebulapriset (1985), Hugopriset (1985), Ditmar Award (1985), Seiun Award (1985), Prix Aurora Awards (1995) |
Hemort | Vancouver[2] |
Webbplats | williamgibsonbooks.com/ |
Fotnoter | Gibson myntade uttrycket cyberspace i novellen Burning Chrome (1982). |
William Ford Gibson, född 17 mars 1948 i Conway, South Carolina, USA, är en amerikansk science fiction-författare, som sedan 1968 bor i Kanada. Han har kallats cyberpunkens fader, och var den som myntade uttrycket cyberspace[3][4][5].
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Gibson bodde som barn i Whytheville, Virgina. Gibsons far dog när han var åtta år och hans mor när han var arton.[3][6]
Som tonåring gick han på internatskola i Tucson, Arizona, och 1968 flyttade han till Kanada för att undgå att skickas till Vietnam under Vietnamkriget.[7]
Några år senare, 1972, slog han sig ned i Vancouver, British Columbia, där han sedan stannat. Det var också där och då han började skriva science fiction. [3]
Gibsons författarskap
[redigera | redigera wikitext]Gibsons tidiga verk är generellt sett futuristiska historier om vilka effekter cybernetik och cyberspace-teknologi, det vill säga datorsimulerad verklighet, har på mänskligheten i en nära framtid. Han fick sin första novell Fragments of a Hologram Rose publicerad i en science fiction-tidskrift 1977 efter att ha gått en kurs i science fiction på University of British Columbia i Vancouver. Den ingår nu i novellsamlingen Burning Chrome från 1986. Hans första roman, Neuromancer (1984)[1], vann tre stora science fiction-utmärkelser: Nebulapriset 1984, Hugopriset och Philip K. Dick Memorial Award.
Det Gibson skrev på 1980-talet har en dyster film noir-känsla. På senare tid, 1990-talet och framåt, har Gibson bytt riktning från de fiktiva dystopierna som gjorde honom känd, till en mer realistisk stil. Han undviker numer de för honom annars så karakteristiska "jump-cuts" till förmån för kontuinitet och ett narrativt flöde.[8]
Med Pattern Recognition (2003) tog han klivet från att främst varit känd inom science fiction-kulturen till att ta sig in i de bredare folklagrens medvetande genom att hamna på bästsäljarlistorna för första gången. Fokus ligger dock fortfarande på teknologisk förändring, och i synnerhet dess mörkare, mindre förutsägbara sociala konsekvenser.[5]
I oktober 2016 kom nyheten att Gibson släpper sin första serieroman, Archangel, i april 2017. Serieromanen ges ut i samarbete med Michael St. John Smith och Butch Guice. Handlingen kommer kretsa kring parallella tidslinjer och att försöka rädda världen. [9]
Gibson i verklighetens cyberspace
[redigera | redigera wikitext]Förutom de vanliga pappersböckerna har han också gett ut en elektronisk dikt kallad Agrippa (A Book of the Dead) 1992 och från januari till september 2003 skrev han en blogg. I oktober 2004 återupptog han bloggandet.
Gibson i filmens och televisionens värld
[redigera | redigera wikitext]Till filmatiseringen av Alien 3 hade man höga förväntningar på Gibsons filmmanusbidrag men få av hans element kom med i den slutgiltiga versionen[5].
Av hans egna verk så har två av hans noveller filmats: Johnny Mnemonic från 1995 med Keanu Reeves i huvudrollen[5], och New Rose Hotel från 1998 med Christopher Walken, Willem Dafoe och Asia Argento i rollerna. Tillsammans med sin vän Tom Maddox har Gibson skrivit Arkiv X-avsnitten Kill Switch och First Person Shooter. I den sistnämnda gjorde han även en cameo liksom i miniserien Wild Palms, som var starkt influerad av Gibsons och andra cyberpunk-författares verk.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Romaner
[redigera | redigera wikitext]Serier
[redigera | redigera wikitext]- Sprawl-trilogin
- Neuromancer (1984) (Neuromancer, översättning Hans Lindquist, Norstedt, 1987)
- Count Zero (1986) (Count Zero, översättning Hans Lindquist, Norstedt, 1988)
- Mona Lisa Overdrive (1988) (Mona Lisa overdrive, översättning Hans Lindquist, PAN/Norstedt, 1994)
- Bridge-trilogin
- Virtual Light (1993) (Virtual light, översättning Molle Kanmert, Norstedt, 1994)
- Idoru (1996) (Idoru, översättning Molle Kanmert, Norstedt, 1997)
- All Tomorrow's Parties (bok) (1999)
- Blue Ant-trilogin
- Pattern Recognition (2003) (Känna mönster, översättning Molle Kanmert Sjölander, Norstedt, 2005)
- Spook Country (2007)
- Zero History (2010)
- Jackpot-trilogin
- The Peripheral (2014)
- Agency (2020)
- Jackpot (kommande)
Fristående romaner
[redigera | redigera wikitext]Noveller
[redigera | redigera wikitext]- Burning Chrome (1986) som inkluderar:
- Johnny Mnemonic (novell) (1981) (Johnny Mnemonic och andra berättelser, översättning Molle Kanmert, Norstedt, 1995)
- The Gernsback Continuum (1981)
- Fragments of a Hologram Rose
- The Belonging Kind (1981; med John Shirley)
- Hinterlands (1981)
- Red Star, Winter Orbit (med Bruce Sterling)
- New Rose Hotel (1981)
- The Winter Market (1985)
- Dogfight (1985; med Michael Swanwick)
- Burning Chrome (1982)
- Doing Television (1990)
- Skinner's Room (1990)
- Cyber-Claus (1991)
- Thirteen Views of a Cardboard City (1997)
Övrigt
[redigera | redigera wikitext]- The Art of the X-Files, Introduktion (1998)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Dayal, Geeta. ”WIRED” (på amerikansk engelska). https://www.wired.com/2012/09/interview-with-william-gibson/. Läst 6 november 2016.
- ^ läs online, canadian-writers.athabascau.ca .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Wallace-Wells, David (1 januari 2011). ”Paris Review”. ISSN 0031-2037. http://www.theparisreview.org/interviews/6089/the-art-of-fiction-no-211-william-gibson. Läst 6 november 2016.
- ^ Narcisse, Evan. ”io9” (på amerikansk engelska). http://io9.gizmodo.com/ask-sci-fi-legend-william-gibson-where-the-heck-he-thin-1784987666. Läst 6 november 2016.
- ^ [a b c d] Serrao, Zach Baron,Carlos (23 oktober 2014). ”GQ”. http://www.gq.com/story/william-gibson. Läst 6 november 2016.
- ^ Sale, Jonathan (19 juni 2003). ”Passed/Failed: William Gibson, novelist and scriptwriter” (på engelska). The Independent (Independent News & Media, London). http://www.independent.co.uk/news/people/profiles/passedfailed-william-gibson-novelist-and-scriptwriter-541221.html. Läst 19 februari 2017.
- ^ William Gibson (6 november 2002). ”Since 1948” (på engelska). Arkiverad från originalet den 20 november 2007. https://web.archive.org/web/20071120193555/http://www.williamgibsonbooks.com/source/source.asp. Läst 19 februari 2017.
- ^ Alex Dueben (2 oktober 2007). ”An Interview With William Gibson The Father of Cyberpunk” (på engelska). California Literary Review. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071011224147/http://calitreview.com/2007/10/02/william-gibson-the-father-of-cyberpunk/. Läst 19 februari 2017.
- ^ ”William Gibson Will Produce His First Graphic Novel Archangel With IDW”. Bleeding Cool Comic Book, Movie, TV News. 9 oktober 2016. http://www.bleedingcool.com/2016/10/09/william-gibsons-will-produce-first-graphic-novel-archangel-idw/. Läst 6 november 2016.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- William Gibson i Libris
- Hemsida
- Wikiquote - Citat av William Gibson
- William Gibson på Internet Movie Database (engelska)
- William Gibson på Svensk Filmdatabas
|