Wikipedia:Utvald artikel/Elisabet I av England

Elisabet I (engelska Elizabeth), född 7 september 1533 på Palace of Placentia i Greenwich utanför London, död 24 mars 1603 på Richmond Palace i Richmond utanför London, var regerande drottning av England 1558–1603.

Populärt kallad Jungfrudrottningen (The Virgin Queen, ibland också Good Queen Bess), då hon aldrig gifte sig. Den sista regenten av Tudordynastin. Dotter till Henrik VIII och Anne Boleyn, halvsyster till Maria I och Edvard VI. Elisabets regeringstid kallas "Den gyllene eran" eller bara elisabetansk tid och kännetecknas av ökande makt och inflytande för England runtom i världen.

Elisabet var en härskare med kort stubin som stundtals visade tecken på obeslutsamhet. Den sistnämnda egenskapen betraktades med otålighet av hennes rådgivare, och avstyrde henne flera gånger från politiska och äktenskapsmässiga band. Liksom fadern Henrik VIII hade hon fallenhet för skrivande och poesi. Hon brukar även erkännas tillkomsten av flertalet kända organisationer, däribland Trinity College, Dublin (1592) och Brittiska ostindiska kompaniet (1600) Royal charters. ► Läs mer