Olivin

Olivin
Kategori	Mineral
Kemisk formel	Magnesiumjärnsilikat (Mg,Fe)2SiO4
Färg	olika gröna nyanser
Kristallstruktur	Ortorombiska
Spaltning	ofullständig
Brott	småmussligt, sprött
Hårdhet (Mohs)	6,0–7,0
Ljusbrytning	1,654–1,690
Dubbelbrytning	+0,036
Dispersion	0,020
Streckfärg	Vit
Densitet	3,27–3,37

Olivin är ett mörkt, grönfärgat mineral som förknippas med ultrabasiska djupbergarter. Det är ett av världens vanligaste mineral. Olivin bildas i den övre delen av jordens mantel och kommer upp till markytan genom vulkanism eller bergskedjebildning.

Olivin har en speciell grön färg. Beryll kan ha samma äppelgröna färg, men förväxling kan undvikas genom att en olivin aldrig kan finnas i en granit-pegmatit, där beryllen hör hemma. Mineralet består av magnesiumjärnsilikat med betydligt mera magnesium än järn. Mineralets färg blir mörkare med ökande järnhalt.^[1]

Olivin kommer till användning som formsand vid stålgjutning eller som råämne till eldfast tegel.

Olivin reagerar med koldioxid, vilket gör att det finns forskare som menar att det skulle kunna användas för att motverka växthuseffekten^[2]. Det skulle då exempelvis kunna användas på tak.

Vegetationen på olivinrik mark är magrare och ofta mycket speciell. I Åheimtrakten^[3]i Norge ser man på avstånd var olivinen har kommit till ytan.

Olivin är det geologiska namnet på stenen, ädelstensnamnet är peridot.

Olivin finns bland annat på Azorerna, Madeira och Kanarieöarna, Norge och Sverige (till exempel vid basaltvulkanerna i Skåne).

Olivin påträffas i ultrabasiska djupbergarter som dunit, basalt, diabas, hyperit, gabbro.^[1]

Olivin finns i bland annat Egypten, Sverige, Norge, Myanmar, USA, Kongo-Kinshasa, Australien, Brasilien och Sydafrika.

• Erich Spicar: Mineral och bergarter, ICA-förlaget, 1995 (ISBN 91-534-1385-7)

• Wikimedia Commons har media som rör Olivin.
  Bilder & media