Morrissey
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: En omfattande artikel men nästan helt källös. Källbelägg det viktigaste åtminstone. (2019-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Morrissey | |
Morrissey 2007. | |
Födelsenamn | Steven Patrick Morrissey |
---|---|
Född | 22 maj 1959[1] Davyhulme i Trafford, Greater Manchester (i dåvarande Lancashire), England |
Bakgrund | Manchester, England, Storbritannien |
Genre | Indiepop |
Roll | Sångare |
Relaterade artister | The Smiths |
Utmärkelser
Mojo Awards |
Steven Patrick Morrissey, känd som Morrissey, född 22 maj 1959 i Davyhulme i Trafford, Greater Manchester, är en brittisk sångare och textförfattare.
Morrissey var sångare och textförfattare i bandet The Smiths åren 1982–1987 och har sedan 1988 varit verksam som soloartist.
Musikstil
[redigera | redigera wikitext]Morrisseys musik har rört sig mellan melodiös indiepop, alternativ rock och rockabilly. I The Smiths skrevs all musik av gitarristen Johnny Marr, medan Morrissey skrev all text. Som soloartist har Morrissey fortsatt att alltid skriva sina egna texter, medan musiken till stor del skrivits av bandmedlemmar som Alain Whyte, Boz Boorer, Jesse Tobias och Gustavo Manzur. Texterna har ofta varit melankoliska vardagsbetraktelser om depression och olycklig kärlek framfört med svart humor och litterära och kulturhistoriska referenser, samt inslag av samhällskritik.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Morrisseys första band hette The Nosebleeds, men det var när han träffade Johnny Marr och bildade The Smiths som hans musikkarriär startade ordentligt och nådde stora framgångar. När The Smiths splittrades 1987 fortsatte Morrissey som soloartist.
2013 publicerades Morrisseys självbiografi av Penguin Classics, och 2015 romandebuterade han på samma förlag med boken List of the Lost.
Morrissey har under hela sin karriär varit mån om att hemlighålla stora delar av sitt privatliv, samtidigt som han i sångtexter och intervjuer skildrat sig själv i ambivalenta och mystiska drag som mer eller mindre uttalat anspelat på celibat, homosexualitet eller bisexualitet.
Morrissey föddes i Davyhulme, Trafford i Greater Manchester (dåvarande Lancashire) och fick sitt förnamn efter den amerikanska skådespelaren Steve Cochran.[1] Föräldrarna sjukhusvaktmästaren Peter Morrisey och bibliotekarien Elizabeth Morrisey, född Dwyer, hade kommit till Manchester som invandrare från Irland. De hade även en dotter, Morrisseys äldre syster Jackie. Sedan tonåren har Morrissey lidit av depression och har i perioder fått receptbelagd medicin. Vid 11 eller 12 års ålder blev han vegetarian,[2] och senare i vuxen ålder började han leva som vegan.[3]
Han tilltalas inte med sina förnamn utan kallas endast Morrissey, även bland vänner. Genom åren har media och publik gett honom smeknamn som Moz, Mozza, Mozzer, Mozfather och Pope of Mope.
Förebilder
[redigera | redigera wikitext]Morrissey har vid ett flertal tillfällen berättat om sin kärlek till vinylsingeln och sextiotalspopen, exempelvis Sandie Shaw, Marianne Faithfull och Cilla Black. Han har även nämnt Oscar Wilde, James Dean, David Bowie, Elvis Presley, George Best och The New York Dolls som inspirationskällor. I ungdomen var han ordförande för New York Dolls engelska fanklubb. En annan stor inspirationskälla har uppenbarligen varit teaterpjäsen (och sedermera filmen) A Taste of Honey, av Shelagh Delaney, från vilken han lånat textrader.
Morrisseys intresse för den brittiska popsångerskan Sandie Shaw resulterade i en rad återinspelningar av kända Smiths-låtar med Shaw på sång: Hand In Glove, I Don't Owe You Anything, Jeane samt den av Morrissey skrivna låten Please Help The Cause Against Loneliness som Morrissey själv bara har framfört i studio inför inspelningen av Viva Hate.
Han spelade 1994 in singeln Interlude med en av sina favoriter bland kvinnliga sångare, Siouxsie Sioux från Siouxsie And The Banshees, som gavs ut under namnet Morrissey & Siouxsie.
Inspiration åt andra kulturpersonligheter
[redigera | redigera wikitext]Det är många som tagit intryck av, och uppskattat Morrisseys verk, däribland J.K. Rowling, Bono, David Bowie, Kurt Cobain, Michael Stipe, Jeff Buckley, Noel Gallagher, David Byrne, Joel Madden, Thom Yorke, Chris Martin, Jonathan Ross, Douglas Coupland, Ryan Adams, Peter Gabriel, Ricky Gervais, JT LeRoy, Pete Doherty, Pete Wentz, Jack Black, Davey Havok, Gene, Emilie Autumn, Russell Brand, Matt Skiba, Magnus Carlson (Weeping Willows), Brandon Flowers och Kathy Burke. Douglas Couplands bok Girlfriend in a Coma är uppkallad efter en låt av The Smiths. Popbandet Suede har tagit sitt namn från Morrisseys låt Suedehead.
Morrissey har även varit en stor influens för flera svenska artister och författare. Håkan Hellström har direkt översatt eller refererat till textrader av Morrissey i sina egna låtar, exempelvis i Atombomb och Uppsnärjd i det blå. Författaren Peter Birro har sagt att låten Angel, Angel, Down We Go Together räddade honom från att begå självmord. John Ajvide Lindqvists roman Låt den rätte komma in har lånat sin titel från Morrisseys låt Let The Right One Slip In och i romanen Människohamn citeras ett flertal låttexter av Morrissey upprepade gånger. Henrik Berggren har sagt att Morrissey är något av det bästa som hänt världen. När technoproducenten Andreas Tilliander 2005 emottog en Grammis inledde han sitt tacktal med orden "Eftersom jag är djupt religiös vill jag börja med att tacka min gud; Morrissey".
Kontroverser
[redigera | redigera wikitext]Morrissey har sedan tidigt i karriären gjort sig ökänd för sina rättframma och vassa kommentarer. I sångtexter och intervjuer har han uttryckt sitt förakt mot regeringar, religion, skolsystem, den brittiska kungafamiljen, köttätare, kändisskap, musikindustrin och andra artister.
Några unga lovande band sägs, halvt på skämt, ha drabbats av "The Curse of Morrissey" då deras karriär dött efter att Morrissey lovordat dem. Exempel på dessa är Easterhouse, Marion, The Woodentops, The Primitives, The Smoking Popes, Northside och Echobelly.
Diskografi
[redigera | redigera wikitext]Album och singlar med The Smiths
Studioalbum
[redigera | redigera wikitext]- Viva Hate - 22 mars 1988
- Kill Uncle 5 mars 1991
- Your Arsenal - 28 juli 1992
- Vauxhall and I - 22 mars 1994
- Southpaw Grammar - 28 augusti 1995
- Maladjusted - 12 augusti 1997
- You Are The Quarry - 18 maj 2004
- Ringleader of the Tormentors - 3 april 2006
- Years of Refusal - 13 februari 2009
- World Peace Is None of Your Business - 15 juli 2014
- Low in High School - 17 november 2017
- California Son - 2019
- I Am Not a Dog on a Chain - 2020
- Bonfire of Teenagers 2022
Livealbum
[redigera | redigera wikitext]- Beethoven Was Deaf - live - 10 maj 1993
- Live at Earls Court - 29 mars 2005
Samlingsalbum
[redigera | redigera wikitext]- Bona Drag - 25 oktober 1990
- World of Morrissey - 1995
- Suedehead: The Best of Morrissey - 1997
- My Early Burglary Years - 1998
- The Best of Morrissey - 2001
- Greatest Hits - 11 februari 2008
- Swords - 26 oktober 2009
- Very Best of Morrissey - 2011
- This Is Morrissey - 2018
Specialutgåvor
[redigera | redigera wikitext]- Viva Hate - Limited Edition - 30 juni 1998
- Southpaw Grammar (Remastered Edition) - 7 juli 2008
- Maladjusted (Remastered Edition) - 2009
- Kill Uncle (Remastered Edition) - 2013
Singlar
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Musikvideosamlingar & konsertinspelningar
[redigera | redigera wikitext]- Hulmerist (1990) (VHS/DVD)
- The Malady Lingers On (1992) (VHS/DVD)
- Live in Dallas (1992) (VHS/DVD)
- Introducing Morrissey (1996) (VHS/DVD)
- !Oye Esteban! (2000) (DVD)
- Who Put the M in Manchester? (2005) (DVD)
- 25 Live (2013) (DVD)
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Innan han blev känd musiker i The Smiths, skrev Morrissey ett antal böcker om sina favoritämnen inom kultur, musik och film.
- The New York Dolls (Babylon Books, 1981, 1995)
- James Dean Is Not Dead (Babylon Books, 1983, 1984, 1997)
- Exit Smiling (Babylon Books; 1998) Skriven 1980 och avhandlar några av Morrisseys favoriter bland skådespelare inom b-film.
Inofficiella biografier och böcker om Morrissey
[redigera | redigera wikitext]- Saint Morrissey: A Portrait of This Charming Man by an Alarming Fan av Mark Simpson
- Morrissey: Scandal and Passion av David Bret
- The Smiths: Songs That Saved Your Life av Simon Goddard
- Morrissey's Manchester av Phill Gatenby
- Morrissey: In His Own Words av Morrissey och John Robertson
- Morrissey and Marr: The Severed Alliance av Johnny Rogan
- Morrissey av Pat Reid
- Alle dage er som søndag av Jesper Sørensen
- Morrissey Shot av Linder Sterling
- How Soon Is Never av Marc Spitz
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Mark Simpson (2004) (på engelska). Saint Morrissey. SAF Publishing, London. sid. 32. ISBN 0-946719-65-9
- ^ "Morrissey Interview" Peta. Publicerat 20 juli 2011.
- ^ "Morrissey says he's an unhealthy vegan who hates flavor, we think he might be lying" Arkiverad 4 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine. AVClub. Läst 5 april 2021. Publicerat 6 juli 2018.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikiquote på engelska har citat relaterade till Morrissey.
- Wikimedia Commons har media som rör Morrissey.
- True-To-You
- Morrissey Solo
- Allmusic Diskografi, Biografi, m.m.
|
|