Saintpauliasläktet

	Saintpauliasläktet
	Saintpaulia (S. ionantha)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Plisterordningen; Lamiales
Familj	Gloxiniaväxter; Gesneriaceae
Släkte	Saintpauliasläktet; Saintpaulia
Vetenskapligt namn
	§ Saintpaulia
Auktor	H.Wendl., 1893
Arter
	Saintpaulia (S. ionantha) Ampelsaintpaulia (S. ionantha subsp. pendula); Liten saintpaulia (S. ionantha subsp. grotei); Sammetssaintpaulia (S. ionantha subsp. velutina); Stor saintpaulia (S. ionantha subsp. grandifolia); ; Signetsaintpaulia (S. tongwensis); Saintpaulia goetzeana; Saintpaulia inconspicua; Saintpaulia pusilla; Saintpaulia shumensis; Saintpaulia teitensis;

Saintpauliasläktet (Saintpaulia) är ett växtsläkte i familjen gloxiniaväxter med ett 20-tal arter från nordöstra Tanzania och sydöstra Kenya. Några arter odlas som krukväxter och arten saintpaulia (S. ionantha, har även kallats usambaraviol^[2]) är en av världens populäraste krukväxter. Flera av arterna är hotade på sina naturliga växtplatser.

I början av 1890-talet skickades de första arterna till Europa av den tyske konsuln baron Walter von Saint Paul-Illaire, som ansvarade för Tanganyika (dåtidens Tanzania). Släktet är uppkallat efter baron Walter och hans far, som var trädgårdsmästare i Hannover.

Saintpaulior är städsegröna fleråriga örter som blir mellan 6 och 15 centimeter höga och plantorna kan bli upp till 30 centimeter i diameter. Bladen sitter i rosetter, de är runda eller något ovala, ganska köttiga och håriga. Blommorna är mellan 2 och 3 centimeter i diameter och sitter i samlingar med tre till tio blommor i varje. Kronan är femflikig och blomfärgen hos de vilda arterna är lila, blekblå eller vit.

Sorter och hybrider

Man uppskattar att det finns kring 50 000 olika saintpaulia-sorter. De flesta är sorter av saintpaulia (S. ionantha), men hybrider med andra arter förekommer också.

Saintpauliaföreningar

Under 1900-talet har intresset för växten ökat mycket, särskilt i USA där det första saintpauliasällskapet, African Violet Society of America, bildades 1946 . Svenska Saintpauliasällskapet bildades 1985. I Finland grundades 2003 ett saintpauliasällskap med fokus på de vilda arterna och deras bevarande i Afrika. Initiativtagarna till det finska saintpauliasällskapet är forskarstuderande på Helsingfors universitet. Det finns flera klubbar och underavdelningar till det amerikanska saintpauliasällskapet runt om i världen, och i Ryssland och näraliggande stater finns också flera föreningar och klubbar, liksom i bortre Asien. I Storbritannien finns African Violet and Houseplant Society.

Referenser

^ African Flowering Plants database
^ Saintpaulia i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)

Externa länkar

[1] African Flowering Plants database

[2] Saintpaulia i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)

[1]

[2]