Nils Gyldenstolpe (1799–1864)

Nils Gyldenstolpe
	Nils Gyldenstolpe
	Nils Gyldenstolpe på en illustration i Illustrated London News 1860.
Född	28 januari 1799; Hovförsamlingen, Sverige
Död	26 maj 1864 (65 år)
Begravd	Norra begravningsplatsen; kartor
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Militär
Befattning
	Regementschef (1849–1853); Sveriges lantförsvarsminister; Regeringen Sparre, Regeringen Günther och Regeringen De Geer d.ä. I (1853–1858); Sveriges riksmarskalk (1860–1864)
Maka	Ebba Eleonora Brahe; (g. 1838–1842)
Barn	Charlotta Lewenhaupt (f. 1827); Ebba Åkerhielm (f. 1841)
Föräldrar	Nils Gyldenstolpe; Charlotta Aurora De Geer
Släktingar	Jacquette Löwenhielm (syskon)
Utmärkelser
	En av rikets herrar
	Redigera Wikidata

Adolf Fredrik Nils Gyldenstolpe, född den 23 januari 1799 i hovförsamlingen i Stockholm, död den 26 maj 1864, var en svensk greve, militär, en av rikets herrar, Sveriges krigsminister och riksmarskalk.

Biografi

Nils Gyldenstolpe var son till landshövdingen greve Nils Gyldenstolpe och Charlotta Aurora De Geer samt sonson till greve Nils Philip Gyldenstolpe och friherrinnan Jaquette De Geer af Leufsta. Vid dopet var Gustav IV Adolf fadder. Föräldrarna skilde sig 1811, och modern gifte tämligen omedelbart om sig med statsministern Gustaf af Wetterstedt. Genom båda föräldrarna föddes Gyldenstolpe in i hovlivet, och kunde sålunda samt genom studier skaffa sig kunskaper i skilda ämnen.

Gyldenstolpe inskrevs vid Uppsala universitet 1816 samt tog samma år stor teologisk examen och året därpå examen i matematik och kansliexamen vid samma lärosäte. År 1817 blev han kornett vid Livregementets husarkår och 1826 ryttmästare vid Livregementets grenadjärkår, var 1849–1853 sekundchef vid Svea Livgarde och 1853–1858 generalmajor, statsråd och chef lantförsvarsdepartementet.^[7]

Karriären kom att bli mångfacetterad. Dels verkade han som militär och hovman, först hos drottning Desideria och sedermera hos hennes son kung Oscar I, och sist som riksmarskalk och en av rikets herrar. Dels verkade han politiskt i riksdagen och som krigsminister under Krimkriget.

Gyldenstolpe var generallöjtnant, ledamot av Krigskollegium och adjutant hos Oscar I.^[8] Han var Militärsällskapet i Stockholms första ordförande mellan 1852 och 1853.

Han gifte sig 1826 i Stockholm med 20-åriga baronessan Henrietta Charlotta von Essen (1806–1829), född i Stralsund. I Stockholm 1838 gifte han sig en andra gång med grevinnan Ebba Eleonora Brahe (1818–1842). Gyldenstolpe dog av blodförgiftning, efter en operation i fingret^[9].

Gyldenstolpe ärvde Finspångs slott av sin mor, men sålde det till förvaltaren.

Utmärkelser

Svenska ordnar

Kommendör med Stora Korset av Svärdsorden,
Kommendör med Stora Korset av Nordstjärneorden,

Utländska ordnar

Stor Officer av Franska Hederslegionen,
Riddare med Stora Korset av Ryska Sankt Stanislausorden,

Källor

Bertil Broomé: A F Nils Gyldenstolpe i Svenskt biografiskt lexikon (1967–1969) läst 2013-10-30

Noter

^ [a b] A F Nils Gyldenstolpe, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13341, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] läs online, emp-web-84.zetcom.ch , läst: 7 oktober 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Gyldenstolpe, NILS, Svenskagravar.se, läs online, läst: 5 mars 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Karl-Axel Björnberg, Kungliga och Norra begravningsplatserna : vandringar bland berömda personers gravar, Andra upplagan utgåvan, Bäckströms förlag, 1998, s. 38, ISBN 978-91-88016-69-0, läst: 5 mars 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Libris, Kungliga biblioteket, 28 augusti 2015, Libris-URI: c9ps18xw1n2jvhj, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 3, 1927, s. 214, läst: 19 mars 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Rune, Kjellander (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000. Läst 21 juni 2015
^ Sveriges Stats-kalender 1857
^ Stockholmskällan ( PDF) Sid.24

Vidare läsning

Lazarus (1901). Svenska millionärer: minnen och anteckningar. 6. Stockholm. sid. 64–67. Libris 68704. https://runeberg.org/millionar/6/0063.html

Företrädare: Carl Ludvig von Hohenhausen	Sveriges krigsminister 1853–1858	Efterträdare: Magnus Björnstjerna
Företrädare: Mauritz Axel Lewenhaupt	Sveriges riksmarskalk 1860–1864	Efterträdare: Gustaf Sparre

[1a3ebbd9f455a069945b2eb4e718c50207e65bf8-1] [a b] A F Nils Gyldenstolpe, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13341, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[86321ed656ed6449a1e0d63b9e0f9c17faf489ce-2] [a b] läs online, emp-web-84.zetcom.ch , läst: 7 oktober 2021.^{[källa från Wikidata]}

[91d32c81340431e7c5619e5456a7edf5c4799c6a-3] Gyldenstolpe, NILS, Svenskagravar.se, läs online, läst: 5 mars 2017.^{[källa från Wikidata]}

[9e6f7b28f359d1aed38735b762633306efc56df0-4] Karl-Axel Björnberg, Kungliga och Norra begravningsplatserna : vandringar bland berömda personers gravar, Andra upplagan utgåvan, Bäckströms förlag, 1998, s. 38, ISBN 978-91-88016-69-0, läst: 5 mars 2017.^{[källa från Wikidata]}

[b55981f31e203c1060253ac0a8de35a3cae871af-5] Libris, Kungliga biblioteket, 28 augusti 2015, Libris-URI: c9ps18xw1n2jvhj, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

[3d47123196e7563f454f9a5d146bc45f8c3f5adc-6] [a b] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 3, 1927, s. 214, läst: 19 mars 2022.^{[källa från Wikidata]}

[7] Rune, Kjellander (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000. Läst 21 juni 2015

[8] Sveriges Stats-kalender 1857

[9] Stockholmskällan ( PDF) Sid.24

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]