Huvudserien
Huvudserien i ett Hertzsprung-Russell-diagram är en kurva längs med vilken de flesta stjärnor befinner sig. En stjärna i huvudserien kallas huvudseriestjärna.[1][2] Kurvan är jämförelsevis skarpt avgränsad, eftersom både spektralklassen och luminositeten hos en stjärna bestäms nästan enbart av stjärnans massa så länge den fortfarande förbränner väte genom fusion till helium – vilket de flesta stjärnor gör.
Solen, med spektralklass G2V, är ett exempel på en huvudseriestjärna: den har varit det i ungefär 4,5 miljarder år och kommer att fortsätta så i ytterligare ungefär 4,5 miljarder år. Efter att vätet i solens kärna förbrukats kommer den att börja förbränna helium, svälla upp och bli en röd jättestjärna.
Exempelstjärnor
[redigera | redigera wikitext]Tabellen nedan visar typiska värden för stjärnor längs huvudsekvensen. Värdena för luminositet (L), radie (R) och massa (M) är relativ i förhållande till en dvärgstjärna – nämligen vår egen stjärna, solen. De faktiska värdena för en stjärna inom huvudserien kan variera så pass mycket som 20–30 procent från de angivna värdena nedan.
Tabell med stjärnparametrar för huvudsekvensen Klassificering stjärnklass Radie Massa Luminositet Temperatur Exempel[3] R☉ M☉ L☉ K O6 18 40 500000 38000 Theta1 Orionis C B0 7,4 18 20000 30000 Fi1 Orionis B5 3,8 6,5 800 16400 Pi Andromedae A A0 2,5 3,2 80 10800 Alfa Coronae Borealis A A5 1,7 2,1 20 8620 Beta Pictoris F0 1,3 1,7 6 7240 Gamma Virginis F5 1,2 1,3 2,5 6540 Eta Arietis G0 1,05 1,10 1,26 5920 Beta Comae Berenices G2 1,00 1,00 1,00 5780 Solen … är en typisk G2V-stjärna. G5 0,93 0,93 0,79 5610 Alfa Mensae K0 0,85 0,78 0,40 5240 70 Ophiuchi A K5 0,74 0,69 0,16 4410 61 Cygni A M0 0,63 0,47 0,063 3920 Gliese 185[3] M5 0,32 0,21 0,0079 3120 EZ Aquarii A M8 0,13 0,10 0,0008 2660 Van Biesbroecks stjärna
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Harding E. Smith (1999). ”The Hertzsprung-Russell Diagram”. Gene Smith's Astronomy Tutorial. Center for Astrophysics & Space Sciences, University of California, San Diego. http://cass.ucsd.edu/public/tutorial/HR.html. Läst 24 oktober 2013.
- ^ Richard Powell (2006). ”The Hertzsprung Russell Diagram”. An Atlas of the Universe. http://www.atlasoftheuniverse.com/hr.html. Läst 24 oktober 2013.
- ^ [a b] ”SIMBAD astronomical Databse”. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/. Läst 24 oktober 2013.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Zombeck, Martin V., “Handbook of Space Astronomy and Astrophysics” (1990, 2:a upplagan), Cambridge University Press, ISBN 0-521-34787-4.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör huvudserien.
- Stockholms Observatorium – Astronomiska termer
