Kungsholms församling

Kungsholms församling Före detta församling
Kungsholms kyrka
Land	Sverige
Kommun	Stockholms kommun[1]
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Stockholms stift
Bildad	22 mars 1671
av del av	Klara församling
Utbrutet	Stockholms stads och läns kurhus församling (1850) Serafimerlasarettets församling (1861) S:t Görans församling (1925)
Införlivat	Stockholms hospital för sinnessjuka församling (1889) Serafimerlasarettets församling (1889) Stockholms stads och läns kurhus församling (1889) Frimurarebarnhusets församling (1889) Allmänna försörjningsinrättningens församling (1889)
Upphörd	31 december 2013
Uppgått i	Västermalms församling
Upphov till	Kungsholmens distrikt
Karta
Kungsholms församlings läge i Stockholms län.
Koordinat	59°19′47″N 18°02′52″Ö / 59.3297°N 18.04772222°Ö / 59.3297; 18.04772222
Utsträckning	SCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod	018003 (1952-01-01–1966-12-31) 018018 (1967-01-01–2013-12-31)
Kyrkoarkiv	SE/SSA/0011
Redigera Wikidata

Kungsholms församling var en församling i Domkyrkokontraktet i Stockholms stift. Församlingen låg i Stockholms kommun i Stockholms län. Församlingen uppgick 1 januari 2014 i Västermalms församling.^[2]

Församlingen låg i Stockholms innerstad inom stadsdelen Kungsholmen och kallades ibland felaktigt Kungsholmens församling. Motsvarande distriktet från 1 januari 2016 heter Kungsholmens distrikt.

Församlingen bildades 22 mars 1671 genom en utbrytning ur Klara församling under namnet Munklägrets församling som namnändrades 9 september 1672 till Kungsholms församling vilket i sin tur namnändrades 1688 till Ulrika Eleonora församling eller Kungsholms församling som sedan 1925 åter namnändrades till Kungsholms församling eller Ulrika Eleonora församling. ^[3]

Följande utbrytningar och återinförlivanden har skett i församlingen:

• Omkring 1850 utbröts Stockholms stads och läns kurhus församling som återinförlivades 1889.
• 1861 utbröts Serafimerlasarettets församling som återinförlivades 1889.
• 1 januari 1886 (enligt beslut den 17 juli 1885) införlivades tomten Piludden eller Tullhustomten som hade tillhört Solna församling trots att den låg på Kungsholmen.^[4]
• Frimurarebarnhusets församling uppgick 1889.
• 1889 införlivades Allmänna försörjningsinrättningens församling samt Stockholms hospital för sinnessjuka församling.
• 1 januari 1925 (enligt beslut den 20 juni 1924) utbröts ett område som låg väster om en linje dragen från Kungsholms strand mitt i Inedalsgatan, Parkgatan, Kronobergsgatan, Hantverkargatan och Sankt Eriksgatan till Norr Mälarstrand för att bilda Sankt Görans församling.^[5]
• 1 januari 1925 (enligt beslut den 20 juni 1924) överfördes till Klara församling de till Kungsholms församlings tillhörande kvarteren Blekholmen norra och södra vilka låg öster om Klara sjö.^[5]

Församlingen var till 1685 moderförsamling i pastoratet Kungsholm och Solna för att därefter till 1925 utgöra ett eget pastorat. Mellan 1 januari och sista april 1925 var församling moderförsamling i pastoratet Kungsholm och Sankt Göran för att därefter till 2014 åter utgöra ett eget pastorat.^[3]

Församlingen uppgick 1 januari 2014 i Västermalms församling.^[2]

Kungsholms församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 1,7 kvadratkilometer, varav 1,1 kvadratkilometer land.^[6]

Befolkningsutvecklingen i Kungsholms eller Ulrika Eleonora församling 1805–2010[7][8][9][10][11][12]
År			Folkmängd
1805			2 495
1810			2 402
1830			3 247
1840			3 023
1850			3 704
1860			4 599
1870			6 691
1880			12 272
1890			24 861
1900			33 506
1910			41 759
1920			47 950
1930			24 938
1935			31 966
1940			31 657
1945			31 131
1950			28 615
1955			26 454
1960			23 882
1965			21 276
1970			17 588
1975			14 460
1980			14 105
1985			14 621
1990			15 164
1995			15 962
2000			17 957
2005			18 507
2010			19 207
Anm: 1925 utbröts S:t Görans församling. För åren 1805-1850: befolkning enligt mantalsskriven befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. Personer tillhörande icke-territoriella församlingar är inräknade i de territoriella församlingarnas folkmängd. För år 1820 redovisades Kungsholms församling tillsammans med Klara församling. För åren 1860-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1960-1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. För åren 1955 samt 1975-2010: befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.

• Kungsholms kyrka

Ämbetstid[13]	Namn	Levnadstid	Övrigt
1672–1684	Jonas Jonæ Lille	–1684
1685–1691	Nicolaus Jacobi Anberg	–1691
1692–1704	Jonas Gallerius	–1704
1705–1714	Johan Börck	1670–1714
1716–1724	Johannes Guthrie	1662–1724
1725–1751	Andreas Bergner	1678–1751
1753–1760	Olof Celsius den yngre	1716–1794	Senare kyrkoherde i Nikolai församling.
1760–1767	Olof Gråberg	1716–1767
1770–1777	Nils Jakob Nymansson	1735–1777
1778–1790	Arnold Asplund	1736–1815	Senare kyrkoherde i Klara församling.
1790–1802	Magnus Lehnberg	1758–1808	Senare kyrkoherde i Jakob och Johannes församling.
1803–1811	Fredrik Wittingh	1744–1811
1813–1846	Thomas Zacharias Fuchs	1772–1846
1849–1861	Carl Olof Grawallius	1786–1861
1863–1890	Erik Magnus Schultzberg	1816–1890
1893–1904	Peter Johan Rydeman	1834–1904
1906–1937	Carl Wilhelm Larsson	1859–1937
1937–1949	Oscar Krook	1879–1949
1949–1962	Bertil August Ramsten	1894–
1962–1984	Carl-Magnus Magnuson
1984–1988	Ingemar Glemme
1988–1993	Lars Åke Lundberg	1935–2020
1993–1998	Christer Gardemeister	1956–2014
1998–2001	Staffan Kvassman
2001–2011	Anders Novak
2011–2013	Louise Linder	1963–

Ämbetstid[13]	Namn	Levnadstid	Övrigt
1673–1680	Andreas Andreæ Eurenius	1638–1703
1680–1704	Andreas Thomæ Högman	–1704
1705–1708	Johannes Hedenius	1679–1723
1708–1713	Eric Wikman	1679–1736
1713–1731	Anders Svanberg	–1731
1734–1744	Johan Christian Strand	1710–1765
1744–1746	Carl Löfgren	1708–1746
1747–1752	Nils Anagrius	1718–1775
1752–1760	Claes Johan Livin	1717–1760
1761–1775	Petrus Elias Norman	1723–1800
1775–1779	Jacob Andreas Jernberg	1715–1779
1780–1786	Jonas Lars Zethelius	1740–1799
1786–1790	Eric Dahlström	1746–1828
1790–1797	Johan Mebius	1753–1821
1797–1805	Johan Huss	1761–1834
1805–1814	Johan Tillander	1764–1814
1815–1857	Johan Lundholm	1777–1857
1857	Johan Otto Remmer	1811–1858	Utnämnd 1857
1861–1867	Carl Camillus Oldenburg	1816–1896
1867–1877	Sigfrid Hilmer Sundel	1826–1877
1879–1925	Oscar Robert Blomquist	1839–1925
1927–	Bertil August Ramsten	1894–

Den andra komministertjänsten inrättades 30 april 1918 och började gälla från 1 maj samma år.^[13]

Ämbetstid[13]	Namn	Levnadstid	Övrigt
1918–1926	Johan Alexander Leonard Davidson	1865–1926
1928–	Gustaf Kihlstedt	1877–

Den tredje komministertjänsten inrättades 23 mars 1919. Den överfördes 1 januari 1925 till den nybildade församlingen S:t Görans församling.^[13]

Ämbetstid[13]	Namn	Levnadstid	Övrigt
1919–1924	Johan Färdinand Folkard-Holmgren		Senare kyrkoherde i S:t Görans församling.

Den fjärde komministertjänsten inrättades 9 april 1920. Den överfördes 1 januari 1925 till den nybildade församlingen S:t Görans församling.^[13]

Ämbetstid[13]	Namn	Levnadstid	Övrigt
1920–1924	Johannes Lindberg		Senare komminister i S:t Görans församling.

Lista över organister.

Verksam	Namn	Levnadstid	Övrigt
1701-1709	Peter Brunsberg	-1709	Organist
1721	Mårten Zellin		Organist
1758-1766	Lars Fredrik Hammardahl	1732-1822	Organist och orgelbyggare.
1777–1800	Eric Lindberg	–1800	Organist
1883-1898	Oscar Lejdström	1858-1926	Organist
1901-	Karl Ferdinand Kursell	1863–1909	Organist
1951-1964	Ludvig Natanael Olofsson	1905-1987	Organist.[14]
1971–1989	Rune Franzén	1919–	Organist.[15]

• Kungsholms församlingshus

• Organister

• Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)