Områdets berggrund hör till den mineralrika bergslagsregionen. Den östra och norra delen av kommunen är klädd med skog, varvat med större myrområden, de västra delarna har en mer bruten terräng. Falun har en lång brukstradition där bergsbruket har anor från medeltiden, över tid har dock dess betydelse minskat. I början av 2020-talet dominerades näringslivet av tjänste- och sevicesektorerna.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningsutvecklingen, med undantag för år runt millennieskiftet, varit positiv. Socialdemokraterna har varit det starkaste partiet i samtliga val. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av Socialdemokraterna i koalition med Moderaterna.
År 1967 inkorporerades Stora Kopparbergs och Vika landskommuner i Falu stad. Falu kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Falu stad och landskommunerna Bjursås, Enviken, Sundborn och Svärdsjö.[5]
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Falu kommun från 1863 och framåt. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs ibland även förplanering, försök, steg och efterjusteringar. Notera även att andra världskriget gjorde vapen populära i Dalarna - för hemvärnsfanor.
Områdets berggrund bildades för cirka två miljarder år sedan och hör till den mineralrika bergslagsregionen. I östra och norra delen av kommunen är berggrunden täckt med morän och klädd med skog, varvat med större myrområden. Delar av de öppna områdena i denna del har använts för fäboddrift. De västra delarna har en mer bruten terräng och det förekommer branta bergssidor med rik flora, så kallade sydväxtberg. Ryssjöåsen löper genom kommunens nordöstra del, som en halv kilometer söder om Ryssjö bildar den märkliga Smöretkullen. Prostparken är ett märkligt tallbestånd som hittas på Svärdsjöåsen, en biås till Badelundaåsen. Öppna, uppodlade sedimentområden med lövträdsinslag finns vid sjöarna Runn och Varpan samt längs Svärdsjövattendragets dalgång med sjöarna Toftan, Liljan och Svärdsjön samt vidare mot Enviken.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Ett exempel på ett kommunalt naturreservat är Bjursås prästskog. Reservatet bildades 2009 och på dess 13 hektar ryms en blandning av gammal granskog, tallskog, lövskog, sumpskog, naturlig bäckmiljö, slåtteräng och betesmark.[11] Som exempel på reservat som förvaltas av Länsstyrelsen kan nämnas Gramsängs udde. Reservatet bildades 1959 och är även klassat som Natura 2000-område. Reservatet är två hektar och finns på den östligaste av två grenar av Svärdsjöåsen.[12]
De rödgröna behöll makten även efter valet 2014 och bildade en majoritetskoalition.[15] Valet 2018 ledde till maktskifte och Alliansen styrde i minoritet genom en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet. En av orsakerna till samverkan var att undvika att Sverigedemokraterna fick politiskt inflytande.[16]
Samarbetet med Vänsterpartiet sprack dock under mandatperioden och Alliansen fick en ny samverkanspartner i Falupartiet. I och med valet 2022 efterträddes koalitionen av ett blocköverskridande samarbete mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Socialdemokraten Liza Lundberg menade att "Vi har ett tufft läge framför oss och både vi och Moderaterna konstaterade att det är viktigt med ett stabilt styre som kan ta de beslut som krävs". Samarbetet ledde dock till ett visst motstånd inom Moderaterna. Bland annat valde den moderata profilen Ann-Britt Åsebol att lämnade lokalpolitik.[17]
Falun har en lång brukstradition där bergsbruket har anor från medeltiden. Över tid har dock dess betydelse minskat.[8] År 2010 var de tre största arbetsgivarna i Falun Falu kommun med 4 625 anställda, Falu lasarett med 3 600 anställda och Högskolan Dalarna med 505 anställda.[21]
I början av 2020-talet domineras näringslivet av tjänste- och sevicesektorerna. Industrisektorn stod för omkring 15 procent av kommunens arbetstillfällen. De största arbetsgivarna var kommunen och regionen. Dessutom fanns ett stort antal företag inom privat service. Vidare var turistnäringen ansenlig med flera stora turistattraktioner.[8]
Vid Kårarvet och Finnbo har det brutits pegmatit, ur vilken kvarts utvinns. Vidare finns också en del sällsynta mineral. I Falun har det brutits malmmineral såsom järn, zink, bly, nickel och koppar. Den mest berömda gruvan är Falu gruva. År 1992 lade dock STORA (Stora Kopparbergs Bergslags AB) ned gruvverksamheten.[8]
STORA är det industriföretag som främst förknippas med Falun, i början av 2020-talet var det dock endast regionkontoret som var kvar i kommunen. Industriföretag med betydelse var till exempel NKT Cables AB som tillverkar kraftkablar för starkström och hygienartikelsföretaget Cederroth AB. Andra branscher inom industrin som fanns representerade var livsmedelsindustrin med charkuteri- och brödtillverkning och den grafiska industrin.[8]
I de södra delarna av kommunen sträcker sig E16 i rät vinkel genom Falun från öster till söder. Kommunen genomkorsas från norr till söder av riksväg 50 och de södra delarna från nordväst mot sydöst av riksväg 69. Ungefär samma sträckning som E16 har järnvägen Bergslagsbanan som trafikeras av Tåg i Bergslagens regiontåg mellan Gävle och Ludvika samt SJs tåg mellan Falun och Stockholm.
Tidigare fanns ett seminarium för blivande förskollärare i Falun. I samband med högskolereformen 1977 slogs den samman med ekonomiskt och administrativt inriktade utbildningar i Borlänge och bildade Högskolan i Falun/Borlänge, vilken senare bytte namn till Högskolan Dalarna. År 2013 fanns 9 429 registrerade studenter och 679 anställda på högskolan.[27] Till 2022 hade antalet i skrivna studenter ökat till 15 751 studenter och antalet anställda till 847.[28]
Det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun utgör ett av de främsta områdena för gruvhantering och metallproduktion. Gruvdriften upphörde vid 1900-talets slut, men har genom många århundraden haft ett starkt inflytande på teknisk, ekonomisk, social och politisk utveckling i Sverige och Europa.
Blasonering: I fält av guld en uppskjutande från kant till kant gående krenelerad mur och däröver tre bjälkvis ordnade kopparsymboler, allt i rött.
Det äldsta sigillet för staden Falun är från 1642 och innehåller bland annat ett koppartecken. På 1900-talet skapades vapnet och det fastställdes av Kungl. Maj:t1932. Efter kommunbildningen 1971 förenklades vapenbilden något och registrerades hos PRV år 1988. Eftersom det var i Dalarna hade även de andra kommuner, som bildade Falu kommun, egna vapen, vars giltighet upphörde.
Fredrikshamn, Finland
Grudziądz, Polen
Gütersloh, Tyskland
Tsumeb, Namibia (samarbetsort)
Røros kommun, Norge
Vordingborgs kommun, Danmark
Wikimedia Commons har media som rör Falu kommun.
