Åmål
- För andra betydelser, se Åmål (olika betydelser).
| Åmål | |
| Tätort Centralort | |
 Centrala Åmål
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Dalsland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Åmåls kommun |
| Distrikt | Åmåls distrikt |
| Koordinater | 59°3′2″N 12°41′49″Ö / 59.05056°N 12.69694°Ö |
| Area | |
| - tätort | 777 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 889,72 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 9 299 (2020)[3] |
| - kommun | 11 945 (2024)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 12 inv./hektar |
| - kommun | 13 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Åmål |
| Riktnummer | 0532 |
| Tätortskod | T5140[4] |
| Beb.områdeskod | 1492TC103 (1960–)[5] |
| Geonames | 2726240 |
  Ortens läge i Västra Götalands län
| |
| Wikimedia Commons: Åmål | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Åmål är en tätort i Dalsland och centralort i Åmåls kommun i Västra Götalands län. Åmål är beläget vid Vänern.
Historia
[redigera | redigera wikitext]
Åmål (då stavat som Åmoll efter ett äldre Amordh[6]) fick sina stadsprivilegier den 1 april 1643 av drottning Kristinas förmyndarregering. Inget annat samhälle i Dalsland har förlänats stadsegenskaper. Stadens anläggning var en direkt regeringsåtgärd för att stoppa landsköpshandeln och framför allt timmerhandeln på Norge. Men myndigheterna lyckades aldrig stävja smugglingen. För skogsägarna var gränshandeln viktig.
1901 brann stora delar av staden norr om Åmålsån, husen på andra sidan Åmålsån, Gamla Stan, vid Plantaget (stadens gamla torg), klarade sig dock. Brandstationen byggdes kort efter det (denna byggnad revs i slutet av 1970-talet).
År 2002 tilldelades Åmål utmärkelsen Årets Stadskärna i Sverige. I den internationella tävlingen Livcom Awards 2005, som avgjordes i La Coruña i Spanien, kom Åmål på en andraplats och kunde då kalla sig själva för världens näst bästa småstad.
Administrativa tillhörigheter
[redigera | redigera wikitext]Åmåls stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun omgiven av Åmåls landskommun. Stadskommunen uppgick 1971 i Åmåls kommun med Åmål som centralort.[7]
I kyrkligt hänseende har orten sedan 1963 (och före 1643) hört till Åmåls församling, dessförinnan till Åmåls stadsförsamling, med mindre delar i Åmåls landsförsamling.[8]
Orten ingick till 1948 i domkretsen för Åmåls rådhusrätt och därefter till 1971 i Tössbo och Vedbo tingslag. Från 1971 till 1999 ingick Åmål i Åmåls domsaga, före 1971 benämnd Tössbo och Vedbo tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 1999 i Vänersborgs domkrets.[9]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Åmål 1960–2020[10] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 8 667 | |||
| 1965 | 9 115 | |||
| 1970 | 9 331 | |||
| 1975 | 9 556 | |||
| 1980 | 9 906 | |||
| 1990 | 9 803 | 730 | ||
| 1995 | 9 906 | 745 | ||
| 2000 | 9 355 | 751 | ||
| 2005 | 9 380 | 758 | ||
| 2010 | 9 065 | 754 | ||
| 2015 | 9 373 | 736 | ||
| 2020 | 9 299 | 777 | ||
Stadsbild
[redigera | redigera wikitext]Åmål är beläget på båda sidor om Åmålsån, som från väst till öst flyter genom staden och mynnar ut i Åmålsviken i Vänern.
Staden har i sina centrala delar en regelbunden stadsplan. Medelpunkten är torget invid Åmålsån som delar staden i en nordlig och en sydlig hälft.
Stadsdelar
[redigera | redigera wikitext]
|
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]E45 och länsväg 164 samt järnvägen Vänerbanan passerar Åmål. Avstånd i kilometer till Stockholm 377, Göteborg 175, Karlstad 75 och Oslo 190. Tågförbindelser finns på linjen Karlstad–Göteborg. Mera lokal trafik organiseras av Västtrafik, med bussar bland annat till Bengtsfors och Värmlandstrafik med bussar mot Karlstad. Närmaste flygplats finns i Karlstad.
Evenemang
[redigera | redigera wikitext]Varje sommar anordnas en stor bluesfestival, Åmåls bluesfest, som pågår i fyra dagar, och litteraturfestivalen Bokdagar i Dalsland, som pågår i två dagar.
Utbildning
[redigera | redigera wikitext]Idrott
[redigera | redigera wikitext]I Åmål finns två fotbollsklubbar, IF Viken och IFK Åmål. IF Vikens spelar i ljusblå tröjor, vita byxor och ljusblå strumpor. IFK Åmål har blåvitrandiga tröjor med blå byxor.
Åmåls ishockeylag heter Åmåls SK. Klubbens spelar i gula tröjor, svarta byxor och gula strumpor. Den svart-gula färgkombinationen är närmast ett arv från Fengersfors IK, från vars tidigare ishockeysektion Åmåls SK leder sitt ursprung, och ytterst från Västgöta-Dals regemente (1624–1902), som förde de svart-gula färgerna.
Åmåls innebandylag heter Åmåls IBK. Klubben har orange-blå tröja, svarta byxor och svarta strumpor.
Det finns dessutom en tennisklubb vid namn Åmåls Nya Tennisklubb, som håller till i Rackethallen där man även kan spela Padel, Bordtennis och Badminton.[11] Klubben har funnits sedan år 1919.[12]
Åmål har en simklubb vid namn Nya Åmåls Simsällskap som funnits sedan 1927.[13]
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Handel
[redigera | redigera wikitext]Varuhuset EPA öppnade i Åmål den 2 juni 1961[14] och följdes av konkurrenten Domus som den 16 maj 1963.[15][16][17] EPA låg på Kungsgatan 24 och Domus låg på Kungsgatan 11 i kvarteret Liljan Större där Konsum tidigare haft sina verksamhet.[18][19] Båda varuhusen har senare stängt. Åmål har dock en Ica-butik (Lejonet) och två Coop-butiker.
Åmål hade tidigare en lokal konsumentförening, Åmåls konsumtionsförening, bildad 1916 efter flera misslyckade försök. En kortlivad föregångare med samma namn fanns 1898-1903, Kooperativa handelsföreningen Sambandet var verksam 1907-1910 och Åmåls kooperativa handelsförening bildades 1914 men kom aldrig igång med verksamheten. Åmåls konsumtionsförening i sin mer långlivade form öppnade sin första affär den 9 maj 1916.[20] Den 1 januari 1926 uppgick Ånimskogs handelsförening i Åmålsföreningen.[21] År 1946 hade föreningen fyra filialer.[20] År 1974 uppgick föreningen i Konsum Bohuslän-Dal (senare Konsum Bohuslän Älvsborg och från 2015 Coop Väst).[22]
Hösten 2007 öppnade Netto i Domus tidigare lokal på Kungsgatan.[23] En tidigare Ica Kvantum belägen på Fågelmyrsgatan nära motorvägen såldes till norskägda Eurocash som nyöppnade år 2008. Nettos butik lades ner år 2020 sedan kedjan köpts av Coop.[24][25] Samma år köptes Eurocashbutiken av Axfood som flyttade verksamheten till Bengtsforsrondellen och nyöppnade som en Willys den 20 maj 2021.[26]
Bankväsende
[redigera | redigera wikitext]Åmåls sparbank grundades 1832. Den uppgick 1986 i Sparbanken Väst som senare blev en del av Swedbank.
Wermlands enskilda bank hade kontor i Åmål åtminstone från 1860-talet.[27][28] Enskilda Banken i Venersborg etablerade sig i Åmål år 1903. Den år 1918 grundade Dalslands bank hade tidigt kontor i Åmål. I augusti 1949 övertogs Värmlandsbankens kontor av Jordbrukarbanken.[29][30][31] De andra två bankerna uppgick under 1940-talet i Handelsbanken och Skandinaviska banken.
Swedbank, SEB, och Handelsbanken har kontor i Åmål.
Fotogalleri
[redigera | redigera wikitext]-
Åmåls konsthall
-
Gamla kyrkan i Åmål
Kända personer med anknytning till Åmål
[redigera | redigera wikitext]- Oskar J. Andersson, travkusk, född i Tösse
- Ruth Berglund
- Gustaf Björlin
- Ida Bäckman
- Bandet Kid Down
- Karl Gustav Jöreskog, statistiker
- Bengtolle Oldinger, konstnär, född i Åmål
- Gunnar Schyman
- Fritz Gustaf Sundelöf
- Sten Tolgfors, politiker
- Göte Wilhelmsson
- Ida Warg, influerare
Åmål i litteratur och film
[redigera | redigera wikitext]Uttrycket "alltid något, sa fan när han fick se Åmål" eller "det var ändå något, sade den, som första gången såg Åmål" ska första gången ha förekommit 15 januari 1846 i Åmåls veckoblad.[32] Det var välkänt på 1870-talet.[33]
Åmål är känt från Lukas Moodyssons film Fucking Åmål (1998), som utspelar sig i stadsdelen Ljungsberg. Filmen är dock inspelad i Trollhättan.[34]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Åmåls socken
- Lista över Åmåls borgmästare
- Fucking Åmål
- Lista över fasta fornminnen i Åmåls socken och stad (för omfattning av detta område, se Åmåls stad)
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 23 januari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Hellquist, Elof (1922): Svensk etymologisk ordbok, sid. 1197. Läst 3 februari 2016.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors. ”Domsagohistorik - Åmåls tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. Arkiverad från originalet den 6 september 2021. https://web.archive.org/web/20210906055026/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid%3D6FC97022B6AED73AC17144DE08FBAA9A%3FdokumentId%3D21000001447280%26thumbnail%3Dfalse. Läst 28 maj 2013.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Åmåls Tennisklubb |”. https://amalstk.se/. Läst 21 juni 2024.
- ^ ”Åmåls Tennisklubbs historia | Åmåls Tennisklubb”. https://amalstk.se/om-amals-tennisklubb/amals-tennisklubbs-historia/. Läst 21 juni 2024.
- ^ ”Åmåls Simsällskap | laget.se”. www.laget.se. https://www.laget.se/AmalsSS/About. Läst 12 november 2023.
- ^ Varuhuset EPA, Åmålsbilder, 9 januari 2012
- ^ Domus bjuder välkommen Ett affärstorg under tak, Provinstidningen Dalsland, 13 maj 1963
- ^ Festlig invigning av varuhuset Domus, Provinstidningen Dalsland, 17 maj 1963
- ^ Domus kiosk, Åmålsbilder, 22 november 2009
- ^ Åmål förr : Konsum i Åmål från förr., T-norum, 16 maj 2016
- ^ Liljan större Arkiverad 20 juni 2021 hämtat från the Wayback Machine., Åmåls kommun
- ^ [a b] Åmåls Konsum - miljonföretag som började i brygghuskammare, Provinstidningen Dalsland, 17 maj 1946
- ^ Handelsföreningen i Ånimskog, Provinstidningen Dalsland, 1 april 1927
- ^ Provinstidningen Dalsland, 19 april 1974
- ^ Ny Netto i Åmål, Fri Köpenskap, 12 september 2007
- ^ Netto stänger – blir inte Coop, Provinstidningen Dalsland, 16 april 2020
- ^ Här är alla elva Netto-butiker som läggs ned: ”Planen är att det inte blir fler”, Fri Köpenskap, 15 april 2020
- ^ Redo att öppna Willys i Åmål – efter 20 år i Kil Arkiverad 22 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Provinstidningen Dalsland, 9 maj 2021
- ^ 1861-1865 Älvsborgs län BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 2. Åren 1861-1865. Älvsborgs län, s. 15
- ^ 1866-1870 Värmlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 3. Åren 1866-1870. Värmlands län, s. 20
- ^ AB Jordbrukarbankens kontor den 30/11 1949 Arkiverad 11 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Utredning angående överflyttning av viss del av Riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m.m., SOU 1950:6, s. 49-50
- ^ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
- ^ Wermlands Enskilda Banks, huvudkontoret, arkiv, Riksarkivet
- ^ Pelle Holm, Bevingade ord (15 upplagan, 1991) sid. 333.
- ^ Isidor Palm, "Ur en konstnärs lif", första kapitlet, publicerad i Svenska Familj-Journalen (1878), nr. 6, sid. 185.
- ^ Gareth Griffiths, An Åmål State of Mind, in City + Cinema: Essays on the specificity of location in film, Datutop 29, 2007.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör Åmål.
- Åmål i Litteraturbankens Litteraturkarta
| ||||||||||||||||
| ||||||||||||||