Halsfluss: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Josvebot (Diskussion | Bidrag) m WPCleaner v2.04b - Fixed using Wikipedia:SF (Tvivelaktig rubrikhierarki) |
||
| Rad 40: | Rad 40: | ||
[[Fenoximetylpenicillin]] är standardpreparat med svenskt resistensmönster. Praxis är 10 dagars behandling, men nyare studier har visat likvärdig effekt av femdagarskur, med tillägg av ett fjärde doseringstillfälle per dygn. Detta har dock inte blivit etablerad praxis.<ref>{{Webbref|titel=PcV i 5 dygn vid faryngotonsillit var lika bra som 10 dygn|url=https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/nya-ron/2019/10/pcv-i-5-dygn-vid-faryngotonsillit-var-lika-bra-som-10-dygn/|verk=Läkartidningen|datum=2019-10-28|hämtdatum=2020-12-08|språk=sv-SE|förnamn=Katarina|efternamn=Hedin|efternamn2=docent|förnamn3=Specialist I.|efternamn3=Allmänmedicin|förnamn4=Futurum Region Jönköping Gunilla Skoog|efternamn4=Ståhlgren|efternamn5=apotekare|efternamn6=Folkhälsomyndigheten}}</ref> Klindamycin är rekommenderat vid typ-1 allergi mot penicilliner. Enligt beprövad erfarenhet anses det viktigt att fullfölja hela kuren för att undvika återfall.<ref name=":0" /> Antibiotikabehandling vid GAS-verifierad halsfluss förkortar symtomdurationen med 1-2 dygn vid tidigt insatt behandling.<ref name=":1" /> |
[[Fenoximetylpenicillin]] är standardpreparat med svenskt resistensmönster. Praxis är 10 dagars behandling, men nyare studier har visat likvärdig effekt av femdagarskur, med tillägg av ett fjärde doseringstillfälle per dygn. Detta har dock inte blivit etablerad praxis.<ref>{{Webbref|titel=PcV i 5 dygn vid faryngotonsillit var lika bra som 10 dygn|url=https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/nya-ron/2019/10/pcv-i-5-dygn-vid-faryngotonsillit-var-lika-bra-som-10-dygn/|verk=Läkartidningen|datum=2019-10-28|hämtdatum=2020-12-08|språk=sv-SE|förnamn=Katarina|efternamn=Hedin|efternamn2=docent|förnamn3=Specialist I.|efternamn3=Allmänmedicin|förnamn4=Futurum Region Jönköping Gunilla Skoog|efternamn4=Ståhlgren|efternamn5=apotekare|efternamn6=Folkhälsomyndigheten}}</ref> Klindamycin är rekommenderat vid typ-1 allergi mot penicilliner. Enligt beprövad erfarenhet anses det viktigt att fullfölja hela kuren för att undvika återfall.<ref name=":0" /> Antibiotikabehandling vid GAS-verifierad halsfluss förkortar symtomdurationen med 1-2 dygn vid tidigt insatt behandling.<ref name=":1" /> |
||
=== Recidiv === |
|||
Hos upp till 10% återkommer besvären inom en månad. [[Klindamycin]] eller [[cefadroxil]] är rekommenderade preparat vid återinsjuknande. Recidiv bör bekräftas av snabbtest eller odling, oavsett kan odling kan vara av värde.<ref name=":0" /><ref name=":2" /> |
Hos upp till 10% återkommer besvären inom en månad. [[Klindamycin]] eller [[cefadroxil]] är rekommenderade preparat vid återinsjuknande. Recidiv bör bekräftas av snabbtest eller odling, oavsett kan odling kan vara av värde.<ref name=":0" /><ref name=":2" /> |
||
=== Utebliven bättring === |
|||
Vid utebliven bättring efter tre dygn eller försämring rekommenderas återbesök.<ref name=":1" /><ref name=":0" /> Odling kan vara av värde.<ref name=":2" /> |
Vid utebliven bättring efter tre dygn eller försämring rekommenderas återbesök.<ref name=":1" /><ref name=":0" /> Odling kan vara av värde.<ref name=":2" /> |
||
=== Operation === |
|||
Vid mer än 3-4 recidiv på ett år, återkommande halsböld eller vid tonsillit med allvarliga komplikationer kan [[tonsillektomi]], borttagning av halsmandlarna, övervägas.<ref name=":0" /><ref name=":2" /> ''Cochrane'' har granskat evidensläget för tonsillektomi och konstaterat att det vetenskapliga evidensläget är begränsat och uppföljningstiden på relevanta studier är kort, max ett år. För minderåriga tycks intervention ha en viss effekt, medan värdet av tonsillektomi hos vuxna inte kunde bedömas adekvat. Man konstaterade också att värdet av operationen måste vägas mot det faktum att särskilt för vuxna är den postoperativa smärtan betydande och oavsett finns det en minimal risk för [[morbiditet]] och [[mortalitet]].<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Tonsillectomy or adenotonsillectomy versus non-surgical treatment for chronic/recurrent acute tonsillitis|pmid=25407135|förnamn4=Roderick P.|efternamn3=Chong|förnamn3=Lee Yee|efternamn2=Glasziou|förnamn2=Paul P.|efternamn=Burton|förnamn=Martin J.|pmc=7075105|url=https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25407135|doi=10.1002/14651858.CD001802.pub3|nummer=11|sid=CD001802|issn=1469-493X|hämtdatum=2020-12-08|år=2014-11-19|tidskrift=The Cochrane Database of Systematic Reviews|efternamn4=Venekamp}}</ref> |
Vid mer än 3-4 recidiv på ett år, återkommande halsböld eller vid tonsillit med allvarliga komplikationer kan [[tonsillektomi]], borttagning av halsmandlarna, övervägas.<ref name=":0" /><ref name=":2" /> ''Cochrane'' har granskat evidensläget för tonsillektomi och konstaterat att det vetenskapliga evidensläget är begränsat och uppföljningstiden på relevanta studier är kort, max ett år. För minderåriga tycks intervention ha en viss effekt, medan värdet av tonsillektomi hos vuxna inte kunde bedömas adekvat. Man konstaterade också att värdet av operationen måste vägas mot det faktum att särskilt för vuxna är den postoperativa smärtan betydande och oavsett finns det en minimal risk för [[morbiditet]] och [[mortalitet]].<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Tonsillectomy or adenotonsillectomy versus non-surgical treatment for chronic/recurrent acute tonsillitis|pmid=25407135|förnamn4=Roderick P.|efternamn3=Chong|förnamn3=Lee Yee|efternamn2=Glasziou|förnamn2=Paul P.|efternamn=Burton|förnamn=Martin J.|pmc=7075105|url=https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25407135|doi=10.1002/14651858.CD001802.pub3|nummer=11|sid=CD001802|issn=1469-493X|hämtdatum=2020-12-08|år=2014-11-19|tidskrift=The Cochrane Database of Systematic Reviews|efternamn4=Venekamp}}</ref> |
||
| Rad 58: | Rad 58: | ||
* Halssmärta med återkommande diarré och kräkningar |
* Halssmärta med återkommande diarré och kräkningar |
||
=== Ovanliga komplikationer === |
|||
[[Myokardit]], [[reumatisk feber]], [[glomerulonefrit]] och PANDAS. |
[[Myokardit]], [[reumatisk feber]], [[glomerulonefrit]] och PANDAS. |
||
Versionen från 15 februari 2021 kl. 01.10
| Halsfluss | |
| Latin: tonsillitis, angina tonsillaris | |
 Streptokockerinfektion i halsen. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | J03, J35.0 |
| ICD-9 | 463 |
| DiseasesDB | 13165 |
| Medlineplus | 001043 |
| eMedicine | article/871977 |
| MeSH | svensk engelsk |
Halsfluss, tonsillit, angina tonsillaris eller finlandssvenska: angina (latin: angere, sammantrycka, strypa)[1][2] är en inflammation i tonsillerna (halsmandlarna) och kan orsakas av bakterier eller virus. De flesta halsinfektioner kan behandlas med smärtlindrande läkemedel och vila, medan antibiotika kan ge snabbare återhämtning vid just bakteriella infektioner. Inkubationstiden för halsfluss är en till tre dagar och flesta patienter blir bra inom en vecka oavsett behandling.[3][4] Antalet fall i Sverige beräknas till mellan 300 000 och 350 000 per år med högre frekvens under vintelhalvåret.[5][6]
Orsak och sjukdomsbild
En infektion orsakad av bakterier, ofta Grupp A streptokocker (GAS) ger akut halsont, hög feber och förstorade lymfkörtlar, men i regel inga associerade förkylningssymptom. Hos barn kan dock mer allmänna infektionssymptom vara vanliga. Virusorsakad halsfluss brukar i kombination med akut halsont även ge snuva, hosta eller heshet.
I ungefär 30% av fallen går det inte att påvisa något utlösande agens. I resten av fallen är de vanligaste mikroberna i en svensk kontext GAS (cirka 30 %), följt av Fusobacterium necrophorum och influensavirus typ B. Övriga streptokocker och virusformer är ovanligare.[7] Asymtomatiskt bärarskap av GAS hos minderåriga varierar mellan 10 och 50% beroende på miljö och är i regel högre om personer i omgivningen insjuknat i halsfluss. Hos barn under 3 års ålder är streptokockorsakad halsfluss mycket ovanligt.[5]
Huvudsymtomen är halsont och feber. Vanliga undersökningsfynd är förstorade lymfkörtlar i halsvinklarna och beläggningar på tonsillerna. Petekier i gommen eller scarlatinautslag är typiska men ovanliga tecken på bakteriell infektion med GAS. Samtidig hosta, snuva, konjunktivit eller diarré talar snarare för viral orsak.[4]
Diagnostik
Före snabbtest för GAS ska klinisk undersökning av läkare eller kvalificerad sjukvårdspersonal ske inklusive bedömning enligt de fyra Centorkriterierna.[5][8] Differentialdiagnostisk bedömning bör fokusera på alternativa diagnoser som halsböld, epiglottit, mononukleos och viros.[5] Uttalat dålig andedräkt kan föra tankarna till mononukleos, men snabbtest (monospot) påvisar i regel inte infektion med Epstein-Barr virus förrän efter fem till sju dagar.[6]
- Feber över 38,5C
- Ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna
- Avsaknad av hosta
- Tonsillkriteriet:
- Barn 3-6 år: svullna rodnade tonsiller
- Övriga: beläggningar på tonsiller (enbart svullnad/rodnad ger ej poäng)
Enligt svensk praxis bör strep-A snabbtest endast erbjudas vid 3-4 Centorkriterier, av vilka ungefär hälften kan antas ha positivt snabbtest. Patienter med färre kriterier har ingen bevisad effekt av antibiotikabehandling oavsett svar på snabbtest.[3] Svalgtest bör genomföras med pannlampa och provtagningspinnen förs över tonsillerna, men bör inte vidröra tunga och uvula.[6] Testets tillförlitlighet är hög med en sensitivitet kring 90% och en specificitet närmare 95%.[3][5] CRP och LPK kan inte användas för att skilja mellan bakteriell och viral tonsillit. Patienter med allmänpåverkan eller misstanke om den numera ovanliga diagnosen epiglottit ska remitteras akut.[5]
Behandling
Fenoximetylpenicillin är standardpreparat med svenskt resistensmönster. Praxis är 10 dagars behandling, men nyare studier har visat likvärdig effekt av femdagarskur, med tillägg av ett fjärde doseringstillfälle per dygn. Detta har dock inte blivit etablerad praxis.[9] Klindamycin är rekommenderat vid typ-1 allergi mot penicilliner. Enligt beprövad erfarenhet anses det viktigt att fullfölja hela kuren för att undvika återfall.[5] Antibiotikabehandling vid GAS-verifierad halsfluss förkortar symtomdurationen med 1-2 dygn vid tidigt insatt behandling.[3]
Recidiv
Hos upp till 10% återkommer besvären inom en månad. Klindamycin eller cefadroxil är rekommenderade preparat vid återinsjuknande. Recidiv bör bekräftas av snabbtest eller odling, oavsett kan odling kan vara av värde.[5][6]
Utebliven bättring
Vid utebliven bättring efter tre dygn eller försämring rekommenderas återbesök.[3][5] Odling kan vara av värde.[6]
Operation
Vid mer än 3-4 recidiv på ett år, återkommande halsböld eller vid tonsillit med allvarliga komplikationer kan tonsillektomi, borttagning av halsmandlarna, övervägas.[5][6] Cochrane har granskat evidensläget för tonsillektomi och konstaterat att det vetenskapliga evidensläget är begränsat och uppföljningstiden på relevanta studier är kort, max ett år. För minderåriga tycks intervention ha en viss effekt, medan värdet av tonsillektomi hos vuxna inte kunde bedömas adekvat. Man konstaterade också att värdet av operationen måste vägas mot det faktum att särskilt för vuxna är den postoperativa smärtan betydande och oavsett finns det en minimal risk för morbiditet och mortalitet.[10]
Röda flaggor[6]
- Allmänpåverkan
- Andningssvårigheter eller svårighet att svälja saliv
- Ensidig kraftig halssmärta
- Svår halssmärta med normalt status
- Svårt att gapa (latin: trismus)
- Halssmärta med återkommande diarré och kräkningar
Ovanliga komplikationer
Myokardit, reumatisk feber, glomerulonefrit och PANDAS.
Referenser
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180121071852/http://www.laakekasvatus.fi/web/sv/typiska_barnsjukdomar/angina. Läst 20 januari 2018.
- ^ Svensk Uppslagsbok’’, Band 1, 1947–1955. (spalt 1047)
- ^ [a b c d e] Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Strama. 1 januari 2019. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/b/behandlingsrekommendationer-for-vanliga-infektioner-i-oppenvard/
- ^ [a b] Choby, Beth A. (2009-03-01). ”Diagnosis and Treatment of Streptococcal Pharyngitis”. American Family Physician 79 (5): sid. 383–390. ISSN 0002-838X. https://www.aafp.org/afp/2009/0301/p383.html. Läst 14 december 2020.
- ^ [a b c d e f g h i j] Hedin, Inge Axelsson, Katarina. ”Luftvägsinfektioner hos barn och vuxna”. lakemedelsboken.se. https://lakemedelsboken.se/kapitel/andningsvagar/luftvagsinfektioner_hos_barn_och_vuxna.html?search=akut%20faryng&id=m2_26#m2_26. Läst 8 december 2020.
- ^ [a b c d e f g] ”Viss - medicinskt och administrativt stöd för primärvården”. viss.nu. http://viss.nu/Handlaggning/Vardprogram/ONH-horsel/Akut-faryngotonsillit1/. Läst 8 december 2020.
- ^ Hedin, K.; Bieber, L.; Lindh, M.; Sundqvist, M. (2015-03). ”The aetiology of pharyngotonsillitis in adolescents and adults – Fusobacterium necrophorum is commonly found” (på engelska). Clinical Microbiology and Infection 21 (3): sid. 263.e1–263.e7. doi:. PMID 25658556. PMC: PMC7128797. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S1198743X14000457. Läst 8 december 2020.
- ^ Hedin, Inge Axelsson, Katarina. ”Luftvägsinfektioner hos barn och vuxna”. lakemedelsboken.se. https://lakemedelsboken.se/kapitel/andningsvagar/luftvagsinfektioner_hos_barn_och_vuxna.html?search=akut%20faryng&id=m2_26#facts_4. Läst 8 december 2020.
- ^ Hedin, Katarina; docent; Allmänmedicin, Specialist I.; Ståhlgren, Futurum Region Jönköping Gunilla Skoog; apotekare; Folkhälsomyndigheten (28 oktober 2019). ”PcV i 5 dygn vid faryngotonsillit var lika bra som 10 dygn”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/nya-ron/2019/10/pcv-i-5-dygn-vid-faryngotonsillit-var-lika-bra-som-10-dygn/. Läst 8 december 2020.
- ^ Burton, Martin J.; Glasziou, Paul P.; Chong, Lee Yee; Venekamp, Roderick P. (2014-11-19). ”Tonsillectomy or adenotonsillectomy versus non-surgical treatment for chronic/recurrent acute tonsillitis”. The Cochrane Database of Systematic Reviews (11): sid. CD001802. doi:. ISSN 1469-493X. PMID 25407135. PMC: 7075105. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25407135. Läst 8 december 2020.