Diskussion:Religion: Skillnad mellan sidversioner

Jag har en motion för en definition av religionen. Det är uttrycket av det man tror på enligt kulturen. Det är inte jag som har hittat det, utan Roger Garaudy i sin sista bok "L'avenir: mode d'emploi."

Jag är med på att Jehovas vittnen sorterar under kristendom, men borde inte då i konsekvensens namn Bahai gå in under Islam? E23 24 augusti 2003 kl.09.26 (CEST)

Svar: In Muslim countries of the near and middle east only recognised religions were entitled to establish ecclesiastical courts, which presided over matters of personal status, such as registration of birth, marriage, divorce, and inheritance. When the Muslim ecclesiastical courts denounced Egyptian Bahá'ís as heretics, who were not entitled to the benefits of Muslim law, the Bahá'ís appealed to the Egyptian government.

On 10 May 1925 an Islamic court pronounced the Faith to be independent of Islam. (Report BW II 1926-28, 31-33) (See WOB,10-12; Shoghi Effendis communications 10/1/26; 12 January 1927 in Bahá'í Administration) Hippolite Dreyus-Barney assisted the Egyptian Bahá'ís in lifting some of the persecution they received (BWIII,210).

Islam godkänner inte bahá'í som en gren av islam, men ser denna religionen helt oberoende. Muslimer tror inte på någon ny profet efter Muhammed. Bahá'í var i början för 160 år sedan mycket påverkat av islamiska traditioner, men har idag utvecklat sig till en en global religion, den näst mest spridda religionen efter kristendomen, med egen karaktär och egna traditioner, utan någon muslimsk påverkan. Bahá'í kan på så sätt inte sorteras under Islam. HI 24 augusti 2003

Det är egentligen inte relevant vad islam erkänner eftersom kristna samfund inte erkänner Jehovas vittnen som kristet. I och med att de inte tror på treenigheten eller att Jesus är Gud har de avsagt sig de två viktigaste kristna trossatserna. I religionshistoriskt avseende har Jehovas ändå sina rötter i kristendomen.

När det gäller Bahai är jag ingen expert, men jag är ändå ganska säker på att de innehåller tillräckligt mycket synkretistiska drag för att det ska vara svårt att räkna dem som en gren av islam. Motsvarigheten till Jehovas inom islam är snarare Ahmadiya som religionshistoriskt bör betraktas som en gren av islam, men som ändå inte erkänns av andra muslimer.

Bahai uppstod i den muslimska världen och har vissa drag av islam. En motsvarighet i den kristna världen är kanske Mormonerna, eller Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga som de formellt heter. De kallar sig kristna, men deras läror har även ursprung i flera andra sammanhang och personligen skulle jag snarare kalla dem en egen religionsbildning och deras anspråk på att vara en kristen kyrka ser jag mest som renommé-snyltning. Men det finns säkert religionshistoriker som inte håller med om den beskrivningen (för att inte tala om alla mormoner...). //Sven Eriksson 25 augusti 2003 kl.00.48 (CEST)

Det är riktigt, som ni alla egentligen säger, att allting uppstår ur någonting. Men när vissa kriterier är uppfyllda ska en religion betraktas som självständig och inte längre som en gren till det den uppstod ur. Om nu religionsvetare och religionshistoriker vid världens universitet i likhet med FN, världens muslimer, judar, kristna och världens bahá'íer anser att Baha'i-tron är en självständig religion så måste den väl anses vara det. Judendom, Kristendom, Islam och Bahá'í är fyra relativt närbesläktade religioner, men samtliga fyra har a) en egen karismatisk förgrundsgestalt och religiös personlighet som grundat, eller vars livsgärning lett till det ursprungliga grundandet av religionen, b) egna kanoniska skrifter, c) egen uppsättning av religiösa regler, traditioner, riter och symboler, d) egen historieskrivning med egna förgrundsfigurer för religionens fortsatta utveckling, e) egna, från andra religioner helt separerade organisationer och organ, f) egna, från andra religioner helt separerade religiösa ledningar. Då samtliga punkter a-f är uppfyllda kan man tala om självständiga religioner. Inom framför allt Kristendomen finns det (förmodligen därför att Jesus inte gav exakta anvisningar) grenar där några av punkterna a-f skiljer sig åt, dock inte alla, och därför ska de betraktas som kristna.

Jag vet inte vad Moses Jahve-kult uppstod ur, men det fanns monoteistiska och monolatristiska förlagor (inte minst i Egypten där hebréerna ska ha hållits som slavar), och så småningom hade vi en självständig, oberoende religion som med tiden kom att kallas Judendom. Att det blev viktigt med en judisk identitet beror på mötena med och konfrontionerna med andra kulturer och deras trossystem: Babylon, hellenismen, Romarriket. Jesus lära var en lära inom Judendomen, "läran om Jesus", kallad Kristendom, var först en bland många judiska sekter, men genom att upprätta egna heliga skrifter (så småningom samlade i Nya Testamentet), betona en avvikande tro och utveckla egna riter och instifta egna helgdagar frånskilde sig Kristendomen från Judendomen. På samma sätt frånskilde sig Baha'i-tron från Islam på 1860-talet. Och Islam var ursprungligen ett kristet-judiskt budskap riktat till stammarna på den västra delen av den Arabiska halvön, men började redan under Muhammeds livstid att avvika så mycket att Islam måste betraktas som en självständig religion.

Vad gäller Jehovas Vittnen så är det helt klart en gren av Kristendomen. Inom såväl Kristendomen som Islam finns det bokstavstrogna rörelser och rörelser som tolkar Bibeln/Koranen mer symboliskt, rörelser som betonar vissa delar aspekter av religionen mer än andra, osv. Vad gäller Mormonerna, eller Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är jag osäker eftersom bara punk a) är uppfylld – och då i en version som går ut på att Jesus ska ha framträtt en andra gång i Amerika. --Caspiax 16 oktober 2007 kl. 12.05 (CEST)[svara]

Då jag jämför, i viss mån, allt som pågår i världen från strider, bråk och förföljelse i religionernas namn skulle jag vilja att man gjorde klart för människorna att Religion är det samma som Vidskepelse uppblandat med mer eller mindre visa råd om hur livet bör levas. Dessa råd är ju ofta till för vidskepelsens fortsatta användning för de vidskepliga troendes ledare på det att de i fortsättningen skall ha inflytande över fårskocken.

Dessa företeelser som ingriper och får människor att bedömma världen bakom olika skygglappar och därför råka i bråk om vilken vidskepelse som är den rätta vidskepelsen framstår ju tydligt som idiotiska om man bara kallar vidskepelse för vidskepelse och inget annat.

Alltså: Religion = Vidskepelse. Det säger vad det handlar om.

Claes Persson

Var vänlig observera att vi på artiklars diskussionssidor diskuterar artikelns utformning, disposition och innehåll. Det är inte platsen för några amatörpsykologiska kåserier. Mvh Lamré 4 maj 2005 kl.15.02 (CEST)

Religion är en tro som inte behöver eller ska bevisas vetenskapligt. Begreppet tro är synonymt med "antagande". Således borde religion var ett antagande att något är sant utan vetenskapliga bevis. Jag är medvetn om att en sådan definition är bred me det är religionen också.

130.238.7.41 lade in Kvalitetskontroll med motiveringen "Upprepande!" Jag ser inga upprepningar som motiverar mallen och föreslår att den tas bort.Sjö 10 februari 2007 kl. 23.44 (CET)[svara]

Tar bort omotiverad mall. Som jag ser det är de enda upprepningarna "ceremonier" och "ritualer", men inte ens de orden är helt synonyma. Mallen är ännu mer omotiverad eftersom den lagts in efter att den formulering som Dr Bird ogillar har tagits bort.Sjö 16 februari 2007 kl. 17.32 (CET)[svara]

Förstår inte riktigt ugglemallen, åtminstone inte vad gäller första stycket (under rubriken "Definition" däremot, där skulle man nog kunna avuggla lite). Det första stycket har en lång mening, visst, men det finns inga språkliga konstigheter. /Fenix 17 februari 2007 kl. 14.26 (CET)[svara]

---

Jag hoppas att 1) en kort definition som är avsiktligt ospecifik för att, om möjligt, kunna täcka in alla religioner, 2) en definition genom uppräknandet av synonymer, och 3) en definition genom en uppräkning av vad religioner sysslar med, sammantaget är tillräcklig som definition av begreppet religion. --Caspiax 16 oktober 2007 kl. 10.34 (CEST)[svara]

Jag tycker att den nuvarande definitionen av Religion är alltför vid och inte återspeglar den betydelse ordet vanligen har och inte heller stämmer med definitioner i andra etablerade uppslagsverk.

Tyvärr har engelska Wikipedia inledningsvis en liknande vid definition, men talar sedan om "system of thought, unseen being, person, or object, that is considered to be supernatural, sacred, divine, or of the highest truth." Även med detta tillägg förblir deras defition en "meaningless generalities" för att citera engelska Wiki.

Problemet med en så vid definition att den inkluderar företeelser som enligt min mening bör falla utanför begreppet, t.ex. kommunism, Scientologi, humanism, buddism. De två senare exemplen bör klassas som livsåskådningar, kommunism som en ideologi. Scientologi är väl en form av vidskepelse och bedrägeri.

En sökning på nätet ger några alternativa definitioner:

- "a strong belief in a supernatural power or powers that control human destiny" Princeton University

- "people's beliefs and opinions concerning the existence, nature, and worship of a deity or deities, and divine involvement in the universe and human life" Encarta

- "relating to or manifesting faithful devotion to an acknowledged ultimate reality or deity" Marrian-Webster

Dessa definitioner inkluderar alla tron på en eller flera gudar, högre makt eller i vart fall en makt utanför den naturliga världen.

Inte heller uppskattar jag formuleringen "ett tankesystem som försöker ge kunskap". En tro kan ju knappast baseras på kunskap allra minst som Wikipedia definierar detta begrepp "att veta att något är sanning".

Hans Iwan Bratt 10 januari 2008 kl. 17.30 (CET)[svara]

Man bör dock inte tappa bort det faktum att det finns ateistiska religioner också. Eriatlov 11 januari 2008 kl. 08.07 (CET)[svara]

Borde det inte skrivas ett stycke om kritik och ifrågasättning mot/av religion? //Farks 17 maj 2005 kl.00.01 (CEST)

Ursäkta men detta stycke är inget mer en radda ordbajs samt är meningen en av finalisterna i tävlingen "världens längsta mening":

"Religion (av latinets religio, "gudadyrkan", av omdiskuterat ursprung, troligen i överförd bemärkelse från "förpliktelse", "samvete", från religare, "binda fast", "förbinda (sig)", av ligare, "binda", av legere, "hopplocka", "samla") är en icke klart definierad term som vanligtvis syftar på sammanhängande trossystem, ofta kännetecknade av tro på en verklighetsbestämmande, övernaturlig makt i form av en eller flera gudar och/eller andra övernaturliga företeelser, som betraktas såsom heliga, oftast förknippat med en social institution, där individer delar en systematiserad gemensam världsuppfattning och livsstil, ofta med en utvecklad morallära och speciella ceremonier, eller ritualer, för kontakt med det transcendenta."

Skippa skitsnacket och skriv en kortfattad förklaring som den som följer stycket:

"Det närmaste vi har av en definitionen av religion är ett det är ett antagande eller flera antaganden som inte behöver eller kan förklaras med hjälp av veteskapliga metoder."

mvh Dr Bird

Till Dr Bird: Förklaringen stämmer visserligen, men hör väl egentligen knappast hemma i denna artikel, då den (din förklaring alltså) först och främst uppmärksammar bristerna och begränsningarna med den moderna vetenskapen. --Auc 11 februari 2007 kl. 11.57 (CET)

Nu tror jag att du får förklara dig lite mer... En förklaring av vad religion är hör inte hemma på en sida om vad religion är????? Jag är förvirrad. Fortsatt så är det kul att man väljer att återigen lägga in meningen om att vi inte har en vedertagen definintion av religion efter stycket som börjar "Religion är en icke klart definierad term som vanligtvis syftar..." i dess nuvarnade form. Varför ska man upprepa sig hela tiden. Inte nog med att hela stycket är fullt av synonymer så ska man dessutom säga samma sak om och om igen också! Ja, ja... det blir nog bra med det här med Wikipedia ngn gång i framtiden... När man låter riktiga experter skriva idtället för självutnämnda experter. Mvh Dr Bird

Denna artikel är fortsatt repetetativ och saknar referenser rakt igenom.

mvh Dr Bird

Jag har roat mig med att jämföra definitionen av ordet i olika språk-versioner av wikipedia. De engelska, tyska och franska definitionerna stämmer överens med varandra.

Den svenska definition som jag ser här i artikeln är väldigt annorlunda från de övriga språken. Definitionen här stämmer väl ganska bra överens med Luthers syn, som ogillade rationellt tänkande.

Definitionen är faktiskt så annorlunda, att jag undrar om den över huvud taget skall länka till den engelska, franska eller tyska artikeln med namnet "religion"

Det verkar vara vad lingvister kallar en "false friend". Ett exempel på en "false friend" är till exempel ordet "rolig", som betyder "kul" på svenska, men "lugn" på danska och norska, vilket förmodligen är den ursprungliga betydelsen.

En annan lösning skulle teoretiskt sett kunna vara att göra om definitionen så att stämmer överens med de övriga språken, men det är naturligtvist då avgörande att vi speglar hur ordet används i svenskan, eftersom det verkar skilja sig från bruket i andra språk.

En tredje lösning skulle kunna vara att man varnar i texten på något vänligt sätt för att ordets innebörd skiljer sig från innebörden i andra språk. DanielDemaret 14 januari 2008 kl. 19.44 (CET)[svara]

Jag ser i referensen att definitionen här är tagen från någon som heter Einhorn. Är det en auktoritet på området i Sverige? DanielDemaret 14 januari 2008 kl. 19.47 (CET)[svara]

Jag kopierar in den engelska definitionen så som det står idag, eftersom wikipedia har en tendens att ändra ordalydelse dag för dag. Huvud-definitionen är "A religion is a set of common beliefs and practices generally held by a group of people" följt av ordet "often" eftersom resten av texten inte är en del av definitionen, men saker som ofta, men inte alltid, följer med. DanielDemaret 14 januari 2008 kl. 19.53 (CET)[svara]

Översatt till svenska skulle den engelsk-fransk-tyska definition kunna bli: "En religion är en uppsättning uppfattningar och seder som delas av en grupp människor." Skulle denna definition möjligen kunna användas här? DanielDemaret 14 januari 2008 kl. 20.15 (CET)[svara]

Den definitionen täcker även in ideologiska uppfattningar och även uppfattningar om etikett. Thuresson 14 januari 2008 kl. 20.19 (CET)[svara]

På engelska fungerar det. Kanske min översättning är dålig. Svenskan är inte mitt modersmål. Tros-uppfattningar kanske är ett bättre valt ord? Brukar ideologier i allmännhet associeras med seder? DanielDemaret 14 januari 2008 kl. 21.37 (CET)[svara]

Sedvänja? Seder och bruk? Kanske någon med Svenska som modersmål skulle våga sig på att översätta den engelska texten? DanielDemaret 14 januari 2008 kl. 21.54 (CET)[svara]

På engelska tror jag inte etikett särskilt starkt förknippade med tros-system (utom just om etikettregeln är en del av en religiös regel) och ideologier inte särskilt starkt förknippade med ideologier (nazismen har ju sin hälsning, så det finns naturligtvist enskilda exempel på kopplingar för vissa ideologier).DanielDemaret 14 januari 2008 kl. 21.56 (CET)[svara]

Jag är ingen religionsexpert, men nuvarande definition: "Religion kan definieras som ett tankesystem som försöker ge kunskap om det vi inte kan uppleva med våra sinnen och vårt rationella tänkande.", men jag tycker inte den stämmer speciellt bra på några religioner som t ex Jainism. DanielDemaret 14 januari 2008 kl. 22.06 (CET)[svara]

Många människor brukar ta i hand när de hälsar och de anser också att det är oförskämt eller oartigt att vägra göra så. Andra etikettsregler inbegriper att hålla upp dörren eller att tacka för maten. Dessa uppfattningar om etikett måste väl vära "... en uppsättning uppfattningar och seder som delas av en grupp människor"? Thuresson 14 januari 2008 kl. 22.13 (CET)[svara]

Aha, uppfattningen att det är oförskämt att vägra följa seden. Jo, du har rätt. Det stämmer, jag tänkte inte på det, eftersom jag inte själv reagerar på det sättet. Men å andra sidan är jag inte speciellt religiös i den bemärkelsen. DanielDemaret 14 januari 2008 kl. 22.57 (CET)[svara]

Det är nog till och med så, att jag betraktar folk som reagerar på det sättet som religiösa, och därför inte har några problem med den engelska definitionen. Men det är förstås bara jag som tycker så. DanielDemaret 14 januari 2008 kl. 23.03 (CET)[svara]

Jag håller med om att "Religion kan definieras som ett tankesystem som försöker ge kunskap om det vi inte kan uppleva med våra sinnen och vårt rationella tänkande." inte är en vidare bra defintion av religion utan skulle nästan passa bättre som definition av ockultism. Jag håller med om att engelska wikipedias "A religion is a set of common beliefs and practices generally held by a group of people" är betydligt bättre då den verkligen passar alla religioner. Detta borde kunna översättas som "En religion är en uppsättning vanliga trosföreställningar som i allmänhet hyses av en grupp människor." eller något nedkortat "En religion är en uppsättning trosföreställningar som hyses av en grupp människor."

Tar vi en titt på en del andra språkversioner så finner vi andra definitioner. Simple English: "Religion is a word for the ideas about the basic structure of the world that people cannot see or know with our other senses, or that scientists cannot study with machines." Detta är något bättre än den svenska definitionen, men inte alls lika bra som den engelska. Norskt bokmål: "En religion er et trossystem som gjerne forutsetter eksistensen av en høyere/dypere makt." Denna definiton känns lite för trång för mig. Nynorskans "Ein religion [...] er eit samanhengande trussystem som oftast inkluderer tru på ein eller fleire gudar og/eller overnaturlege fenomen." är något bättre, men missar ändå att seder och bruk ofta ingår i religionen. På danska ger man hela tre olika betydelser av begreppet. / Achird 15 januari 2008 kl. 04.32 (CET)[svara]

Naturligtvist tycker jag personligen att det vore bra ifall vi kunde få concensus på den texten du föreslår. :) DanielDemaret 15 januari 2008 kl. 11.32 (CET)[svara]

Täcker den nuvande definitionen verkligen in panteism & jainism? "Religion kan definieras som ett tankesystem som försöker ge kunskap om det vi inte kan uppleva med våra sinnen och vårt rationella tänkande." Jag tänker på den naturalistiska panteism som Einstein bekände sig till och som rationalisterna Cartesius och Spinoza sade sig tro religiöst på. DanielDemaret 15 januari 2008 kl. 04.26 (CET)[svara]

Visst vore det lite tokigt om Spinoza skulle få lov att betrakta sig som religiös om man pratar engelska, franska eller tyska, men han skulle ha fel ifall man pratar svenska. DanielDemaret 15 januari 2008 kl. 04.34 (CET)[svara]

Jag tror att man bör ge upp försöken att hitta en exakt definition på begreppet religion och liknande begrepp som huvudsakligen används i ovetenskapliga sammanhang. Det gäller särskilt om man ha ambitionen att återspegla det faktiska språkbruket, d.v.s. vad människor i allmänhet menar med ordet. Det är bättre att nöja sig med en ungefärlig definition som beskriver huvuddragen i våra religioner t.ex. att de innefattar tro på saker som man inte vet någonting om såsom gudar och att det ofta finns en dyrkan av gudar i form av bön och liknande och ofta med olika religiösa symboler och byggnader som används vid denna dyrkan. Sedan kan man väl tillägga att någon entydig exakt definition inte finns och ge några exempel på företeelser som kan betraktas typiska religioner och några som inte är det. Eriatlov 15 januari 2008 kl. 18.16 (CET)[svara]

Om man följer ditt resonemang så bör man väl ändra ordalydelsen i artikeln från "Religion kan definieras som..." som det står nu till "xxx menar...". ( Där xxx kan vara "svenskar". Om xxx = "människor i allmännhet" så vill jag gärna ha en bra källa till en undersökning som stöder det. SIFO kan nog bara användas för svenskar. ). Jag tänker inte formulera det själv, eftersom jag faktiskt inte vet vad svenskar i allmännhet menar med ordet. Jag vet däremot vad ganska många enskilda svenska individer menar med ordet, men åsikterna skiljer sig ganska radikalt dem emellan. De flesta av dem tror inte på någon personlig gud, flera av dessa tycker sig ändå vara religiösa. Den nuvarande "definitionen", hör inte den hemma i förra årtusendet? 1900-talet, för att vara lite mer exakt.:) DanielDemaret 16 januari 2008 kl. 00.05 (CET)[svara]

Jag tror att Eriatlov är rätt ute. Språket är inte exakt på samma sätt som matematiken, och en allmän definition av ett begrepp av den här karaktären måste därför med nödvändighet bli någon sorts kompromiss. När det behövs en mer exakt definition på en företeelse, till exempel i vetenskapliga sammanhang eller när delar av audiensen annars skulle missförstå det som man vill säga, så måste man beskriva vad man menar med ett ord så att det inte misstolkas.

Jag menar att en bra artikel av den här sorten dels bör innehålla en allmän definition som beskriver den eller de betydelser som intuitivt känns rätt för de flesta, dels en redogörelse för de oftast använda mer exakt definierade sätten som ordet kan användas på och de sammanhang där de är giltiga. Det förstnämnda kan vara svårt, delvis på grund av att det är svårt att kompromissa om man har en bestämd uppfattning om något, men framför allt på grund av att skribenterna här på Wikipedia inte direkt utgör något representativt urval av befolkningen. --David 16 januari 2008 kl. 12.50 (CET)[svara]

Artikeln religion i NE börjar med ett rätt läsvärt avsnitt om detta. Det inleds med "[religion:] en kulturyttring som inte låter sig infångas under någon generellt accepterad, heltäckande definition". /NH 16 januari 2008 kl. 00.20 (CET)[svara]

Hur fortsätter NE? DanielDemaret 16 januari 2008 kl. 00.29 (CET)[svara]

Jag håller med Eriatlov såtillvida att inledningen inte bör handla om någon exakt definition av religion, utan snarare en beskrivning av vad många menar med religion. Här är inledningen på den engelska Wikipedia-artikeln bra tycker jag: A religion is a set of common beliefs and practices generally held by a group of people, often codified as prayer, ritual, and religious law. Religion also encompasses ancestral or cultural traditions, writings, history, and mythology, as well as personal faith and mystic experience. The term "religion" refers to both the personal practices related to communal faith and to group rituals and communication stemming from shared conviction. Senare i artikeln kan man ha ett stycke som handlar om olika definitioner av religion där man kan nämna olika breda/smala definitioner varav Einhorns är en. Ulner 16 januari 2008 kl. 00.22 (CET)[svara]

Har du lust att översätta det du citerade till svenska, så kommer jag förmodligen att ge din svenska formulering mitt stöd. DanielDemaret 16 januari 2008 kl. 00.27 (CET)[svara]

En mycket snabb översättning som inte blev så bra: Med religion menas för en grupp gemensamma föreställningar och seder, ofta kodifierade som böner, ritualer eller religiösa lagar. Religion kan också innefatta nedärvda eller kulturella traditioner, skrifter, historia eller mytologi, såväl som personlig tro och mystisk erfarenhet. Termen "religion" brukar syfta på både såväl personliga ritualer som grupp-ritualer och kommunikation som hör ihop med en gemensam tro. Ulner 16 januari 2008 kl. 00.35 (CET)[svara]

Den formuleringen stöder jag gärna. Jag såg förresten en liknande beskrivning i adherents.com, samma ställe som denna artikeln hämtar siffror. DanielDemaret 16 januari 2008 kl. 00.40 (CET)[svara]

Den nuvarande texten "Religion kan definieras som ett tankesystem som försöker ge kunskap om det vi inte kan uppleva med våra sinnen och vårt rationella tänkande" låter mera som en beskrivning av Immanuel Kant's icke-empiriska kritik av det rationalistiska tankegångar i "Kritik der reinen Vernunft" än som en beskrivning av religion, tycker jag. Jag kan även tänka mig andra tankesystem som texten beskriver. DanielDemaret 18 januari 2008 kl. 15.32 (CET)[svara]

Definitionen som Ulner gav är mycket bättre, så jag föreslår att den används istället. Eriatlov 18 januari 2008 kl. 16.21 (CET)[svara]

Ulner's text skrevs in för några dagar sedan, men återställdes av Torvindus, som tyvärr verkar vägra diskutera saken. DanielDemaret 19 januari 2008 kl. 21.57 (CET)[svara]