Borgerliga partier i Sverige: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Det stämmer inte att Folkpartiet vände sig mot begreppet borgerlig. Sannolikt har det funnits enskilda Folkpartister som gjort detta men i den allra första valhandboken för Folkpartiet 1934 finns ett helt kapitel om att Folkpartiet är en borgerlig vänster och garanten för demokratins värn. |
Ricjac (Diskussion | Bidrag) m lade till Kategori:Politik i Sverige med Hotcat |
||
| (32 mellanliggande sidversioner av 18 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Valaffisch för AVF 1931.png|alt=Valaffisch för Allmänna valmansförbundet inför stadsfullmäktigevalet i Stockholms stad 1931.|miniatyr|263x263px|Valaffisch för [[Allmänna valmansförbundet]] inför stadsfullmäktigevalet i Stockholms stad 1931.]] |
[[Fil:Valaffisch för AVF 1931.png|alt=Valaffisch för Allmänna valmansförbundet inför stadsfullmäktigevalet i Stockholms stad 1931.|miniatyr|263x263px|Valaffisch för [[Allmänna valmansförbundet]] inför stadsfullmäktigevalet i Stockholms stad 1931.]] |
||
'''Borgerliga partier''' är i Sverige ett begrepp som används om vissa |
'''Borgerliga partier''' är i Sverige ett begrepp som används om vissa politiska [[politiskt parti|partier]], idag framförallt [[Centerpartiet]], [[Liberalerna]], [[Kristdemokraterna (Sverige)|Kristdemokraterna]] och [[Moderaterna|Moderata samlingspartiet]].<ref>{{Webbref|url=https://skr.se/skr/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatstyren/styreikommunereftervalet2018.26791.html|titel=Styre i kommuner efter valet 2018|hämtdatum=2022-10-09|datum=2022-08-31|utgivare=Sveriges Kommuner och Regioner|arkivurl=https://web.archive.org/web/20221009162206/https://skr.se/skr/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatstyren/styreikommunereftervalet2018.26791.html|arkivdatum=2022-10-09}}</ref> Begreppet har ingen exakt definition men syftar vanligen på de partier som är [[socialism|icke-socialistiska]] och förordar [[liberal demokrati]] och [[marknadsekonomi]], med ursprung i antingen en [[konservatism|konservativ]] eller [[liberalism|liberal]] idégrund. |
||
Begreppet har ingen exakt definition, men syftar vanligen på de partier som är [[socialism|icke-socialistiska]] och förordar [[liberal demokrati]] och[[marknadsekonomi]], med ursprung i antingen en [[konservatism|konservativ]] eller [[liberalism|liberal]] idégrund. |
|||
Termen har framförallt använts i denna bemärkelse under 1900-talet, men exakt vilka partier som åsyftats har varierat något. Begreppet borgerlig kan också i vidare bemärkelse användas om personer och grupperingar som sympatiserar med en politik av detta slag. Exempelvis beskriver [[Linköping|Linköpingstidningen]] [[Östgöta Correspondenten|Östgöta-Correspondentens]] ledarsida sig som "oberoende borgerlig". |
Termen har framförallt använts i denna bemärkelse under 1900-talet, men exakt vilka partier som åsyftats har varierat något. Begreppet borgerlig kan också i vidare bemärkelse användas om personer och grupperingar som sympatiserar med en politik av detta slag. Exempelvis beskriver [[Linköping|Linköpingstidningen]] [[Östgöta Correspondenten|Östgöta-Correspondentens]] ledarsida sig som "oberoende borgerlig". |
||
2004–2019 hade de fyra borgerliga riksdagspartierna ett [[koalition]]ssamarbete på nationell nivå kallat [[Alliansen]].<ref>{{Tidningsref |författare=Nilsson, Owe |rubrik=Alliansen firar 15 år – men lever den? |url=https://www.svd.se/a/8mvoL1/litet-hopp-for-alliansen |tidning=Svenska Dagbladet |datum=2019-08-29 |hämtdatum=2023-08-04}}</ref><ref>{{Tidningsref |författare=Nordström, Isabelle |rubrik=Här dödförklarar de Alliansen – två gånger på 30 minuter |url=https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/ngo4zm/har-dodforklarar-de-alliansen--tva-ganger-pa-30-minuter |tidning=Aftonbladet |datum=2019-01-11 |hämtdatum=2023-08-04}}</ref> |
|||
2004 bildade de fyra borgerliga partierna ett [[koalition]]ssamarbete på nationell nivå kallat [[Alliansen|Allians för Sverige]]. 2010 bytte samarbetet namn till ''[[Alliansen]]''.<ref name="nyheter24" /> I januari 2019 angav flera av de berörda partiernas ledare, att Alliansen på riksnivå var upplöst. Det sågs som en följd av konsekvenserna efter turerna kring [[Regeringsbildning i Sverige efter valet 2018|regeringsbildningen]] efter [[Riksdagsvalet i Sverige 2018|valet 2018]], bland annat det så kallade ''[[januariavtalet]]''. |
|||
Efter [[Riksdagsvalet i Sverige 2022|valet 2022]] har [[Tidöavtalet|Tidö-samarbetet]] mellan Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och [[Sverigedemokraterna]] ibland benämnts som det ''borgerliga blocket'' trots att Sverigedemokraterna inte brukar betecknas som ett borgerligt parti.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Analys: Borgerlig regering kan bli negativt för samiska väljare|url=https://sverigesradio.se/artikel/analys-borgerlig-regering-negativ-for-de-samiska-valjarna|tidning=Sveriges Radio|datum=2022-09-16|hämtdatum=2022-10-09|språk=sv|förnamn=Fanny|efternamn=Larsson-Auna}}</ref><ref>{{Webbref|titel=NOVUS: S ökar – mandatövertag för högerblocket|url=https://dagensopinion.se/artikel/novus-s-okar-mandatovertag-for-hogerblocket/|verk=Dagens opinion|hämtdatum=2022-10-09|språk=sv|datum=2022-07-13}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Rysarjämnt mellan blocken i Sverige: Resultatet klarnar först på onsdag – Sverigedemokraterna gör succéval|url=https://www.hbl.fi/artikel/59f1e720-0e8f-45a1-aab4-3ff9ca96d049|verk=www.hbl.fi|hämtdatum=2022-10-09|språk=sv|förnamn=Rikard|efternamn=Nordgren|efternamn2=Svartström|datum=2022-09-11|förnamn2=Anna}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Jimmie Åkesson: Blir det inte tillräckligt bra så blir det inget|url=https://www.aftonbladet.se/a/1OgypG|verk=www.aftonbladet.se|hämtdatum=2022-11-21|språk=sv|datum=2022-08-19|utgivare=Aftonbladet|förnamn=Marcus|efternamn=Bornlid Lesseur}}</ref> |
|||
== Skiftande betydelser == |
== Skiftande betydelser == |
||
Historiskt sett har termen ''[[borgerlig]]'' haft många olika betydelser och bland annat syftat på [[borgarståndet]]. Den användes i partisammanhang tidigare främst som en nedsättande term från vänsterhåll. Det användes först som partibeteckning för [[Lantmanna- och borgarpartiet]], men då i betydelsen "stadsbo", inte som uttryck för en politisk ideologi. |
Historiskt sett har termen ''[[borgerlig]]'' haft många olika betydelser och bland annat syftat på [[Borgarståndet i Sverige|borgarståndet]]. Den användes i partisammanhang tidigare främst som en nedsättande term från vänsterhåll. Det användes först som partibeteckning för [[Lantmanna- och borgarpartiet]], men då i betydelsen "stadsbo", inte som uttryck för en politisk ideologi. |
||
I mångt och mycket var det [[Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraternas]] starka ställning och sedermera den svenska [[Blockpolitik|blockpolitiken]] som ledde till att begreppet befästs i svensk politik, i egenskap av "ett politiskt användbart begrepp som det var lätt att tillgripa när man kvickt behövde en term som täckte in allt till höger om socialdemokratin."<ref>{{Tidningsref|rubrik=Varför talar man om ”borgerligheten”?|url=https://www.svd.se/varfor-talar-man-om-borgerligheten|tidning=Svenska Dagbladet|datum=2016-07-24|hämtdatum=2021-04-05|issn=1101-2412|språk=sv|förnamn=Dick|efternamn=Harrison}}</ref> |
I mångt och mycket var det [[Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraternas]] starka ställning och sedermera den svenska [[Blockpolitik|blockpolitiken]] som ledde till att begreppet befästs i svensk politik, i egenskap av "ett politiskt användbart begrepp som det var lätt att tillgripa när man kvickt behövde en term som täckte in allt till höger om socialdemokratin."<ref>{{Tidningsref|rubrik=Varför talar man om ”borgerligheten”?|url=https://www.svd.se/varfor-talar-man-om-borgerligheten|tidning=Svenska Dagbladet|datum=2016-07-24|hämtdatum=2021-04-05|issn=1101-2412|språk=sv|förnamn=Dick|efternamn=Harrison}}</ref> |
||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
Begreppet anammades först i positiv bemärkelse inom [[Allmänna valmansförbundet]], Moderaternas föregångare, där det började användas av partiets underavdelningar i betydelsen "icke-socialistiskt parti".<ref name="ne" /> Först senare fick begreppet fäste även hos Centerpartiet och Liberalerna. Inom Centerpartiet fanns länge en motvilja mot begreppet "borgerlig".<ref name="ne" /> Exempelvis använde [[Thorbjörn Fälldin]], Centerpartiets partiledare 1971–1985, konsekvent istället beteckningen ''icke-socialistisk'' om sitt parti och de regeringar han bildade. |
Begreppet anammades först i positiv bemärkelse inom [[Allmänna valmansförbundet]], Moderaternas föregångare, där det började användas av partiets underavdelningar i betydelsen "icke-socialistiskt parti".<ref name="ne" /> Först senare fick begreppet fäste även hos Centerpartiet och Liberalerna. Inom Centerpartiet fanns länge en motvilja mot begreppet "borgerlig".<ref name="ne" /> Exempelvis använde [[Thorbjörn Fälldin]], Centerpartiets partiledare 1971–1985, konsekvent istället beteckningen ''icke-socialistisk'' om sitt parti och de regeringar han bildade. |
||
[[Sverigedemokraterna]], som är invalt i riksdagen sedan [[Riksdagsvalet i Sverige 2010|2010]], brukar normalt inte beskrivas som en del av borgerligheten, trots att partiet sedan slutet av [[2010-talet]] samarbetar med vissa borgerliga partier. |
|||
Ett uttryck som också förekommit i den politiska debatten är så kallad ''borgerlig vänster''. I Sverige har främst Liberalerna och tidvis Centerpartiet beskrivits så, på grund av den [[socialliberal]]a profilen. Begreppet |
Ett uttryck som också förekommit i den politiska debatten är så kallad ''borgerlig vänster''. I Sverige har främst Liberalerna och tidvis Centerpartiet beskrivits så, på grund av den [[socialliberal]]a profilen. I Folkpartiets valhandbok från 1934 slår partiet fast att Folkpartiet är en borgerlig vänster för demokratins värn. Begreppet återaktualliserades i modern tid i synnerhet av Centerpartiet under [[Maud Olofsson|Maud Olofssons]] första år som partiledare, innan Alliansen-samarbetet.<ref name="bulow" /><ref name="sundberg" /><ref>{{Webbref|titel="Vi behöver en borgerlig vänster"|url=https://www.dn.se/nyheter/politik/vi-behover-en-borgerlig-vanster/|verk=DN.SE|datum=2002-09-15|hämtdatum=2021-04-05|språk=sv}}</ref> |
||
== Se även == |
== Se även == |
||
| Rad 26: | Rad 26: | ||
<references> |
<references> |
||
<ref name="ne">{{NE |titel=uppslagsverk/encyklopedi/lång/borgerlig |namn=borgerlig |hämtdatum=12 december 2018}}</ref> |
<ref name="ne">{{NE |titel=uppslagsverk/encyklopedi/lång/borgerlig |namn=borgerlig |hämtdatum=12 december 2018}}</ref> |
||
<ref name="nyheter24">[https://nyheter24.se/nyheter/politik/326301-alliansen-droppar-sverige "Alliansen byter namn"]. Nyheter24. Läst 12 december 2018.</ref> |
|||
<ref name="bulow">{{Tidningsref |författare=Bülow, Hans |rubrik=Ledare: Borgerlig vänster lever? |url=http://www.sydostran.se/ledare/borgerlig-vanster-lever/ |tidning=Sydöstran |datum=2017-08-29 |hämtdatum=2018-12-12 |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref> |
<ref name="bulow">{{Tidningsref |författare=Bülow, Hans |rubrik=Ledare: Borgerlig vänster lever? |url=http://www.sydostran.se/ledare/borgerlig-vanster-lever/ |tidning=Sydöstran |datum=2017-08-29 |hämtdatum=2018-12-12 |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref> |
||
<ref name="sundberg">{{Tidningsref |författare=Sundberg, Robert |rubrik=Ledare: Borgerliga vänsterns död |url=https://www.arbetarbladet.se/artikel/ledare/borgerliga-vansterns-dod |tidning=Arbetarbladet |datum=2012-08-18 |hämtdatum=2018-12-12 |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref> |
<ref name="sundberg">{{Tidningsref |författare=Sundberg, Robert |rubrik=Ledare: Borgerliga vänsterns död |url=https://www.arbetarbladet.se/artikel/ledare/borgerliga-vansterns-dod |tidning=Arbetarbladet |datum=2012-08-18 |hämtdatum=2018-12-12 |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref> |
||
| Rad 33: | Rad 32: | ||
[[Kategori:Politiska partier]] |
[[Kategori:Politiska partier]] |
||
[[Kategori:Politisk höger]] |
[[Kategori:Politisk höger]] |
||
[[Kategori:Politik i Sverige]] |
|||
Nuvarande version från 13 augusti 2024 kl. 14.17
Borgerliga partier är i Sverige ett begrepp som används om vissa politiska partier, idag framförallt Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderata samlingspartiet.[1] Begreppet har ingen exakt definition men syftar vanligen på de partier som är icke-socialistiska och förordar liberal demokrati och marknadsekonomi, med ursprung i antingen en konservativ eller liberal idégrund.
Termen har framförallt använts i denna bemärkelse under 1900-talet, men exakt vilka partier som åsyftats har varierat något. Begreppet borgerlig kan också i vidare bemärkelse användas om personer och grupperingar som sympatiserar med en politik av detta slag. Exempelvis beskriver Linköpingstidningen Östgöta-Correspondentens ledarsida sig som "oberoende borgerlig".
2004–2019 hade de fyra borgerliga riksdagspartierna ett koalitionssamarbete på nationell nivå kallat Alliansen.[2][3]
Efter valet 2022 har Tidö-samarbetet mellan Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ibland benämnts som det borgerliga blocket trots att Sverigedemokraterna inte brukar betecknas som ett borgerligt parti.[4][5][6][7]
Skiftande betydelser
[redigera | redigera wikitext]Historiskt sett har termen borgerlig haft många olika betydelser och bland annat syftat på borgarståndet. Den användes i partisammanhang tidigare främst som en nedsättande term från vänsterhåll. Det användes först som partibeteckning för Lantmanna- och borgarpartiet, men då i betydelsen "stadsbo", inte som uttryck för en politisk ideologi.
I mångt och mycket var det Socialdemokraternas starka ställning och sedermera den svenska blockpolitiken som ledde till att begreppet befästs i svensk politik, i egenskap av "ett politiskt användbart begrepp som det var lätt att tillgripa när man kvickt behövde en term som täckte in allt till höger om socialdemokratin."[8]
Begreppet anammades först i positiv bemärkelse inom Allmänna valmansförbundet, Moderaternas föregångare, där det började användas av partiets underavdelningar i betydelsen "icke-socialistiskt parti".[9] Först senare fick begreppet fäste även hos Centerpartiet och Liberalerna. Inom Centerpartiet fanns länge en motvilja mot begreppet "borgerlig".[9] Exempelvis använde Thorbjörn Fälldin, Centerpartiets partiledare 1971–1985, konsekvent istället beteckningen icke-socialistisk om sitt parti och de regeringar han bildade.
Sverigedemokraterna, som är invalt i riksdagen sedan 2010, brukar normalt inte beskrivas som en del av borgerligheten, trots att partiet sedan slutet av 2010-talet samarbetar med vissa borgerliga partier.
Ett uttryck som också förekommit i den politiska debatten är så kallad borgerlig vänster. I Sverige har främst Liberalerna och tidvis Centerpartiet beskrivits så, på grund av den socialliberala profilen. I Folkpartiets valhandbok från 1934 slår partiet fast att Folkpartiet är en borgerlig vänster för demokratins värn. Begreppet återaktualliserades i modern tid i synnerhet av Centerpartiet under Maud Olofssons första år som partiledare, innan Alliansen-samarbetet.[10][11][12]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Styre i kommuner efter valet 2018”. Sveriges Kommuner och Regioner. 31 augusti 2022. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221009162206/https://skr.se/skr/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatstyren/styreikommunereftervalet2018.26791.html. Läst 9 oktober 2022.
- ^ Nilsson, Owe (29 augusti 2019). ”Alliansen firar 15 år – men lever den?”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/8mvoL1/litet-hopp-for-alliansen. Läst 4 augusti 2023.
- ^ Nordström, Isabelle (11 januari 2019). ”Här dödförklarar de Alliansen – två gånger på 30 minuter”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/ngo4zm/har-dodforklarar-de-alliansen--tva-ganger-pa-30-minuter. Läst 4 augusti 2023.
- ^ Larsson-Auna, Fanny (16 september 2022). ”Analys: Borgerlig regering kan bli negativt för samiska väljare”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/analys-borgerlig-regering-negativ-for-de-samiska-valjarna. Läst 9 oktober 2022.
- ^ ”NOVUS: S ökar – mandatövertag för högerblocket”. Dagens opinion. 13 juli 2022. https://dagensopinion.se/artikel/novus-s-okar-mandatovertag-for-hogerblocket/. Läst 9 oktober 2022.
- ^ Nordgren, Rikard; Svartström, Anna (11 september 2022). ”Rysarjämnt mellan blocken i Sverige: Resultatet klarnar först på onsdag – Sverigedemokraterna gör succéval”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/59f1e720-0e8f-45a1-aab4-3ff9ca96d049. Läst 9 oktober 2022.
- ^ Bornlid Lesseur, Marcus (19 augusti 2022). ”Jimmie Åkesson: Blir det inte tillräckligt bra så blir det inget”. www.aftonbladet.se. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/1OgypG. Läst 21 november 2022.
- ^ Harrison, Dick (24 juli 2016). ”Varför talar man om ”borgerligheten”?”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/varfor-talar-man-om-borgerligheten. Läst 5 april 2021.
- ^ [a b] borgerlig i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 12 december 2018.
- ^ Bülow, Hans (29 augusti 2017). ”Ledare: Borgerlig vänster lever?”. Sydöstran. http://www.sydostran.se/ledare/borgerlig-vanster-lever/. Läst 12 december 2018.
- ^ Sundberg, Robert (18 augusti 2012). ”Ledare: Borgerliga vänsterns död”. Arbetarbladet. https://www.arbetarbladet.se/artikel/ledare/borgerliga-vansterns-dod. Läst 12 december 2018.
- ^ ”"Vi behöver en borgerlig vänster"”. DN.SE. 15 september 2002. https://www.dn.se/nyheter/politik/vi-behover-en-borgerlig-vanster/. Läst 5 april 2021.