Vitlök: Skillnad mellan sidversioner
Addbot (Diskussion | Bidrag) |
Legobot (Diskussion | Bidrag) |
||
Rad 65: | Rad 65: | ||
{{Link GA|pl}} |
{{Link GA|pl}} |
||
[[fa:سیر]] |
Versionen från 9 mars 2013 kl. 11.30
Vitlök | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
Ordning | Sparrisordningen Asparagales |
Familj | Lökväxter Alliaceae |
Släkte | Löksläktet Allium |
Art | Vitlök A. sativum |
Vetenskapligt namn | |
§ Allium sativum | |
Auktor | Carl von Linné |
Vitlök (Allium sativum), är en lökväxt som ursprungligen kommer ifrån Centralasiens stäpper och har varit känd i Egypten i över 6 000 år. Den lär ha odlats i Sverige redan under vikingatiden, men runt 1500-talet blev den impopulär på grund av sin starka lukt.
Den återupptäcktes dock under 1900-talet och idag importeras den vanligen. Vitlöken används främst som en krydda i matlagingen. Vitlöken har haft betydelse i folktron, då den påståtts skydda mot allt från förkylning och cancer till varulvar och vampyrer. Det är dock känt att vitlök stimulerar vissa enzymer att bildas i levern.[källa behövs]
Löken innehåller bland annat eterisk olja, kalcium, fosfor, järn, selen, vitaminerna A, B1, B2, C samt niacin. Det mest aktiva ämnet är det antibakteriella ämnet allicin, som kan döda vissa bakterier.[1]
Vitlöksodling
Vitlök kan odlas i Sverige, bäst resultat får man med franska sorter som Thermidrome, Messidrome, Printanor, med flera. Vitlöken klyftas upp och därefter sätter man klyftorna med 40 cm radavstånd och ca 10 cm avstånd i raden. Sättdjupet bör vara 3 - 4 cm. Vissa sorter sätts på hösten, andra tidigt på våren. Färsk vitlök med grön blast kan skördas redan från början av juni. Vitlöken slutskördas för torkning och lagring i juli eller början av augusti. Mindre yrkesodlingar finns på Öland, i Östergötland och i Skåne.
Världens längsta vitlöksfläta (124 meter enligt Guinness rekordbok) gjordes på Solberga Gård på Öland i september 2005.
Lukten
En hel/oskadad vitlök luktar i sig själv inte anmärkningsvärt mycket.[1] Men pressad eller skuren sprider den en kraftigare lukt.[1] I vitlöken finns från början ett ämne vid namn alliin, som inte luktar mycket, men när löken exempelvis pressas så frigörs enzymet allinas som omvandlar alliinet till allicin, som utgör den typiska aromatiska, kraftiga vitlöksdoften vid matlagning.[1] (Har man sedan vitlöken i rumstemperatur har det mesta av allicinet efter ett par dagar brutits ner till i stort sett luktlösa föreningar.[1]) I munnen omvandlas allicinet till främst mentantiol, som är ett starkt luktande ämne, och 2-propentiol och en del diallyldisulfid, vilka tillsammans påverkar andedräkten.[1] Efter några timmar ändras lukten något pga att allylmetylsulfid bildats.[1] Allylmetylsulfiden utsöndras från matspjälkningsapparaten som en gas via lungorna.[1] Detta ämne ger sig sedan till känna med sin lukt i andedräkt och svett.[1]
Vitlök och testosteronnivåer
Vitlök har i dokumenterade försök på råttor visat "betydande högre nivå" av det manliga könshormonet testosteron vid regelbundet intag. [2]
Referenser
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Vitlök.
Vitlök på livsmedelsdatabasen Fineli