Redigerar Eir

Du är inte inloggad. Din IP-adress kommer därför att synas i versionshistoriken om du klickar på "Publicera ändringar" nedan. Om du vill undvika att din IP-adress offentliggörs kan du logga in eller skapa ett konto.

Redigeringen kunde inte göras ogjord på grund av konflikt med mellanliggande redigeringar.

{{databox}}
'''Eir''' ("fred", "förskoning", "nåd") är läkekonstens [[Asynjor|gudinna]] i [[nordisk mytologi]], enligt [[Snorre Sturlasson]]. Men i [[namntulorna]] saknas hennes namn bland gudinnorna och är i stället inkluderat i en lista över [[valkyrior]]. I dikten ''[[Sången om Fjölsvinn|Fjölsvinnsmál]]'', som ingår i [[den poetiska Eddan]], är Eir en av de nio tärnor som omger [[Menglöd]] på ''Lyfjaberg'' ("Läkedomsberget"). Namnet Eir förekommer dessutom ofta i [[kenning]]ar.

== Källtexterna ==
=== Snorres Edda ===
I kapitel 35 av ''[[Gylfaginning]]'' ger [[Snorre Sturlasson]] en numrerad lista över [[Asgård]]s [[asynjor]]. Till de flesta av namnen fogar han en kort kommentar. Om Eir skriver han:
{|
|
:Den tredje är Eir, bäst bland läkekvinnor.
|
:''Þriðja er Eir. Hon er læknir beztr.''{{Fotnot|Formuleringen avviker i [[Codex Upsaliensis|Uppsala-Eddan]], där det står ''Eir; hon er læknir með ásum'', det vill säga ”Eir; hon är läkekvinna hos [[asar]]na”.<ref>[http://www.vsnrweb-publications.org.uk/Uppsala%20Edda.pdf ''The Uppsala Edda, DG 11 4to'']  edited with introduction and notes by Heimir Pálsson, Viking Society for Northern Research, University College, London 2012, sid 52. {{ISBN|978-0-903521-85-7}}</ref>}}
|
|}
Detta är allt som berättas om Eir. Snorre har inget mer att säga om henne – och ingen annan heller. Vad vi får veta är att Eir är en asynja som sysslar med [[läkekonst]]. Mer är inte känt om henne.<ref>
Anthony Faulkes: Snorri Sturluson, ''Edda. Prologue and Gylfaginning'', edited by Anthony Faulkes, second edition, Viking Society for Northern Research, University College London 2005, sid 165. {{ISBN|978-0-903521-64-2}}</ref><ref name="KLNM">Eyvind Fjeld Halvorsen, "Eir" i ''[[Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid]]'', band 3, spalt 535f.</ref>

Eirs placering som "den tredje" betyder knappast någonting. Av allt att döma har Snorre räknat upp asynjorna i den ordning som han själv har kommit att tänka på dem. Den sjätte är exempelvis [[Freja]], och om henne säger han: "Freja är den förnämsta efter [[Frigg]]." (''Freyja er tignust með Frigg.'') Numreringen återspeglar inte någon rangordning.

För den som vill veta mer återstår endast icke-berättande källor: Namnet Eir är vanligt som [[Heiti (poesiterm)|heite]] i [[kenning]]ar, både hos [[skaldediktning|skalder]] och i senare tiders [[Ríma|rimor]].<ref name="KLNM"/> Dessutom förekommer namnet i tulor (namnramsor).

=== Tulorna ===
I en av de ''[[Namntulorna|nafnaþulur]]'' som i några [[handskrift]]er av [[Snorres Edda]] följer efter ''[[Skaldskapens språk|Skáldskaparmál]]'' finns namnet Eir inklämt i en strof om ''Óðins meyjar'' ([[Oden]]s mör). Förutom Eir räknas här upp sju valkyrior samt [[Nornor|nornan]] [[Skuld (mytologi)|Skuld]].<ref name="heiti">[http://heimskringla.no/wiki/Remser_fra_Snorra_Eddas_h%C3%A5ndskrifter_(B1) Ásynja heiti] Se avsnitt '''h''' (ásynjur 1-3, valkyrjur 4, nornir 5).</ref> Men Skuld blandas också i ''[[Völuspá]]'' 30 samman med valkyrior<ref>[http://skaldic.abdn.ac.uk/db.php?id=10109&if=default&table=verses&val= ''Völuspá'' 30.]</ref> och har tydligen – som den som råder över ödet – haft liknande arbetsuppgifter. Enligt Snorre rider hon, då ofärd råder, ut på slagfälten för att själv på plats bestämma vilka krigare som skall falla.<ref>''Gylfaginning'' 36.</ref> Men vad gör "läkekonstens gudinna" i detta sällskap? Svaret är kanske att Eir från början har varit en valkyria. Dessa kunde också syssla med läkekonst.<ref name="Simek">Rudolf Simek, ''Dictionary of Northern Mythology'', D.S. Brewer 2007, sid 72. {{ISBN|978-0-85991-513-7}}</ref><ref name="Näsström">Britt-Mari Näsström, ''Nordiska gudinnor'', Bonniers 2009, sid 279. {{ISBN|978-91-0-012237-9}}</ref><ref>Jón Steffensen, "Lækningagyðjan Eir" i ''Skírnir'' 134, 1960, sid 34–46.</ref> "Valkyriorna valde inte bara ut dem som skulle dö, utan var också de som väckte hjältarna till deras nya liv och helade deras sår", skriver [[religionshistoriker]]n [[Britt-Mari Näsström]].<ref name="Näsström"/> Dessutom lyser namnet Eir med sin frånvaro i tulornas uppräkning av asynjor – det är bara i listan över valkyrior som hon finns med.<ref name="heiti"/> Eirs roll som asynja (gudinna) kan alltså ifrågasättas,<ref name="Simek"/> kanske rör det sig om ett minnesfel från Snorres sida?<ref>Mytforskaren John Lindow skriver: "…whether we should trust Snorri and imagine the existence of a goddess Eir is problematic." ''Norse Mythology'', Oxford University Press 2001, sid 105. {{ISBN|978-0-19-515382-8}}</ref>

Det kan dock invändas att namnet "Eir" med sin fredliga betydelse inte är ett typiskt valkyrienamn.

=== Fjölsvinnsmál ===
I  ''[[Sången om Fjölsvinn|Fjölsvinnsmál]]'', som ingår i [[den poetiska Eddan]], finns en tula (strof 38) som räknar upp namnen på [[Menglöd]]s nio tjänarinnor. Ett av dessa namn är Eir. Eddadikten är dock bristfälligt bevarad och har av forskare [[Emendation|emenderat]]s på olika sätt. Så som namnen nu brukar läsas tycks de nio tjänarinnorna vara beskyddande och helande [[diser]].<ref>Åke Ohlmarks, ''Eddans gudasånger'', Schildts förlag 1948, sid 310.</ref> De sitter vid Menglöds fötter på ''Lyfjaberg'' ("Läkedomsberget") och sägs i strof 40 kunna avvärja den största fara om man [[blot]]ar till dem. Eirs placering i detta sällskap stämmer rätt väl med Snorres uppfattning av henne som en läkedomsgudinna, men dikten har troligen tillkommit under sent [[1200-talet|1200-tal]] och kan mycket väl vara påverkad av Snorre. Kanske är denna Eir en rent litterär skapelse?<ref>För att markera detta har Rudolf Simek två uppslagsord "Eir", där "Eir (2)" är den mö som nämns i ''Fjölsvinnsmál''. Se ''Dictionary of Northern Mythology'', D.S. Brewer 2007, sid 71-72. {{ISBN|978-0-85991-513-7}}</ref>

=== Kenningar ===
Ordet ''eir'' betyder "fred", "förskoning", "nåd" och är endast belagt i gammal poesi, men avledningar av ordet, till exempel ''eira'' (skona; få ro), ''eirð'' (skonsamhet; ro, lugn) och ''eirinn'' (lugn, tålmodig), finns även i prosa.<ref>[http://lexicon.ff.cuni.cz/png/oi_cleasbyvigfusson/b0123.png ''An Icelandic-English Dictionary''] av [[Richard Cleasby]] och [[Guðbrandur Vigfússon]], 1874. Uppslagsord: eir (f.)</ref><ref name="KLNM"/>

Bland skalderna är "Eir" ett vanligt heite i kvinnokenningar.<ref name="LP">[http://www.septentrionalia.net/lex/index.php?book=e&page=104&ext=png Uppslagsord ''eir''] ''Lexicon Poeticum: Ordbog over det norsk-islandske skjaldesprog'' av [[Finnur Jónsson (filolog)|Finnur Jónsson]] och [[Sveinbjörn Egilsson]], København 1931.</ref> De äldsta beläggen finns hos [[Kormak Ögmundarson]] och [[Gisle Sursson]]. Av Kormak har bevarats 73 kvinnokenningar, av vilka 70 rör hans olyckliga kärlek Steingerd Torkelsdotter. I kenningarna skildras hon genom sina smycken, kläder och håruppsättningar, och hon liknas vid 16 gudinnor och sex valkyrior (fast vid olika tillfällen). Bland ''Eir''-kenningarna märks: ''Áta eld-bekks Eir'', "den guldsmyckade Eir";<ref>Lausavísa 5.</ref><ref name="K">[http://skaldic.abdn.ac.uk/db.php?id=1294&if=default&table=text Ingångssida till Kormáks lausavísur]</ref> ''Eir unnfúrs'', "vågeldens (=guldets) Eir";<ref>Lausavísa 10.</ref><ref name="K"/> ''hring-Eir'', "ringens Eir";<ref>Lausavísa 24.</ref><ref name="K"/> ''hald-Eir'', "hållande Eir" (Steingerd håller med handen samman sin uppvikta kappkrage – men varför har just ''Eir'' valts för att beskriva denna scen?);<ref>Lausavísa 49.</ref><ref name="K"/> ''geira háþyrnis Eir'', "kammarnas högtorns Eir" (syftande på en med kammar fasthållen hög håruppsättning)<ref>Lausavísa 8.</ref><ref name="K"/> och kanske finns också kenningen ''hárgeirs Eir'', "kammens Eir" i lausavísa 15.<ref>Åke Ohlmarks, ''Islands hedna skaldediktning'', Gebers 1957, sid 388f.</ref><ref>Strofen är svårläst. Finnur Jónsson rättar handskriftens ''Eir'' till ''eyrr''.</ref> Omskrivningen för "kam" bygger i båda fallen på ''geirr'', "spjut".

Gisle Sursson kallar två gånger sin trogna Aud, som hjälpte och beskyddade honom under [[fredlös]]heten, för ''aura Eir'', "(guld-)örenas (=pengarnas) Eir".<ref>Lausavísa 13 och 19.</ref><ref>[http://skaldic.abdn.ac.uk/db.php?id=62&if=default&table=skalds Ingångssida till Gisle Surssons lausavísur.]</ref> I denna kenning "ligger tacksamheten för hennes förbarmande kärlek och redobogenhet att hjälpa även med ''aurar''", förklarar [[Åke Ohlmarks]].<ref>Åke Ohlmarks, ''Islands hedna skaldediktning'', Gebers 1957, sid 472f. Enligt Ohlmarks ligger i heitet ''Eir'' en bibetydelse av "förbarmerska". Eir åberopas då det av sagornas sammanhang framgår att den kvinna som kenningen gäller har visat skalderna särskild nåd, uppmärksamhet eller ynnest. Se sid 59ff (Kormak) och 89ff (Gisle), samt kommentardelen till de enskilda stroferna.</ref> Gisle använder också kenningen ''lauka eir'', "lökens Eir",<ref>Lausavísa 4.</ref> vilken tycks frammana bilden av "en 'läkedomsmö', som med förbarmande helar sår medelst lökdekokter".<ref>Åke Ohlmarks, ''Islands hedna skaldediktning'', Gebers 1957, sid 457.</ref> Hur detta kunde gå till kan läsas i exempelvis ''[[Fostbrödrasagan]]s'' skildring av läkekvinnornas verksamhet på slagfältet vid [[Stiklestad]] år 1030.

Kenningen ''vápn-Eir'', "vapnens Eir", som finns hos [[Björn hitardalskämpen]], kan antagligen översättas "valkyria"<ref>[http://www.septentrionalia.net/lex/index.php?book=e&page=598&ext=png Uppslagsord ''vápn-Eir''] i Finnur Jónssons och Sveinbjörn Egilssons ''Lexicon Poeticum''.</ref> och dess fortsättning ''vápneirar vǫrðr'' blir då "krigare".<ref>[http://skaldic.abdn.ac.uk/db.php?id=1894&if=default&table=verses&val=skj Lausavísa 24.]</ref> Också [[Gunnlaug ormstunga]]s ''hornþeys Eir'', "hornets tövattens (=ölets) Eir" kan leda tankarna till en valkyria då ölutskänkning tillhörde deras uppgifter i [[Valhall]].<ref>[http://skaldic.abdn.ac.uk/db.php?id=12600&if=default&table=verses&val= ''Grímnismál'' 36]</ref> Kenningen har dock rekonstruerats genom [[emendation]].<ref name="LP"/>

== Kommentarer ==
{{Fotnotslista}}

== Referenser ==
<references/>

[[Kategori:Gudar i nordisk mytologi]]
[[Kategori:Asynjor]]

Sammanfatta redigeringen

Observera att du genom att bidra till Wikipedia godkänner att ditt bidrag släpps under licensen Creative Commons erkännande-dela lika 4.0. Det innebär bland annat att du godkänner att din text kan redigeras eller kopieras av vem som helst. Du ansvarar även för att bidraget inte bryter mot upphovsrätten och att all information i bidraget är verifierbar.

Avbryt Redigeringshjälp (öppnas i ett nytt fönster)

#OMDIRIGERING [[]] [[Fil:|miniatyr|]] [[Kategori:]] <ref></ref> <ref name=""></ref> <references/> {{byt:referenser}} {{byt:rel|}} <code></code> <sup></sup> {{mall|}} : | [] [[]] [[|]] {{}} ~ ~~~~   <nowiki></nowiki>  {{STANDARDSORTERING:}} <includeonly></includeonly> <noinclude></noinclude> [[Wikipedia:]] [[Wikipediadiskussion:]] [[Användare:]] [[Användardiskussion:]] [[Malldiskussion:]] [[Kategoridiskussion:]]

Ä ä Ö ö Æ æ Å å Ø ø Á á É é Í í Ó ó Ú ú Ý ý À à È è Â â Ê ê Ë ë Ü ü đ Ç ç Č č ĉ Ã ã Ñ ñ Ŋ ŋ ĝ ĥ ĵ ŝ Š š Ŧ ŧ ŭ Ž ž • ß Ð ð Þ þ Œ œ • Ā ā Ē ē Ī ī Ō ō Ū ū • Ğ ğ İ ı Ş ş Ə ə • Ą ą Ę ę Ś ś Ć ć Ń ń Ó ó Ł ł Ż ż Ź ź • А а Б б В в Г г Д д Е е Ё ё Ж ж З з И и Й й К к Л л М м Н н О о П п Р р С с Т т У у Ф ф Х х Ц ц Ч ч Ш ш Щ щ Ъ ъ Ы ы Ь ь Э э Ю ю Я я ѓ є і ї ј љ њ Ґ ґ • Α α Β β Γ γ Δ δ Ε ε Ζ ζ Η η Θ θ Ι ι Κ κ Λ λ Μ μ Ν ν Ξ ξ Ο ο Π π Ρ ρ Σ ς σ Τ τ Υ υ Φ φ Χ χ Ψ ψ Ω ω • – — ¡ ¿ $ ¢ £ © ® ° ⁰ ¹ ² ³ ⁴ ⁵ ⁶ ⁷ ⁸ ⁹ ₀ ₁ ₂ ₃ ₄ ₅ ₆ ₇ ₈ ₉ † ⋅ × ± • ” ’

Wikidata-entiteter som används på denna sida

kön: Etikett: sv, Uttalande: P1813, Uttalande: P1629
instans av: Etikett: sv
del av: Etikett: sv, Uttalande: P1813, Uttalande: P1629
medlem av: Etikett: sv, Uttalande: P1813, Uttalande: P1629
nordisk mytologi: Etikett: sv, Titel, Uttalande: P361
beståndsdel: Titel
nordisk gudom: Etikett: sv, Titel
asagudar: Etikett: sv, Titel
Eir: Webbplatslänk, Titel, Etikett: sv, Beskrivning: sv, Uttalande: P625, Uttalande: P18, Uttalande: P31, Uttalande: P646, Uttalande: P1889, Uttalande: P463, Uttalande: P21, Uttalande: P361, Uttalande: P17, Uttalande: P4342
kvinna: Etikett: sv, Titel

Mallar som används på den här sidan:

Mall:Anmärkning (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Anmärkningslista (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Anmärkningslista/styles.css (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Databox (redigera)
Mall:Databox/styles.css (redigera)
Mall:Fotnot (redigera)
Mall:Fotnotslista (redigera)
Mall:ISBN (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Navbar (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Navbox (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Navbox/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Navbox subgroup (redigera)
Mall:Nordisk mytologi (redigera)
Mall:Nowrap (redigera)
Mall:Small (redigera)
Mall:Transkludera (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:· (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Databox (redigera)
Modul:ISBN (visa wikitext) (delvis skyddad)

Denna sida är medlem i 1 dold kategori:

Kategori:Underhållskategori för Databox

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Eir”