temper

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av temper  Singular Plural
Nominativ temper tempers
Genitiv temper's tempers'

temper

  1. temperament; humör, lynne
  2. retlighet, dåligt lynne

Besläktade ord

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av temper  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens temper tempers temper
Preteritum tempered
Perfektparticip tempered
Presensparticip tempering, vard. temperin'

temper

  1. mildra, dämpa
  2. (metallurgi) glödga, aducera