pander

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av pander  Singular Plural
Nominativ pander panders
Genitiv pander's panders'

pander

  1. kopplare, kopplerska, hallick, tillskyndare
    Synonymer: panderer

Verb

[redigera]
Böjningar av pander  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens pander panders pander
Preteritum pandered
Perfektparticip pandered
Presensparticip pandering, vard. panderin'

pander

  1. koppla, vara kopplare åt, främja (någons lustar/planer), vädja (till instinkter), ludra (locka med åtel, luder)
    His latest speech panders to the worst instincts of the electorate.
    Hans senaste tal vädjar till valmanskårens lägsta instinkter.
    Besläktade ord: panderism, panderly