SE470446B - Hydraulmotor försedd med en by-pass-ledning mellan in- och utloppsledning, i vilken by-pass-ledning är anordnad en huvudventil för pådrag respektive stopp av hydraulmotorn - Google Patents

Description

470 446 10 15 20 25 30 35 ningar som sträcker sig från delningsplanet in till ett visst djup i åtminstone en av nämnda första och andra delar, att drivorgan är anordnade i motorkammaren för att under inverkan av hydraulmediet driva en axel som sträcker sig genom en axelföring genom en av nämnda första och andra delar, att en ingående hydraulledning går till motorkammarens inloppssida, att en utgående hydraulledning går från motorkammarens utloppssida, att en by-pass-ledning är anordnad mellan de in- och utgående hydraulledningarna samt att i by-pass-ledningen är anordnad en huvudventil för att stänga och öppna byëpass-ledningen för pådrag respektive stopp av hydraulmotorn.

Som nämnts i inledningen skall hydraulmotorn vara billig att tillverka, varvid särskilt skall beaktas att maskinbearbetningen av motorhuset utgör den största kostnaden. Uppfinningen erbjuder härvid en möjlighet att framställa motorhuset av endast ett fåtal huvuddelar, vilket ger en möjlighet att förbilliga tillverkningen, samtidigt som man reducerar tätningsställena i motorhuset, vilket minskar riskerna för läckage. Mer bestämt består motorhuset enligt en föredragen utföringsform av endast två huvuddelar, nämligen nämnda första och -" andra delar, varvid en av dessa, den andra delen, samtidigt utgör motorlock. Alternativt kan den andra av dessa huvuddelar i sin tur bestå av två delar, nämligen av en mellandel och ett lock, vilket visserligen innebär ytterligare ett delningsplan, som måste avtätas, men samtidigt erbjuder detta alternativ tillverkningstekniska fördelar. I denna alternativa utföringsform anordnas det andra delningsplanet så att det sammanfaller med motorkammarens övre vägg, parallellt med det första delningsplanet intill den första delen.

För att förbilliga tillverkningen bör vidare konstruktionen vara sådan att antalet omställningar av arbetsstyckena vid maskinbearbetningen är så litet som möjligt. Enligt en aspekt på uppfinningen kan dessa syften i hög grad tillfredsställas genom att man i mycket hög grad utför maskinbearbetningen av motorhusets delar mot de ytor som läggs å samman mot varandra i delningsplanet, respektive i delningsplanen. Man så att säga "bearbetar motorn inifrån". Sålunda kan, enligt en aspekt på uppfinningen, by-pass-ledningen bildas av partier av en första och 10 15 20 25 30 35 470 446 en andra förbindelse mellan (det första) delningsplanet och inlopps- ledningen, respektive mellan nämnda delningsplan och utloppsledningen samt av en förbindelse mellan nämnda första och andra förbindelser, varvid huvudventilen kan anordnas i en av nämnda första och andra förbindelser.

Enligt en annan aspekt på uppfinningen är huvudventilen anordnad att manövreras av en pilotventil anordnad i motorhuset. Mer bestämt kan pilotventilen anordnas i området för en av nämnda första och andra delar eller i områden av båda nämnda delar i anslutning till del- ningsplanet mellan dem, varvid organ för manövrering av pílotventilen kan anordnas i en urborrning som sträcker sig genom den ena huvuddelen fram till åtminstone delningsplanet, varjämte ledningar till och från pilotventilen kan anordnas mellan by-pass-ledningen på huvudventilens baksida och pilotventilen, respektive mellan pilotventilen och den utgående hydraulledningen.

Ytterligare kännetecken och aspekter på samt fördelar med uppfinningen framgår av patentkraven och av följande beskrivning av en föredragen utföringsform.

KORT FIGURBESKRIVNING I den följande beskrivningen av en föredragen utföringsform kommer att- hänvisas till bifogade ritningsfigurer, av vilka Fig. 1 schematiskt illustrerar hydraulmotorns funktion under drift, Fig. 2 schematiskt illustrerar funktionen under stopp, Fig. 3 utgör en sidovy av en kapmaskin med en hydraulmotor enligt uppfinningen; Fig. 4 visar ett parti av samma maskin i en vy IV-IV i Fig. 3, Fig. 5 utgör en sidovy och ett längsgående snitt genom hydraulmotorn enligt den föredragna utföringsformen, 470 446 10 15 20 25 Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig. 6 10 'visar den ena huvuddelen - basdelen - av ett motorhus utgör en sektion VI-VI i Fig. 5, W utgör en sektion VII-VII i Fig. 6, ü utgör en sektion VIII-VIII i Fig. 5 i större skala, betraktad i ett delningsplan i en vy IX-IX i Fig. 5, och visar den andra huvuddelen - locket - till motorhuset betraktad i ett delningsplan i en vy X-X i Fig. 5. Denna figur har vridits 180° omkring sin längsgående mittlinje - vilket motsvarar en vy i samma riktning som vyn IX-IX - för att underlätta tolkningen av de olika elementens samverkan med de olika elementen i basdelen, Fig. 9. Fig. 10 har därför visats strecklinjemarkerad.

För detaljer som i Fig. 3-10 har direkt motvarighet i Fig. 1 och 2 har " använts samma hänvisningsbeteckningar.

BESKRIVNING AV FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM I Fig. 1 och Fig. 2 betecknas ett symboliskt visat motorhus med siff- ran 1. I motorhuset finns en motorkammare som allmänt betecknats 2. En inloppskammare och en utloppskammare i direkt anslutning till motor- _kammaren 2 har betecknats 3 respektive 4. En inloppsledning till in- 30 35 loppskammaren 3, allmänt betecknad 5, består av en första sektion 5A och en andra sektion 5B i vinkel mot den första sektionen. Motsvarande sektioner av en utloppsledning 7 från utloppskammaren 4 har betecknats 7A respektive 7B. ' I motorkammaren 2 finns ett par kugghjul 10, 11, vilka på känt sätt drivs av den hydraulolja som kan strömma in i inloppskammaren 3 via inloppsledningen 5. Det ena kugghjulet 10 har en utgående driven axel 12. Ett lagerhus för axeln 12 har symboliskt betecknats 13. 10 15 20 25 30 35 470 446 Mellan inloppsledningen 5 och utloppsledningen 7, närmare bestämt mellan sektionerna 5A och 7A i nämnda ledningar, finns, enligt den valda applikationen av uppfinningen,en by-pass-ledning, som allmänt betecknats 15. Denna består av ett första by- passparti 16, som ansluter till inloppsledningens 5 första sektion 5A, och ett andra by-pass-parti 17, som ansluter till utloppsledningens 7 första sektion 7A, och mellan nämnda första och andra by-pass-partier en tvärförbind- ning 18.

Det första by-pass-partiet 16 fortsätter i axiell riktning med en cylindrisk ventilkammare 19. En huvudventil har allmänt betecknats 20.

Dennas huvuddelar utgörs av en ventilkropp vars bakre del är utformad som en kolv 21, som har större tvärsnittsarea än ventilkroppens främre del, som är utformad som en ventilkägla 22. Ventilkroppen kan för- flyttas i ventilkammaren 19. Ventilkäglan 22 anligger i ventilens 20 tätande läge mot ett ventilsäte 23 i nämnda första by-pass-parti 16.

En returfjäder har betecknats 24. I ventilkäglan 22 finns ett litet genomgående hål 25.

En pilotventil (en manöverventil som kan manövreras av en operatör med hjälp av icke visade manöverdon) 30 är anordnad i en ledning mellan ventilkammaren 19 och utloppsledningen 7, närmare bestämt mellan en förbindelse 31 från ventilkammaren 19 och en förbindelse 32 till utloppsledningen 7. Pilotventilen 30 kan vara exempelvis av vridslid- typ. Vridsliden har betecknats 33 och en kanal genom vridsliden 33 har betecknats 34. Kanalen 34 och förbindelserna 31 och 32 har grövre tvärsektion än öppningen 25 i ventilkäglan 22.

I den axiella förlängningen av inloppsledningens 5 första sektion 5A finns en plungeventil 36 av differentialtryckstyp i en plungekammare, som utgörs av ett borrhål i motorblocket. I plungekammaren 35 finns en plunge 37, som består av en hylsa och som kan förflyttas inåt i plungekammaren 35 till'det i Fig. 1 visade läget under inverkan av hydraultrycket i inloppsledningen 5 under kompression av en retur- fjäder 38. ' ~ 470 44e_ 10 15 20 25 30 35 Plungekammaren 35 består av två sektioner, nämligen en första, främre sektion 35A intill inloppsledningens 5 andra sektion 5B, vilken första plungekammarsektion 35A har lika stor diameter och tvärsektionsarea som inloppsledningens första sektion 5A, och en andra, bakre sektion få 35B med mindre diameter och tvärsektionsarea. Även den hylsformade plungen 37 uppvisar två sektioner med sinsemellan olika diametrar och tvärsektionsareaor. En första, främre plunge- sektion 37A har samma diameter och tvärsektionsarea och även samma längd som den första plungekammarsektionen 35A. En andra, bakre plungesektion 37B har samma diameter och tvärsektionsarea som den bakre plungekammarsektionen 35B men är företrädesvis något kortare än denna. Åtminstone är den inte längre. Borrhålet/plungekammaren 35 utgör alltså plungens 37 cylinder. I denna cylinder finns en ringformad kant 41 i bottnen av den första, främre plungekammar- sektionen 37A. Från en öppning intill denna kant 41 leder en första dräneringsledning 42 till lagerhuset 13 och från lagerhuset 13 en andra dräneringsledning 43 till utloppsledningen 7. I plungens 37 främre ände finns en passage i form av ett litet hål 40.

Hur de i Fig. 1 och 2 visade principerna kan realiseras'kommer att framgå av den följande beskrivningen av en föredragen utföringsform av hydraulmotorn enligt Fig. 5-10. Först skall dock i korthet förklaras vad som visas i Fig. 3 och 4.

Fig. 3 och 4 kan sägas Visa ett exempel på den miljö i vilken hydraul- motorn skall arbeta, i detta fall som drivmotor för en roterande kap- skiva 50 i en kapmaskin 51. Hydraulmotorn, som allmänt betecknats 52, är monterad i maskinens chassi 53, närmare bestämt i ett utrymme mellan en handtagsdel 54 och en kåpa 55 för kapskivan 50. Man ser att detta utrymme är minimalt, varför motorn 52 inte får vara klumpig utan ha en till maskinen väl anpassad dimension och form. I detta villkor ingår också att hydraulledningarna 56, 57 skall kunna anslutas till hydraulmotorn 52 så att de går helt fria från handtaget 54 och ändå i stort sett sträcka sig i maskinens arbetsriktning. 10 15 20 25 30 35 470 446 Bland övriga detaljer i Fig. 3 må nämnas en drivrem 58 som sträcker sig mellan en remskiva 59 på hydraulmotorns utgående axel 12 och en remskiva 60 på kapskivans 50 drivaxel 61.

I Fig. 4 skall noteras den länk 64 som sträcker sig mellan en avtryckare 65 av i och för sig känd konstruktion och en momentarm 66, som har formen av ett bleck monterat på en yttre tapp 67 på pilotven- tilens 30 vridslid 33 för manövrering av hydraulmotorn 52.

I Fig. 5 har hydraulmotorns 52 motorhus betecknats med siffran 70.

Motorhuset uppvisar två huvuddelar; en första huvuddel eller basdel 71 och en andra huvuddel eller lock 72. Locket 72 är med skruvar 73 förenat med basdelen 71 i ett delningsplan 74. Basdelens 71 och lockets 72 båda plana ytor, vilka tätande pressas mot varandra i del- ningsplanet 74, har i Fig. 9 och 10 betecknats 75 respektive 76. Båda dessa ytor 75 och 76 är alltså helt plana och saknar utskjutande partier.

Basdelen 71 består av ett flänsparti 77 och under flänspartiet ett nedre parti som allmänt betecknats 78. Detta nedre parti 78 består av en anslutningsdel 79 för hydraulledningarna 56, 57, Fig. 3, och ett lagerhus 80. Det nedre partiet 78 är försänkt i en öppning 81 i chassit 53. Basdelen 71 och därmed hela hydraulmotorn 52 är fästad i öppningen 81 och fastskruvad_vid chassit 53 med hjälp av skruvar 82 som sträcker sig genom hål i flänspartiet 77.

Den tidigare nämnda motorkammaren 2 är bildad av ett par urborrningar 84, 85 i locket 72. Även inloppskammaren 3 och utloppskammaren 4 ut- görs av urborrningar i locket 72. Nämnda borrade urtag 3, 4, 84 och 85 är utförda vinkelrätt mot lockets 72 plana yta 76 till ett visst djup från ytan 76.

I motorkammaren 2/urborrningarna 84, 85 finns tidigare nämnda första och andra kugghjul 10, 11. Dessa kugghjul samverkar med varandra på för hydraulmotorer känt sätt. Det första kugghjulets 10 axel 12 är genom en kilkoppling förenad med kugghjulet 10 och sträcker sig genom 470 446 10 15 20 25 30 35 en axelgenomföring 90 i basdelen 71. Axelgenomföringen 90 mynnar i och är koaxiell med lagerhuset 13. Axeln 12 är vidare lagrad i ett icke genomgående borrhål 92 i locket 72, koncentriskt med axelgenomföringen 90. Glidlager för axeln 12 har betecknats 91. Det andra kugghjulet 11 har en axeltapp 89 som är lagrad i glidlager 93 i icke genomgående borrhål 95 och 96 i basdelen 71, respektive i locket 72.

Den genomgående axelföringen 90 liksom lagerhålen 92, 95 och 96 är framställda genom borrning vinkelrätt mot de plana ytorna 75 och 76.

Den ingående hydraulledningen 5, se även Fig. 1 och Fig. 2, sträcker sig med sin första sektion 5A svagt lutande uppåt i basdelens 71 anslutningsdel 79. Lutningsvinkeln mot delningsplanet 75, och därmed mot utsidan på chassit 53 i området för öppningen 81, ger en lämplig riktning på hydraulledningarna 56, 57, så att dessa går fria från handtaget 54, Fig. 3. Den svagt lutande första sektionen 5A övergår i den andra brantare sektionen SB som mynnar i delningsplanet 75 mitt för den i locket 72 uppborrade inloppskammaren 3 till motorkammaren 2.

På motsvarande sätt sträcker sig den utgående hydraulledningen 7 med sina sektioner 7A och 7B parallellt med ledningens 5 sektioner 5A och 5B. Ledningssektonerna 5B och 7B är borrade in i basdelen 71 och locket 72 i sned vinkel mot ytan 75 respektive 76 fram till de första sektionerna 5A respektive 7A, vilka är borrade snett in i anslutninga- delen 79. Sektionen 5A är härvid förlängd, såsom tidigare förklarats med hänvisning till Fig. 1, med borrhålet/plungekammaren 35, som bildar en blindgång i basdelen 71.

By-pass-ledningen 15 liksom alla ledningar och passager för pilot- ventilen 30 är framställda genom bearbetning från delningsplanet 74, dvs mot de plana ytorna 75 och 76. Detta innebär tillverkningstekniska vinster, samtidigt som antalet tänkbara läckställen minimeras.

Mellan delningsplanet 74/ytan 75 och inloppsledningens 5 första sektion 5A sträcker sig en första förbindelse i form av ett borrhål 100 vinkelrätt mot ytan 75. Parallellt med denna första förbindelse 100 sträcker sig en andra förbindelse i form av ett borrhål 101 mellan 10 15 20 25 30 35 8470 446 delningsplanet 74 och utloppsledningens 7 första sektion 7A vinkelrätt mot ytan 75. Ungefär mitt emellan delningsplanet 74 och sektionernas 5A, 7A centra sträcker sig tvärförbindningen 18 mellan det första borrhålet 100 och det andra borrhålet 101 parallellt med delnings- planet 74/ytan 75. Tvärförbindningen 18 är framställd genom urfräsning av borrhålens 100, 101 väggar med hjälp av fräsverktyg nedsänkta i respektive borrhål 100, 101. Ett runtomgående spår som frästs upp i väggen i förbindelsen/borrhålet 100 har betecknats 99. I det andra borrhålet 101 har ett urtag frästs upp i den del av väggen som är närmast det första borrhålet 100 så djupt att tvärförbindningen 18 etableras mellan de båda förbindelserna/borrhålen 100, 101.

Den del av den första förbindelsen/borrhålet 100 som sträcker sig mellan inloppsledningssektionen 5A och tvärförbindningen 18 bildar ovan nämnda första by-pass-parti 16. Den del av det första borrhålet 100 som sträcker sig mellan tvärförbindningen 18 och delningsplanet 74 bildar tillsammans med en förlängning 104 av det första borrhålet i locket 72 tidigare nämnda ventilkammare 19. Det parti av den första förbindelsen/borrhålet 101 som sträcker sig mellan utloppslednings- partiet 7A och tvärförbindningen 18 bildar ovan nämnda andra by-pass- parti 17. Det parti av den andra förbindelsen/borrhålet 101 som sträcker sig mellan tvärförbindningen 18 och delningsplanet 74 har betecknats 106 och benämns övre utloppsparti. Under motorns drift utgör det en blindgång men har vid'stopp av motorn en ledningsfunkh tion, som skall förklaras närmare i det följande.

Huvudventilen 20 har en kolv 21, som löper i den cylindriska ventil- kammaren 19 mellan det bakre tätande läget, Fig. 6, i vilket ventil- käglan 22 anligger mot ventilsätet i det första by-pass-partiet 16, och ett bakre läge, i vilket kolven 21 anligger mot ändväggen i urborrningen 104 i locket 72. I det senare läget är tvärförbindningen 18 öppnad, så att hydraulvätska kan strömma från ledningspartiet SA via det första by-pass-partiet 16, tvärförbindningen 17 och det andra by-pass-partiet 17 till utloppsledningen. 470 446 10 Pilotventilen 30 är anordnad helt inuti motorhuset 70. Liksom för huvudventilen 20 har delningsplanet 74 utnyttjats för uppborrning av de kammare och passager som krävs för pilotventilen. Sålunda sträcker sig ett genomgående borrhål 110 genom basdelen 71 vinkelrätt mot del- 5 ningsplanet 74. Detta genomgående borrhål 110 har uppborrats i rikt- ning mot ytan 74. Vidare utnyttjas för pilotventilen 30 en urborrning 111 som sträcker sig upp ett stycke i locket 72 från delningsplanet 74 koaxiellt med borrhålet 110. En cylindriskt rörformad hylsa 112 upp- visar i sin övre del ett parti 113 med något större diameter än 10 hylsans huvuddel. Detta övre flänsparti 113 är lokaliserat i urborr- ningen l11 i locket 72, vilket förankrar hylsan 112. Hylsans huvuddel sträcker sig utmed större delen av borrhålet 110, som längst ned upp- visar en förträngning 114. Vridsliden 33 är vridbart lagrad i hylsan 112 och är i sin övre ände förankrad i hylsan med hjälp av en fjäder- 15 bricka. Tappen 67, i vilken länken 64 är fästad, Fig. 4, sträcker sig ut förbi förträngningen 114.

Huvuddelen av vridsliden 33 utgör egentligen en del av pilotventilens 30 ställdon. Den egentliga pilotventilen 30 bildas av samverkande 20 delar av vridsliden 33 och hylsan 112 i området för och i områden i anslutning till delningsplanet 74. Sålunda uppvisar vridsliden 33 i sin inre ände en central urborrning 115, som sträcker sig över delningsplanet 74 och vars djup framgår av strecklinjemarkeringen i Fig. 5. Sliden 33 uppvisar ett antal genomgående små hål 116 i området 25 för urborrningen 115. På samma nivåer som dessa borrhål 116 i sliden 33 i området för urborrningen 115 uppvisar hylsan 112 motsvarande genomgående hål 117, Fig. 8. Genom att vrida sliden 33 kan hålen 116 inställas i läge mitt för hålen 117, så att hålen 116 och 117 kommer att kommunicera med varandra, Fig. 8. Hålen 116 kan sägas ha 30 motsvarighet i kanalen 34 i Fig. 1 och 2.

Förbindelsen 31, Fig. 1 och 2, mellan ventilkammaren 19 och pilotven- tilen 30 utgörs av ett spår 118 i motorhusets 72 plana yta 75, dvs av ett spår i anslutning till delningsplanet 74. Spåret 118 sträcker sig 35 från borrhålet 100 i en båge till pilotventilens 30 borrhål 110.

Spåret eller kanalen 118 djupnar på vägen och har ett så stort djup då 10 15 20 25 30 35 470 446 11 kanalen 118 mynnar i borrhålets 110 sida att spåret/kanalen 118 kommunicerar med hålen 117 i hylsan 112. Vidare skall noteras att urborrningen 104 i locket 72 har större diameter än borrhålet 100 i området för ventilkammaren 19, så att ventilkammaren 19 i ventilkolens 21 alla positioner kommunicerar med spåret/kanalen 118.

Förbindelsen 32, Fig. 1 och 2, från pilotventílen 30 till utlopps- ledningen 7 bildas av den centrala urborrningen 115 i vridsliden 33, urborrningen 111 i locket 72 och ett urfräst spår 119 i locket 72 i anslutning till delningsplanet 74 mellan urborrningen 111 och nämnda övre utloppsparti 106, som utgör en del av den med utloppsledningen 7 kommunicerande andra förbindelsen/borrhålet 101 i basdelen 71. Genom inställning av hålen 116 mitt för hålen 117 skapas sålunda en förbin- delse mellan ventilkammaren 19 och utloppsledningen 7 via urborrningen 104, spåret/kanalen 118, hålen 117, hålen 116, urborrningen 115 i vridsliden 33, urborrningen 111 och det urfrästa spåret 119 i locket 72, det övre utloppspartiet 106 och nämnda andra by-pass-parti 17.

Fig. 1 och Fig. 2 överensstämmer beträffande ledningarna 31, 32 och 33 alltså inte till alla delar med den föredragna, praktiska utförings- formen enligt Fig. 5-10.

Beträffande den i basdelen 71 anordnade plungeventilen 36 hänvisas till den beskrivning som gjorts ovan med hänvisning till Fig. 1 och 2..

Den första dräneringsledningen 42 sträcker sig från plungekammaren 35 till en lagerhuskammare 125 innanför ett kullager 126, som i sin tur _ är anordnat innanför en axeltätning 127 i lagerhuset 13. Den första dräneringsledningen 42 visas i Fig. 7, som visar ett snitt i ett plan nära lagerhusets 13 ena sida. Endast en mindre del av lagerhuskammaren 125 syns därför i denna vy. Från lagerhuskammaren 125 sträcker sig en andra dräneringsledning 43 upp till en urfräsning 130 i basdelens 71 plana yta 75, dvs intill delningsplanet 74. Urfräsningen 130 förbinder den andra dräneringsledningens 43 mynning med utloppsledningen 7, sektionen 7B, Fig. 9.' Arbetssättet hos den ovan beskrivna hydraulmotorn 1, 52 skall nu närmare förklaras. Då operatören för avtryckaren 65, Fig. 4, uppåt 470 446 10 15 20 25 30 35 12 låses avtryckaren i det övre läget på i och för sig känt sätt. Via länken 64 och tappen 67 vrids vridsliden 33 så att hålen 116, Fig. 8, stängs. Detta läge motsvarar den position hos vridsliden 33 som visas i Fig. 1, som motsvarar förhållandena under drift.

Genom öppningen 25 i ventilkäglan 22 kommunicerar huvudventilkammaren 19 med inloppsledningen 5. Trycket på huvudventilens 20 båda sidor är härvid lika. På grund dels av den större tvärsnittsarean hos ventil- kroppens bakre del, dels av fjädern 24 pressas ventilkäglan 22 an mot ventilsätet 23. Härigenom avspärras tvärförbindningen 18, så att by-pass-ledningen 15 är helt stängd. I hela tillförselledningen 5, dvs även i sektionerna 5A och 5B råder härvid fullt tryck, som håller plungen 37 i plungeventilen 36 inpressad i plungekammaren 35, så att hydraulmediet fritt kan passera från sektionen 5A till sektionen 5B och in i inloppskammaren 3. Hydraulmediet driver under tryck kugg- hjulen 10, ll genom att på känt sätt passera mellan dessa till utloppskammaren 4-och därifrån via utloppsledningens 7 båda partier 7B och 7A till den returgående hydraulslangen 57, Fig. 4. Kugghjulet 10 driver axeln 12, som i sin tur driver remskivan 59 och drivremmen 58.

Hydrauloljan som passerar förbi plungen 37, endera genom eventuellt läckage och/eller genom öppningen 40 leds till lagerhuskammaren 125 genom den första dräneringsledningen 42. I kammaren 125 samlas även sådan olja som kan läcka förbi axeltätníngen 91 i basdelen 71. Från hydraulkammaren 125 leds uppsamlad hydraulolja till utloppsledningen 7, 7B via den andra dräneringsledningen 43, som står i förbindelse med utloppsledningen 7, 7B genom urfräsningen 130, Fig. 9.

Under drift, fortfarande med hänvisning till Fig. 1, anligger den främre plungesektionens 37A bakre kant mot den ringformade kanten 41.

I detta läge avspärrar plungen 37 effektivt evakueringsledningen 42.

Genom hålet 40 kommunicerar emellertid plungekammaren 35 med inlopps- ledningen 5, så att samma tryck kommer att råda på plungens fram- och baksida under drift, Fig. 1. Det skall härvid även noteras att plungen 37 har samma innerdiameter utmed hela sin längd, motsvarande inner- diametern hos plungens bakre parti 37A. Ytterdiametern i området för ß 10 15 20 25 30 35 470 446 13 plungens främre parti 37A är alltså väsentligt större än dess inner- diameter. På grund av denna areaskillnad kommer under det rådande jämviktstrycket den hydrauliska kraft som verkar på plungen på fram- sidan att bli väsentligt större än den kraft som verkar på baksidan.

Kraftskíllnaden är väsentligt större än kraften hos fjädern 38, så att plungen 37 under drift hålls säkert intryckt i det bottenläge som bestäms av den ringformade kanten 41, mot vilken det främre plunge- partiet 37A anligger med sin bakre kant. Härigenom säkerställs dels att passagen mellan inloppsledningens båda sektioner 5A och 5B är helt fri, dels att inget läckage kan uppstå genom evakueringsledningen 42, som är helt avspärrad av plungen.

Då hydraulmotorn 52 skall stoppas, frigörs avtryckaren 65, som av fjäderkraft återgår till sitt nedre viloläge genom vridning omkring en axel 69. Via länken 64 påverkar avtryckaren 65 momentarmen 66, så att - denna via tappen 67 vrider vridsliden 110 omkring dess rotations- centrum, så att hålen 116 i vridsliden ställs in mitt för hålen 117 i hylsan 112. Detta motsvarar läget i Fig. 2, där kanalen 33 förbinder ledningen 31 med ledningen 32.

Hydraulolja kan nu, Fig. 3-10, strömma från ventilkammaren 19 till utloppsledningen 7 via urtaget 104 i locket 72, spåret/kanalen 118 i basdelen 71 i anslutning till delningsplanet 74, genom hålen 117 och 116 till den centrala urborrningen 115 i vridsliden 110, genom urborrningen 115 till urborrningen 111 i locket 72, därifrån genom urfräsningen 119 i locket 72 i anslutning till delningsplanet 74 till borrhålets 101 övre utloppsparti 106 och genom borrhålet 101 till utloppsledningen 7. Genom att denna passage etableras sjunker trycket i ventilkammaren 19. Ventilkolven 21 i huvudventilen 20 trycks upp i ventilkammaren 19 under inverkan av det hydraultryck som påverkar ventilkäglan 22, så att tvärförbindningen 18 friläggs och by-pass- ledningen 15 därigenom öppnas.

Hydraulmediet strömmar nu fritt genom by-pass-ledningen 15, dvs genom det första by-pass-partiet 16 i nedre delen av urborrningen 100 i bas- delen 71, genom tvärförbindningen 18 och det andra by-pass-partiet 17_ 470 446 10 15 20 25 30 35 14 ,_ i nedre delen av det andra borrhålet 101 till utloppsledningen 7. W -- Härvid sjunker trycket i inloppsledningen 5, vilket påverkar plunge- ventilen 36. Då sålunda trycket i inloppsledningens 5 båda partier 5A och 5B sjunker, blir trycket i plungekammaren 35 större än i inlopps- .ål ledningens partier 5A, 5B. Tryckskillnaden och returfjädern 38 driver ut plungen ur plungekammaren 35 så långt att plungen passerar förbi kanten 41, så att evakueringsledningen 42 friläggs, och så att plungens främre sektion 37A sträcker sig in i inloppsledningens första sektion 5A, Fig. 2, åtminstone så långt att passagen mellan sektio- nerna 5A och 5B helt avspärras. Hydraultrycket sjunker i plunge- kammaren 35, genom att denna kommunicerar med evakueringsledningen 42.

På plungen 37 kommer därför att verka en resulterande hydraulkraft som tenderar att föra in plungen 37 i plungekammaren 35, men denna kraft kompenseras av returfjädern 38, som har dimensionerats för detta ändamål, så att plungen under driftstopp, då hydraulmedium strömmar genom by-pass-ledningen 15, förblir i det i Fig. 2 visade läget. På grund av den i och för sig lilla tryckskillnaden på plungens fram- och baksida strömmar under drift ett försumbart flöde av hydraulmedium genom öppningen 40 och avleds genom evakueringsledningen 42, lager- huset 13 och ledningen 43 till returledningen 7.

Eventuellt kan plungen i det spärrade läget ligga mer framskjuten i inloppsledningens första parti 5A. Plungen har beteoknats 37' i detta framskjutna läge, som markerats genom spöklinjer. Visserligen kommuni- cerar den första sektionen SA i detta fall med den andra sektionen 5B genom hålet 40, men flödet är försumbart och avleds desutom genom evakueringsledningen 42. Genom att plungen 37 kan verka spärrande inom ett förhållandevis stort område, fungerar plungeventilen på avsett sätt inom ett i motsvarande grad varierbart område med avseende på hydraultrycket i inloppsledningen 5 och tillåter dessutom stora ,_ toleranser beträffande plungefjäderns 38 karakteristika.

När motorn skall dras på, stänger operatören pilotventilen 30 medelst avtryckaren 64. Hydraultrycket i huvudventilkammaren 19 stiger och utjämnas genom kommunikationen mellan by-pass-ledningens inloppsparti 16 och ventilkammaren 19 mycket snabbt till jämvikt mellan partiet 16 10 15 20 25 30 35 _ 470 446 15 och ventilkammaren 19. Trycket i tvärförbindningen 18 är dock något lägre än i det första by-pass-partiet 16. Den hydraulkraft som verkar på ventilkroppens baksida blir därför något större än den som verkar på framsidan, vilket driver ventilkäglan nedåt mot ventilsätet.

Dessutom medverkar returfjädern 24 i denna stängningsrörelse, som för ventilkäglan 22 till tätande anlíggning mot sätet 23.

I och med att huvudventilen 22 stängs, stiger trycket i inlopps- ledningens första sektion 5A i det närmaste momentant till fullt tryck, vilket med full kraft verkar på plungen 37. Plungekammaren 35 är i detta läge fylld av hydraulmedium, som evakueras enligt följande.

Under ett första moment, till dess den bakre kanten av plungens bakre sektion 37B passerat den ringformade kanten 41 kommunicerar hydraul- kammaren 35 med evakueringsledningen 42, så att hydraulmedium från hydraulkammaren 35 fritt kan evakueras genom ledningen 42. Under därefter följande moment av plungens rörelse pressas hydraulmedium, som finns inuti plungen 37, ut genom öppningen 40, medan det hydraul- medium som finns i den ringformade spalten mellan plungens bakre parti 37B och plungekammarens vägg i dess yttre, bredare parti 35B, pressas ut genom evakueringsledningen 42, så att plungen kan nå sitt botten- läge. I detta läge anpressas bakre kanten på det främre, bredare plungepartiet 37A mot den ringformade kanten 41, som bildar botten av det främre plungekammarpartiet 35A. Därmed har återuppnåtts det helt öppna läge med fri passage mellan inloppsledningens båda partier 5A och SB som inledningsvis beskrivits.

Claims (10)

470 446 10 15 20 25 30 35 16 PATENTKRAV

1. Hydraulmotcr med ett motorhus, k ä n n e t e c k n a d av att motorhuset innefattar en första och en andra del (71, 72), vilka delar är förenade med varandra i ett delningsplan (74), att en motorkammare (2) bildas av urborrningar (84, 85) som sträcker sig från delnings- planet (74) in till ett visst djup i åtminstone en av nämnda första och andra delar (71, 72), att drivorgan (10, 11) är anordnade i motorkammaren för att under inverkan av hydraulmediet driva en axel (12) som sträcker sig genom en axelföring (90) genom en av nämnda första och andra delar, att en ingående hydraulledning (5) går till motorkammarens inloppssida (3), att en utgående hydraulledning (7) går från motorkammarens utloppssida (4), att en by-pass-ledning (15) är anordnad mellan de in- och utgående hydraulledningarna och i by-pass-ledningen en huvudventil (20) för att stänga och öppna by-pass-ledningen för pådrag respektive stopp av hydraulmotorn, att by-pass-ledningen bildas av partier (16, 17) av en första (100) och en andra (101) förbindelse mellan delningsplanet (74) och inlopps- ledningen (5), respektive mellan delningsplanet (74) och utlopps- ledningen (7) samt av en tvärförbindning (18) mellan nämnda första och andra förbindelser (100, 101), och att huvudventilen är anordnad i en av nämnda första och andra förbindelser.

2. Hydraulmotor med ett motorhus, k ä n n e t e c k n a d av att motorhuset innefattar en första och en andra del (71, 72), vilka delar är förenade med varandra i ett delningsplan (74), att en motorkammare (2) bildas av urborrningar (84, 85) som sträcker sig från delningsé planet (74) in till ett visst djup i åtminstone en av nämnda delar (71, 72), att drivorgan (10, ll) är anordnade i motorkammaren för att under inverkan av hydraulmediet driva en axel (12) som sträcker sig genom en axelföring (90) genom en av nämnda nämnda första och andra delar, att en ingående hydraulledning (5) går till motorkammarens inloppssida (0), att en utgående hydraulledning (7) går från motorkammarens utloppssida (4), att en by-pass-ledning (15) är anordnad mellan de in- och utgående hydraulledningarna och i by-pass-ledningen en huvudventil (20) för att stänga och öppna by-pass-ledningen för pådrag respektive stopp av hydraulmotorn, och .å 10 15 20 25 30 35 470 446 17 att huvudventilen (20) är anordnad att manövreras av en pilotventil (30) anordnad i motorhuset (70).

3. Hydraulmotor enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att pilot- ventilen är anordnad i området för en av nämnda första och andra delar (71, 72) eller i områden av båda nämnda delar i anslutning till delningsplanet (74) mellan dem, att organ för manövrering av pilot- ventilen är anordnade i en urborrning som sträcker sig genom den ena av nämnda första och andra delar fram till åtminstone delningsplanet, och att ledningar till och från pilotventilen är anordnade mellan by-pass-ledningen på huvudventilen baksida och pilotventilen, respektive mellan pilotventilen och den utgående hydraulledningen.

4. Hydraulmotor enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att pilot- ventilen utgörs av en vridslidventil, och att nämnda manöverorgan åtminstone delvis bildas av en förlängning av vridsliden, som i form av en vridspindel sträcker sig genom nämnda genomgående urborrning för att på hydraulmotorns utsida uppvisa ett anslutningsstycke (67) för vriddon (66, 64, 65).

5. Hydraulmotor enligt något av kraven 2-4, k ä n n e t e c k n a d av att pilotventilen är anordnad i anslutning till delningsplanet och att ledningarna till och från pilotventilen åtminstone delvis är bil- _ dade av spår eller urtag (118, 119) i nämnda första och andra delar i anslutning till delningsplanet (74), varvid ett första spår eller urtag (118) i den ena huvuddelen (71) sträcker sig från nämnda första förbindelse (100) mellan delningsplanet och ínloppsledningen och/eller från en förlängning (104) av nämnda förbindelse i den andra, motsatta delen till nämnda urborrning för pilotventilen, och att ett andra spår eller urtag (111) som är anordnat i den andra huvuddelen (72) sträcker sig från en urborrning (111) för pilotventilen i en av nämnda första och andra huvuddelar till nämnda andra förbindelse (101) mellan delningsplanet och utloppsledningen.

6. Hydraulmotor enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att tvär- förbindningen (18) mellan nämnda första och andra förbindelser (100, _ 470 446) 10 15 20 25 30 35 18 101),-vilken tvärförbindning utgör en del av by-pass-ledningen, är anordnad på avstånd från delningsplanet (74).

7. Hydraulmotor enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att tvär- förbindningen (18) är bildad av ett eller flera urfrästa spår (99) i väggen på en eller båda av nämnda första och andra förbindelser (100, 101).

8. Hydraulmotor enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att huvud- ventilen utgörs av en kolvventil med ett ventilsäte (23) i nämnda första förbindelse (100) nära inloppsledningen (5) och en ventilkolv (21), som, då den med en ventilkägla (22) anligger mot ventilsätet, spärrar passagen mellan inloppsledningen och tvärförbindningen och därmed hela by-pass-ledningen, och som, då den är förd till sitt andra ändläge, frigör passagen mellan de två förbindelserna (100, 101) via tvärförbindningen.

9. Hydraulmotor enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att ett med nämnda första förbindelse (100) koaxiellt borrhål (104) i den andra delen (72), vilket koaxiella borrhål (104), som företrädesvis har större diameter än nämnda första förbindelse, kommunicerar med nämnda första spår eller urtag (118) och, även då huvudventilens ventilkägla (22) anligger mot sätet (23), med pilotventilen (30) via en kanal (25) med mycket liten diameter i ventilkäglan.

10. Hydraulmotor enligt något av föregående krav, k ä n n e - ' t e c k n a d av att motorkammaren (2) är anordnad i nämnda andra del (72), att nämnda drivorgan (10, ll) utgörs av ett par kugghjul, att en inloppskammare (3) och en utloppskammare (4) i anslutning till nämnda pumphuskammare utgörs av borrhål som sträcker sig in i nämnda andra del från delningsplanet, och att in- och utloppsledningarna, vilka sträcker sig genom den första delen (71), med sina inre ändar mynnar i delningsplanet mitt för nämnda in- och utloppskammare.