Lingua Suecica
| Lingua Suecica/Suetica/Suecana/Suedica svenska | |
|---|---|
| IPA | [ ˈsvɛ̀nska ] |
| Taxinomia | Linguae Indoeuropaeae Linguae Germanicae |
| Locutores | circa 10,5 decies centena milia |
| Sigla | 1 sv, 2 swe, 3 swe |
| Status publicus | |
| Officialis | Suecia, Finnia, UE |
| Privata | — |
| Litterae | — |
| Scriptura | Latina |
| Procuratio | — |
 | |
Lingua Suecica,[1][2] Suetica[2] vel Suedica[3] (in hac ipsa lingua svenska, ['svenska]), est lingua ex linguis Indoeuropeis et sub familia Germanica subsummata. Una cum lingua Danica, Norvegica, Islandica et Faeroensis Germanicum septentrionale formant.
Loci
[recensere | fontem recensere]Homines lingua Suecica in Suecia, Alandia, et Finnia in litore sinuum Bothnici et Finnici plerumque utuntur.
Grammatica
[recensere | fontem recensere]Systema scriptionis
[recensere | fontem recensere]Alphabetum
[recensere | fontem recensere]Lingua Suecica abecedarium Latinum adhibet in litteris maiusculis minusculisque, et amplias litteras tres habet: Å å, Ä ä, et Ö ö.
Ordo sententiis
[recensere | fontem recensere]Linguae Suecicae ordo sententiis est subiectum-verbum-obiectum; kvinnan ser mannen 'femina virum videt'. De describentibus verbis, nominibus adiectivis, ante nomen substantivum describunt veniunt; lång väg 'via longa'. De re flexibili, ut lingua Latina comparatione non est; potius magis rigida.
Genus
[recensere | fontem recensere]Lingua Suecica genera duo habet, enim neutrum et utrum. Forma veterrima Suecicae genera tria habebat, eadem quae lingua Latina.
| Verba neutra | Verba utra | |
| (ett) (stort) träd - (una) (magna) arbor | (en) (stor) blomma - (unus) (magnus) flos | |
| (två) (stora) träd - (duae) (magnae) arbores | (två) (stora) blommor - (duo) (magni) flores | |
| (ett) (stort) tak - (unum) (magnum) tectum | (en) (stor) sten - (unus) (magnus) lapis | |
| (två) (stora) tak - (duo) (magna) tecta | (två) (stora) stenar - (duo) (magni) lapides |
Numerus
[recensere | fontem recensere]Lingua Suecica, quod lingua Latina, numeros duos habet: singulariterque pluraliter.
Articuli
[recensere | fontem recensere]Lingua Suecica articulos duos habet: articulus indifinitus atque articulus definitus. Suecica non habet pluraliter ab articulo indefinito, sed ita articulo definito. Nam monstramus hic articulis indefinitis linguae Latinae mediaevalis responsi "ille" et "illa" pro simplicius intelligenti.
| Neutrum | Utrum | |
| ett träd - una arbor | en blomma - unus flos |
| Neutrum | Utrum | |
| trädet - illa arbor | blomman - ille flos | |
| träden - illae arbores | blommorna - illi flores | |
| det magnifika trädet - illa arbor magnifica | den vackra blomman - ille flos pulcher | |
| de magnifika träden - illae arbores magnificae | de vackra blommorna - illi pulchri flores |
Suecicae cum aliis linguis Scandinavicis comparatio
[recensere | fontem recensere]Ecce tabula, quae eandem sententiam in sermones Scandinavicos conversam demonstrat.
| Lingua | Sententia |
|---|---|
| Suecice | Det var en fuktig, grå sommardag i slutet av juni. |
| Danice | Det var en fugtig, grå sommerdag i slutningen af juni. |
| Norvegice (Bokmål) | Det var en fuktig, grå sommerdag i slutten av juni. |
| Norvegice (Nynorsk) | Det var ein fuktig, grå sumardag/sommardag i slutten/enden av juni. |
| Islandice | Það var rakur, grár sumardagur í lok júní. |
| Faroensi | Tað var ein rakur/fuktigur, gráur summardagur síðst í juni. |
| Latine | Erat dies aestivus umidus et canus exeunte mense Iunio. |
Aliqua vocabula
[recensere | fontem recensere]- Nomina substantiva
berg n - mons
blomma u - flos
bror u, broder - frater
djur n - animal
eld u - ignis
familj u - familia
far u, pappa u, fader u - pater
gud u - deus
gudinna u - dea
hus n - domus
jord u - terra, tellus, humus
kraft u - vis
land n - terra (contrarius aquae)
luft u - aer
moln n - nubes
mor u, mamma u, moder u - mater
människa u - homo
ord n - verbum
själ u - animus
skog u - silva
stjärna u - stella
syster u - soror
tid u - tempus
träd n - arbor
vatten u - aqua
vind u - ventus
väg u - via
värld u - mundus, orbis
- Nomina adiectiva
bra - bonus
dålig - malus
enkel - simplex
glad - laetus
god - bonus
intelligent, smart - prudens
kort - brevis
liten - parvus
lycklig - felix
lång - longus
lätt - facilis
lätt - levis
ond - malus
stark - fortis
stor - magnus
svår - difficilis
tung - gravis
vis - sapiens
- Verba
gilla - probare
gå - ire
göra - facere
komma - venire
lyssna - audire
se - videre
sova - dormire
tala - loqui
visa - monstrare
älska - amare
äta - edere
Modi dicendi
[recensere | fontem recensere]Modi dicendi soliti Suecice.
| Lingua Suecica | Lingua Latina | |
| Hej., Hallå. | Salve. | |
| Hejdå., Farväl. | Vale. | |
| Vi ses., Vi syns., Vi hörs. | In proximum. | |
| Ja. | Ita (est). | |
| Nej., Nä. | Non. | |
| Varsågod., För all del. | Accipe sis. | |
| Hur mår du? | Quomodo vales? | |
| Bra, tack. | Bene, gratias. | |
| Dåligt. | Male. | |
| Tack. | Gratias tibi (ago). | |
| Tack så mycket., Tusentack. | Maximas gratias (ago). | |
| Vad heter du? | Quod nomen tibi est? | |
| Jag heter Tove. | Nomen mihi est Tove. | |
| Hur gammal är du? | Qua aetate es? | |
| Jag är 30 år gammal. | Triginta annos natus sum. | |
| Var är toaletten? | Ubi est latrina? |
Exempli gratiae textus
[recensere | fontem recensere]Johan August Strindberg, född 22 januari 1849 i Stockholm, död 14 maj 1912 i Stockholm, var en svensk författare, dramatiker och bildkonstnär (målare). Han räknas som en av Sveriges mest betydelsefulla författare. Internationellt är han främst känd som dramatiker. Under fyra decennier var Strindberg en dominerande gestalt i det litterära Sverige. Han var ständigt omdiskuterad och ofta involverad i personliga konflikter. Bland hans verk finns ett flertal romaner, noveller och dramer som räknas som klassiker inom svensk litteratur.
Strindberg var mycket produktiv (dock med perioder av improduktivitet) och banbrytande inom flera genrer. Allmänt betraktas han som en nydanare av det svenska språket. Strindberg hörde till åttiotalisterna.
Notae
[recensere | fontem recensere]- ↑ "lingua Suecica": Athanasius Kircherus, Turris Babel, sive Archontologia (Amstelodami: Jansson-Waesberge, 1679) textus pp. 212-215.
- ↑ 2.0 2.1 "lingua Suecica, Suetica, Suecana": Ebbe Vilborg, Norstedts svensk-latinska ordbok, editio secunda, 2009.
- ↑ "lingua Suedica" (p. 12 apud Google Books)
- ↑ Commentatio August Strindberg in Vicipaedia Suecica, die 6 Iunii 2013.
Nexus externi
[recensere | fontem recensere]
| Maiores linguae novissimae |
Batava Capitensis · Danica · Batava · Anglica · Theodisca · Norvegica · Suecica · Iudaeogermanica |
|---|---|
| Minores linguae novissimae | |
| Extinctae linguae |
Anglosaxonica · Burgundica · Crimaeo-Gothica · Francica · Gutnica antiqua · Gothica · Langobarda · Nordica antiqua · Noroena · Protonordica · Saxonica antiqua · Vandalica |
| Regionaliter recognitae linguae Germanicae |
Bavarica · Limburgica · Saxonica · Saterlandiofrisiana v. Septentriofrisiana · Germano-Scotica · Ulsterica |